25
Feb

Fler tjejer till Försvarsmakten

Anmäl Av:
i Okategoriserade
Taggar: , ,

Femton tjejer passade på att lära sig mer om marinen och Försvarsmakten vid den första av tre träffar riktade specifikt mot tjejer.

Försvarsmakten har som mål att öka andelen kvinnor i verksamheten. Med anledning av det görs under 2015 en riktad satsning på flera håll i landet. I Blekinge har de marina förbanden i Karlskrona tillsammans med F17 i Ronneby börjat jobba mot målet att fler kvinnor ska genomföra rekryttesterna.

I mitten av februari fanns femton tjejer på plats på Örlogsbasen i Karlskrona för att bland annat få veta mer om vilka möjligheter och yrkesroller som finns inom marinen och Försvarsmakten. De hade kontaktats av marinbasens yrkesinformatörer och bjudits in till denna första av tre planerade träffar.

– Vi har kontaktat ett antal tjejer som gjort det digitala testet på Försvarsmaktens hemsida, men sedan inte fortsatt till antagningsprövningen. Vi har valt ut just den här gruppen eftersom de har visat intresse för Försvarsmakten. Det är en viktig målgrupp som vi gärna vill veta mer om, säger Jenny Svensson som är rekryteringskoordinator på Sjöstridsskolan och en av initiativtagarna till träffarna.
– Vår förhoppning är att tjejerna ska bli mer intresserade av Försvarsmakten när de har fått mer fakta, besökt olika arbetsplatser och träffat försvarsanställda kvinnor.

Vid det första besöket fick tjejerna träffa seconden på HMS Nyköping, Ingeborg Widerberg.

Vid den första träffen på Örlogsbasen gjordes ett besök ombord på HMS Nyköping.

Vid den första träffen gjordes ett besök på Visbykorvetten HMS Nyköping där Ingeborg Widerberg, sekond ombord, berättade om sin arbetsplats och sitt yrkesval.
Nästa tillfälle, måndag den 2 mars, kommer besökarna att genomföra ett träningspass tillsammans med instruktörer i Marinbasens idrottshall. Tjejerna kommer då att få prova på de fysiska tester som ungefär motsvarar de som görs vid antagningsprövningen hos Rekryteringsmyndigheten.

23
Feb

Strålande sol och någon minusgrad

Anmäl Av:
i Okategoriserade
Efter en god natts sömn ombord, var det dags för nya övningar. Foto: Besättningen 302

Efter en god natts sömn ombord, var det dags för nya övningar. Foto: Besättningen 302

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tisdag, svävaren med besättning vaknade i Luleå. Morgonrutinerna sköttes och frukosten avklarades. Klockan 07.45 lättade vi från stranden som vi tillbringat natten på för att gå in till Luleå hamn. I hamnen väntade regementschefen överste Peder Ohlsson som skulle följa utbildningen under förmiddagen. Överste Ohlsson fick också en genomgång på svävarens förmågor i vintermiljö. Efter tre timmar var vi tillbaka i hamnen och översten verkade nöjd med sitt besök. Efter lunch och bunkring hos kustbevakningen i Luleå satte vi kurs mot Kalix. Samtidigt som skymningen föll nådde svävare 302 Kalix. Efter En kort paus intill bron över Kalixälven för att fälla antenner och master fortsatte vi upp i älven. Natten tillbringades på älven ca 10 distansminuter nordväst Kalix. Efter en god natts sömn fortsatte vi mot målet Kamlunge.

Svävare med besättningen vaknade till strålande sol och någon minusgrad. Hälsning, Johan Mattsson med besättning

11
Feb

Efter tre dagar – svävaren framme i Luleå

Anmäl Av:
i Amf 1, Amfibie, Fartyg/båt, Luleå, Marinen/sjö, Svävare
Svävaren har nått Luelå. Foto: Kristina Swaan

Svävaren har nått Luelå. Foto: Kristina Swaan

 

 

 

 

 

Resan gick snabbare än planerat då vi hittade hyfsat bra isar som bar och stora delar av östersjön var dessutom isfria vilket gjorde att vi kunde köra på för fullt.

Första målet var att övernatta i Gävle, men då vi låg före i tidschemat valde vi att bara bunkra där för att direkt fortsätta norrut. Vi bunkrade från Kustbevakningens hamn i Gävle, sedan satte vi kurs och fart igen.

På vägen norrut hade vi sydvästliga vindar och allmänt ett bra väder vilket också gjorde att vi kunde hålla bra fart. Vi fortsatta färden vidare mot Härnösand där vi övernattade på ett havsbad. Vi tar alltid reda på vart det finns bra havsbad då de är bra att ha som alternativ om vi måste stanna. Havsbad är bra för de har i regel låga stränder vilket underlättar för oss att köra upp och parkera.

Efter en gemytlig natt i Härnösand, fortsatte vi tisdag morgon vidare norrut. Målet var att komma till Umeå, men även här var det fritt vatten så vi fortsatta mot Skellefteå. Strax efter Skellefteå mötte vi dock på stora tjocka isflak, de är väldigt svåra att upptäcka i mörker. För att inte skada fartygets ”kjolar”, valde vi att övernatta i Skellefteå och invänta dagsljus för att ha bättre koll på packisen. Tidigt i morse (onsdag), satte vi åter kurs och fart mot Luleå, men vi fick gå en bit ut för det var för mycket packis. I höjd med Piteå, kunde vi åter hitta bärande is så sista vägen in mot Luleå var det fina isar att köra på.

Nu är vi framme sedan en tid och det känns bra att vara här uppe igen. Efter en förhoppningsvis god natt, ser vi fram emot att träna is-körning i morgon torsdag.

Besättningen 302

09
Feb

Svävaren sätter kurs norrut

Anmäl Av:
i Amf 1, Amfibie, Amfibieofficer, Förare, Luleå, Marinen/sjö, Östersjön

 

Svävare 302 satte kurs norrut. Foto: Kristina Swaan

Svävare 302 satte kurs norrut. Foto: Kristina Swaan

Allt ombord gick igenom före avfärd. Foto: Kristina Swaan

Allt ombord gick igenom före avfärd. Foto: Kristina Swaan

Nu väntar övning i vinter-och is miljö. Foto: Kristina Swaan

Nu väntar övning i vinter-och is miljö. Foto: Kristina Swaan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under gassande sol och gnistrande snö, satte svävaren 302, kurs och fart norrut. Efter några timmars förberedelser med packning av utrustning och systemkontroller var det dags att lämna hemmahamnen på Amfibieregementet för att under några veckor befinna sig på betydligt nordligare breddgrader, närmare bestämt i Luleå skärgård, Kalix och Haparanda.

Besättningen på svävaren ska kunna köra i olika miljöer alla tider på året, för att bibehålla och utveckla förmågan att köra på is behöver det övas. Dessvärre eller dessbättre för många, så bjuder inte Stockholms skärgård på den typen av is som man hittar i nämnda områden, alltså måste besättningen bege sig norrut.

Förutom att öva i vinter och is-miljö så får besättningen bra lokalkännedom vilket är nog så viktigt för att kunna lösa uppgifter i vårt avlånga land.

Färden mot Luleå kommer att ta cirka tre dagar med två övernattningar, självklart lite beroende på isläget. En av utmaningarna för besättningen är att hitta bra vägar och att i möjligaste mån undvika isvallar som i värsta fall kan skada fartyget om man inte är uppmärksam.

Vi kommer att få se och höra mer om deras övningar.

Kristina Swaan, Amf 1

 

09
Feb

Som i skolan fast ändå inte

Anmäl Av:
i Fartyg/båt, Flottan, Karlskrona, Ledarskap, Marinen/sjö, Rekrytering, Sjöman, Sjöstridsskolan, Skolfartyg, Utbildning
Taggar:

Precis som för alla andra tog jullovet slut i januari och 20 elever på Thörnströmska gymnasiet i Karlskrona återvände till en ny termin. Skillnaden för dessa var att de har tillbringat den första månaden ombord på HMS Falken, seglandes på Atlanten utanför Afrikas västkust. De går det treåriga Sjöfartsprogrammet, och under det första året är en del av utbildningen förlagd ombord på en av Sjöstridsskolans skonerter.

akterdäck
En vanlig dag på för en gymnasieelev innebär att man är i skolan kanske mellan klockan 08.00 och 14.30. För eleverna ombord är det utbildning i princip under dygnets alla vakna timmar.
Eleverna har delats in i grupper och går vakt i fyratimmarspass, det vill säga sköter allt som måste hanteras för att föra båten framåt. När en grupp inte går vakt är det antingen lektion där någon ur den fasta besättningen undervisar i exempelvis navigering, sjukvård eller maskinteknik.
Det kan också vara tid för att förbereda en presentation i ett område som en elev själv valt. Någon har fått i uppgift att skriva på bloggen, en annan har blivit ombedd att hjälpa till att laga ett segel, eller så är det tid för rengöring på och under däck.

Nere på trossbotten sitter Ludvig Johansson 16 år och äter frukost. Han gillar båtar och havet.

– Visst kan det vara jobbigt när det är kallt och blött, men jag trivs. Jag tycker om att jobba, det är skönt när allt bara flyter på. Bäst är att vara rorgängare eller loggast, alltså styra eller ta ut kursen för…

Det kränger plötsligt till och trots snabba reaktioner räcker inte händerna till för att fånga skålen med flingor som flyger ut över golvet.

Katarina Lidfors är lärare på Thörnströmska gymnasiet och finns med ombord. Hon berättar att målet med tiden på Falken är att eleverna ska få en känsla för hur det är att arbeta till havs eftersom programmet syftar till att förbereda eleverna för ett arbete antingen i den civila handelsflottan eller någon myndighet som till exempel Kustbevakningen eller marinen.

NavgenomgångSkeppspipan ljuder och det är dags för samling på stordäck. 202 Landgren och 224 Stenfeld har förberett en navigationsgenomgång och informerar om nulägespositionen samt delger den planerade rutten för det kommande dygnet. Därefter delas det ut uppgifter till var och en, och alla försvinner till sina poster.
Trots att det är ganska kraftiga vindar och Falken kränger av och an, ser Magne Pedersen, 18 år från Karlskrona helt lugn ut där han sitter som frälsarkransvakt längst akterut. Det innebär att han har uppsikt över fartyget, och att om någon skulle falla över bord, larma samt kasta ut rökboj och frälsarkrans. Eftersom det fanns plats ombord för fler elever under den här utbildningsperioden erbjöds treorna att följa med, och Magne var en av sju som tackade ja.

– Det är kul att åka med igen. Gemenskapen är så skön, man lär verkligen känna varandra under en sån här resa. Vi treor blir lite som mentorer år ettorna, jag gillar att lära ut det jag kan. Bäst och sämst ombord? Det bästa är som utkik uppe i masten i gryningen eller skymningen. Och sämst, ja det är väl när man trampar ner i ”jacuzzin”, alltså när vattnet flödar in över relingen och rinner ner i stövelskaften, säger Magne.

Dagarna är varandra ganska lika. Vaktkvarteren avlöser varandra med 4 timmars mellanrum, det är mat, arbete eller utbildning och sömn i en jämn takt. Någon gång emellanåt lägger fartyget till vid kaj eller ankrar strax utanför, och då blir det några timmars permission. Det största måstet då, förutom att bunkra godis, är att hitta en plats med gratis wi-fi och en stunds surfande på mobilen.
Trots att livet ombord kan tyckas trångt och ibland både fysiskt och psykiskt jobbigt, är det i princip bara glada miner bland eleverna. Och den fasta besättningen är säkert en bidragande orsak med idel positiva och påhejande kommentarer.

gruppkram

vinkande matroser  delfiner fokuserade elver Fyspass  luckman o nilsson  svarta händer

 

21
Jan

Marinstridsdagarna 2015 – Här och nu!

Anmäl Av:
i Finland, Flottan, Karlskrona, Marinen/sjö

Marinen här och nu – utmaningar i närområdet. Så är temat för årets Marinstridsdagar. Och ”här och nu” gäller i allra högsta grad, det slås fast av årets talare under den första gemensamma dagen.
Marinen opererar dygnet runt, 24-7, här och nu.
Omvärldsläget är mer ansträngt än på länge vilket kräver ständig uppmärksamhet och vaksamhet av våra enheter. På motsvarande sätt registreras och analyseras vårt agerande av vår omvärld vilket formar och driver säkerhetspolitiken i världen, vare sig vi tror det eller ej.

Marinchef Jan Thörnqvist och marintaktisk chef Ola Truedsson inledningstalar

Marinchef Jan Thörnqvist och marintaktisk chef Ola Truedsson inledningstalar

Marinstridsdagarnas syfte är att behandla frågor som rör den svenska marinen i såväl stort som smått. Likt de senaste åren bjöds åhörarna på ett antal mycket intressanta och kvalitativa föreläsningar den första dagen.

Marinchef Jan Thörnqvist och marintaktisk chef Ola Truedsson inledde med växelsång som bland annat innehöll en redogörelse av 2014 och en beskrivning av det marina läget den närmaste tiden framöver. Det mest musikaliska inslaget var Truedssons introduktion av dagens boktips mot slutet av dagen.

En mycket uppskattad Kjell-Albin Abrahamsson berättade med humoristisk träffsäkerhet om de enorma skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i bland annat geografisk storlek och folkmängd . Han gav också sin syn på vad som ligger bakom oroligheterna i Ukraina.

Kjell-Albin Abrahamsson, en av föreläsarna under Marinstridsdagarna 2015

Kjell-Albin Abrahamsson, en av föreläsarna under Marinstridsdagarna 2015

Christian Allerman, f.d marinattaché i Ryssland, berättade på ett förträffligt sätt om Rysslands marina upprustning, om utvecklingen av specialförband i Kaliningrad och ett ryskt säkerhetspolitiskt agerande i syfte att stoppa NATO:s expansion samt att säkra sitt inflytande i det egna närområdet.

På ett mycket fängslande sätt beskrevs såväl hur irländare skyddar sig mot igenkänning, liksom arbetet med bland annat Sveriges NATO-interoperabilitet i Bryssel av Karl Engelbrektson, Sveriges representant i EU:s militärkommitté.

Jan Thörnqvist och Kari Takanen, Sveriges respektive Finlands marinchefer

Jan Thörnqvist och Kari Takanen, Sveriges respektive Finlands marinchefer

Vid många tillfällen under dagen nämndes Sveriges försvarssamarbete med Finland. En god beskrivning av den finska flottan stod Finlands marinchef, Kari Takanen för.
– Med en gemensam kultur, marina förmågor som är klart jämförbara, och liknande förhållanden kring våra ländernas övningsverksamhet är ett samarbete mellan Sverige och Finland bara en win-win situation, menade Takanen.

Mingel under Marinstridsdagarna 2015

Mingel under Marinstridsdagarna 2015

21
Jan

Sverige leder EU:s sjögående styrkehögkvarter

Anmäl Av:
i EU, EU Navfor, Internationell insats, Marinen/sjö, Multinationell

Det råder inget tvivel om att EU Naval Force – Operation Atalanta har varit framgångsrikt. Sedan piratattackernas toppnoteringar med ett hundratal attacker om året under 2010 och 2011 är nu siffran närmare 0. De tidigare bidragen ME 01, 02 och 03 har haft stora framgångar med bland annat anhållna pirater, eskortering av tusentals ton förnödenheter och undsättning av en gisslantagen besättning. Under 2010 ansvarade dessutom den nuvarande marinchefen, konteramiral Jan Thörnqvist, för det sjögående styrkehögkvarteret (Force Headquarters, FHQ). I år deltar Sverige återigen i insatsen med bland annat Stridsbåt 90 och Helikopter 15 och denna gång kommer styrkan att baseras på nederländska örlogsfartyget HNLMS Johan de Witt.

Fortsätt att läsa →

20
Jan

Marinchefens läslista 2015

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Marinchefen har låtit sammanställa en lista med särskilt läsvärda böcker. Listan är en rekommendation, en guide och en källa till inspiration. Det finns mycket mer att läsa och listan gör inte anspråk på att vara heltäckande eller att på något sätt ge uttryck för marinchefens eller Försvarsmaktens uppfattning.

Avsikten med listan är att stimulera till läsning och personlig reflektion. Litteratur kan ge större och djupare kunskaper, den kan förbereda inför kommande studier och den kan förhoppningsvis ge den marina debatten större bredd och djup.

I första hand har böckerna valts för att ge läsaren nya perspektiv och för att de är lätt tillgängliga. Listan har medvetet utformats för att innehålla en blandning av svenska och andra författare. Listan är indelad i fyra områden. Läs mer om,

Historia

Nelson: Britannia’s God of War
Andrew Lambert, (2004)
Vad var det som gjorde Nelson så speciell.

Blind Man’s Bluff: The Untold Story of American Submarine Espionage
Sherry Sontag and Christopher Drew (2000)
En beskrivning av USA:s underrättelseoperationer med ubåtar under det kalla kriget.

Four Weeks in May: A Captain’s Story of War at Sea.
David Hart Hart, (2008)
Den 25 maj 1982 attackeras och sänks den brittiska jagaren HMS Coventry av argentinskt flyg. Läs fartygschefens historia och upplevelser av Falklandskriget.

Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser.
Mikael Holmström, (2012)
Mångårig försvars- och säkerhetspolitisk journalist öppnar arkiven och ger läsaren en inblick i förhällanden som många inte varit medvetna om.

Omöjlig ubåt– stridsberättelser från ubåtsjakten och det säkerhetspolitiska läget under 1980-talet.
Nils-Ove Jansson, (2014)
En ubåtsjägares perspektiv på händelser längs svensk kust och i svenska farvatten. Ett stycke samtidshistoria som kan ge både äldre och yngre medarbetare en annan syn på främmande undervattensverksamhet.

Strategi och taktik

Fleet tactics and Coastal combat
Wayne P. Hughes, (2000)
En beskrivning av hur sjöstyrkor slåss och vinner.

Theorist of Maritime Strategy, Sir Julian Corbett and his Contribution to Military and naval Thought
J.J.Widen (2012)
En allmän och lovordad överblick över sjömaktstänkande. Corbetts tänkande i förhållande till andra sjömaktstänkare.

Amphibious Assault: Manoeuvre from the Sea
Tristan Lovering (ed.) (2007)
En bred beskrivning av inte mindre än 37 amfibieoperationer. Rikt illustrearad.

Nutida operationer

Pirate Alley: Commanding TF 151 Off Somalia
Terry McKnight, Hirsh, Michael (2012)
Nära nog alla aspekter på marina operationer i eller nära Somaliska farvatten.

Anti Access Warfare: Countering A2/AD Strategies
Sam J. Tangredi, (2013)
Tillträdesförsvar och kontrollbestridande försvar är delar i ett tröskelförsvar.

Ledarskap och människor

Turn the Ship Around!: A True Story of Turning Followers into Leaders.
L. David Marquet Steven R. Covey (2013)
Fartygschefens erfarenheter av ledarskapet ombord. Hur tar man ett fartyg och dess besättning från lägsta till högsta skattning?

The Tipping Point: How Little Things Can Make a Big Difference.
Malcolm Gladwell, (2002)
Hur kan små saker förändra stora händelser? Kan en liten grupp människor ändra den större gruppens beteende?

Thinking, fast and slow.
Daniel Kahneman (2013)
Nobelpristagaren i ekonomi 2002 ger läsaren en inblick i hur vi människor tänker och agerar. Varför gör vi de val vi gör? Boken kan förändra din syn på beslut och risktagning.

Command at Sea: Naval Command and Control since the Sixteenth Century
Palmer, Michael (2005)
I vilken utsträckning är ledarskapet i den marina världen annorlunda?

Framtida krigföring

Cyber Security and Cyber Warfare: What Everyone Needs to Know
PW. Singer, Allan Friedman (2014)
Nära nog allting är idag i ett eller annat avseende beroende av Internet. Boken ger en insiktsfull inblick i det vi alla borde känna till redan i dag.

Wired for War
P. W. Singer (2009)
En insiktsfull och underhållande introduktion till de möjligheter och utmaningar som kan komma att möta framtidens krigföring.

 

14
Jan

Krypterat samband mellan svensk och finländsk marin ledningscentral

Anmäl Av:
i Finland, Försvarsministern, Högkvarteret, Östersjön, Samband, Stockholm
Ola Truedsson i samtal med sin finska kollega.

Ola Truedsson i samtal med sin finska kollega.

I den nyss avslutade rikskonferensen Folk och försvar betonade såväl Finlands försvarsminister Carl Haglund som Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist betydelsen av ett nära samarbete. En del är att etablera ett säkert, krypterat, samband mellan de båda länderna. På den marina sidan ligger samarbetet långt fram.

I måndags, den 12 jan kl.14.35 genomfördes det första krypterade samtalet mellan Sverige och Finland marina ledningscentraler. I och med det säkra sambandet öppnas möjligheter upp för utbyte av sekretessbelagd information om verksamheten på Östersjön.

Marintaktisk chef, Ola Truedsson samtalade med Stabschefen för Navy Command Finland och båda var nöjda med att denna förmåga nu är permanent etablerad.

12
Dec

Marinchefens julbrev den 12 december 2014

Anmäl Av:
i Amf 1, Amfibie, Fjärde sjöstridsflottiljen, Flottan, Första ubåtsflottiljen, Marinbasen, Marinen/sjö, Östersjön, Tredje sjöstridsflottiljen
Taggar: , , , ,

Det har gått ungefär ett halvår sedan jag senast tog tillfället att på detta sätt vända mig till er. Jag förutspådde då i mitt sommarbrev ”en höst full med intressant och viktig verksamhet”, vilket utan tvekan besannats. Det har i marina sammanhang varit ett mycket intensivt och händelserikt halvår med en utveckling i närområdet som varit svår att förutse. Vårt hav har återigen kommit i säkerhetspolitiskt fokus och kan på intet sätt sägas vara ”en fredad bakgård”. Vi ser i vårt dagliga arbete i marinen…  Fortsätt att läsa →