23
Nov

Resebrev HMS Falken

Anmäl Av:
i Okategoriserade

 

God kväll alla där på torra land, jungman Lindeborg som skriver!!
Klockan är nu 23:02 och det är sista timmen på vakten. Jag passar på att skriva lite, och får värma mig lite också.

Det är skönt att vara tillbaka på Falken för andra gången, trots att jag är yngst av alla. Njuta av livet till havs, träffa nya människor och arbete på båten, helt underbart! Dock är det jobbigt nu när jag har fått byta station, och det blir nya tampar att lära sig. Men det gäller bara att nöta dom så ska det nog gå till slut. Jag vill ju faktiskt få gå i land på Madeira.

Vi fortsätter vår kurs mot Madeira. Det går inte speciellt fort, men vi seglar i alla fall framåt. Vi har nu legat emellan två oväder ett tag, och det verkar som att det är dags för ovädret att komma över oss nu. Med mycket blixtar borta vid horisonten som lyser upp båten titt som tätt så känner vi av att ovädret är på gång. Vi i vakt tre har i alla fall tur att slippa ovädret. Vi hinner förmodligen krypa ner i våra bingar innan det börjar regna och åska.
Vi valde att ta ner utkiken från masten och ha det på däckshustaket i fören, i fall att blixten skulle slå ner. Men vi håller tummarna på att vi ska klara oss bra genom ovädret.

Annars är allting lugnt här på båten. Kadetterna fortsätter sina beräkningar och det verkar som det bara blir svårare och svårare för varje dag som går. Man har även kommit in i rutinerna, man vänjer sig vid gungningarna och inte lika många nu som är sjösjuka. Första dygnet för de flesta var nog ett rent helvete. Vi hann knappt komma ur hamnen i Malaga för ens några började känna av sjösjukan. Tycker så synd om de som ska behöva må så, men det är skönt att det blivit bättre.

Innan jag avslutar och ska gå och slå glas vill jag bara hälsa till mamma, pappa, syskonen och alla kamrater i skolan.

Puss och kram och god natt!!!

311 Lindeborg

22
Nov

Resebrev Hms Falken 141122

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Ohoj kamrater!

En dag som idag lider det ingen nöd på oss! Förutom kadetterna, för solen har än så länge gömt sig bakom molntäcket, och miniräknarna var under en kortare period lite för bra undanstuvade.  Trots att det är november är det shortsvärme här på Falken. Vinden är ljum, östlig och ligger på ca. 8m/s. vi har en våghöjd på 3-5 meter och alla ombord börjar äntligen må bra igen!

För mig som är vit (som i vitt kött) ekovegetarian som inte äter fågel är maten över förväntan! Och vegbaljan(salladskålen) går varm på luncherna, mer grönsaker till folket! Bristen på tevatten skulle väl vara det ända som man en kall natt skulle kunna påpeka på. Förutom att äta, som är högst upp på listan saker vi hittar på när vi är fria, så tränas det en del.  Möjligheterna till styrketräning är det bara fantasin som sätter gränser till. Här finns några vikter, tampar att hänga i, vant att klättra i, låga ytor, höga ytor och ett och annat hopprep till konditionen, som det annars kan vara lite svårt att få till.

Efter gårdagens passage genom Gibraltasundet kunde vi, till allas förtjusning, förutom min för jag såg inga, skåda ett 70-tal delfiner. Både på nära håll och på avstånd. De lovade att Madeira också skulle ha delfiner, så än är hoppet inte förlorat!

Kadetterna håller oss på en stadig kurs och vi seglar fram på cirka 4 knop. 480 sjömil kvar till Madeira. Det känns betryggande!  Dagens höjdpunkt är lunchuppställningen med sina väl utvalda nyheter, korta föredrag om intressanta saker och utdelning av hälsningar som ni ha skrivit i kommentarerna. Kommentera mera! Fast inte för pinsamma saker för chefen läser upp de för hela besättningen.

Såhär efter lunch lägger sig matkoman och lugnet när kadetterna gör sina uträkningar på trossbotten. Skönt, så att resten av oss kan sova middag!

Jag vill hälsa till mamma, pappa och alla syskonen. Jag lovar att vi inte kommer få Ebola.

Puss och kram!

242 Lissner, Jungman

Vår position: Vi befinner oss väster om Gibraltar sund, med andra ord ca 2890 km från Göteborg i sydvästlig riktning.

bild4 bild3 bild2 bild1 bild5

22
Nov

Resebrev HMS Falken 141122

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Resebrev 141122

Vi är nu inne på vårt andra dygn till sjöss, och stämningen ombord är på topp! I torsdags klockan 13.30 kastade vi loss från hamnen i Malaga och satte kurs ut genom Gibraltarsundet för att sedan segla vidare mot Madeira.

Första dygnet har bestått av många tupplurer på trossbotten, en hel del extra mat och ovanligt lite disk. Här ombord på Falken hjälper vi alltid varandra när kamrater drabbas av sjösjuka, och det känns tryggt att vara i just den här besättningen när de höga vågorna gör det svårt att arbeta ombord. De första timmarna och framförallt första natten till sjöss bjöd på otroliga våghöjder som ledde till att vi som sov i fasta bingar rullade fram och tillbaka hela natten.

Nu har vågorna avtagit lite och idag var det riktigt fint väder. Många har haft turen att få se delfiner, då hela stim har rört sig ganska nära båten. Har man haft riktigt tur har det även gått att se en och annan val, något vi hoppas på att få se mer av när vi närmar oss Madeira.

Just nu är det tredje vakten som förfångar posterna under hundvakten 00-04. Utanför är den stjärnklara himlen otroligt vacker, och temperaturen under natten ligger runt 20 grader. Även vi som gillar att klä oss varmt måste lätta på klädseln lite nu när vi kommer ut i natten, detta trots att det blåser en hel del.

Kadetterna jobbar på ambitiöst med astronavigeringen och man kan lugnt säga att det händer mycket på halvdäck om man står som rorgängare under timmen då första stjärnorna dyker upp. Kadetter springer ivrigt runt med sextanter och nautikalalmanackor, och står de inte uppe på halvdäck och tittar på stjärnor så sitter det alltid några kadetter nere på trossbotten och räknar tills ögonen blöder. Med deras kloka huvuden ska vi nog hitta rätt och hinna fram till Madeira i tid.

I övrigt börjar vi nu komma in i rutinerna ombord. Trots att vi snart kommer drabbas av ett regnoväder så ser vi mycket fram emot en fortsatt härlig segling!

331 Lilliebjörn, Jungman ombord på HMS Falken

21
Nov

Falken 141121

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Godmorgon,

Falken styr kurs 275, västerut, genom Gibraltar sund. Just nu har vi Tarifa 4000 meter rakt ut om styrbord. Viden blåser från ost och ligger runt 15-19m/s. Just Gibraltar sund blir som en strut vilket gör att vinden ökar en del  i den lilla smala öppningen mellan Medelhavet och Atlanten. Sannolikt lättar det om ett par timmar.

Helgen ser ut att bjuda på växlande väder och en hel del nederbörd. Inte helt perfekt i strävan att hitta en klar horisont, stjärna eller annat att positionera sig med.

Besättningen är vid gott mod och flitens lampa lyser överallt i fartyget. En del känner av sjön och kämpar med det, andra har börjat räkna på sina uppgifter, ljungmännen arbetar hårt till rors eller med underhåll.

Håll utkik, vi är snart tillbaka.

J Schyllert/ Divisionschef

 

20
Nov

Resebrev 141120

Anmäl Av:
i Okategoriserade

 

Hej!

I förrgår mönstrade vi kadetter ombord och igår var det mycket rutinutbildning som skulle avklaras. När det väl var klart var det min vakt som gick vakt men som tur var så kunde jag smita iväg och träna innan jag skulle gå vakt. Jag hoppas så klart på bra väder och att vi slipper sjösjuka så att träningen kan hållas igång hela seglingen. Efter träningen passade jag på och tog ett dopp i havet. Det var fantastiskt skönt att i november kunna ta en simtur utomhus, i saltvatten!!

Efter middagen öppnade ”Salong Falken” och jag och en jungman klippte en tjej i besättningen. Hon hade sparat ut sitt hår i tre och ett halvt år men nu ville hon bli av med det. Hon ville gärna skänka bort sitt långa hår till en perukmakare så vi sparade flätan som togs av. När vi var klara var håret säkert 30 cm kortare och kunden väldigt nöjd. Se bilder nedan. Det bästa av allt var att det var graautiis. Man kunde nästan tro hon var från staun.

Idag ska vi kasta loss from Malaga och bege oss väster ut mot Gibraltar sund och nästa stopp som är Funchal, Madeira. Det blir en av oss kadetter som agerar vakthavande officer och sköter hela losskastningen. Sedan till sjöss kommer vi rulla på den posten och alla elva kommer få chansen att både kasta loss och förtöja Falken samt ha ansvaret för navigationen till sjöss.
Just nu har vi lite soldis och cirka 17 grader i luften och alla bara väntar på losskastning så vi får plocka fram sextanterna och börja räkna på sol och stjärnor.

Hoppas ni har det bra hemma och inte för skörbjugg i brist på sol och D-vitamin!
Puss och kram,
Flkd Maria Svensson

 

DSC_6426 DSC_6424 DSC_6423 DSC_6415 DSC_6413 DSCN3797

19
Nov

Resebrev HMS Falken 141119

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Resebrev HMS Falken 141119

Nu har det mönstrat på en ny kategori elever i form utav flaggkadetter. De är ut OP 12-15 och har tidigare studerat navigation i Karlskrona. Kadetterna skall nu praktiskt tillämpa de kunskaper som de har erhållit inom astronomisk navigation.  Imorgon kastar vi loss och sätter kurs och fart mot Madeira som ligger ca 665 NM ifrån oss.

GMY

Johan Lyckemark

3:O HMS Falken

DSC_6387 DSC_6379 DSC_6368 DSC_6365

15
Nov

Resebrev HMS Falken 141115

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Hej alla kära skonertläsare!

Då sitter man på flyget mot Sverige, tiden som varit ombord har varit helt kanon. Vi startade våran resa i Palma, som sedan fortsatte mot Toulon>Livorno>Ajaccio>Malaga. Där våra kära elever mönstrade av, tiden har gått otroligt fort. Händer ju som sagt något hela tiden ombord. Under våra sista gemensamma middag ombord, så fick alla en liten sångöverraskning. Två av våra elever snickrade ihop en låt för oss, vilket vi gärna delar med oss med.

Falkens besättning, är ni nöjda med oss? 

G – EM – C – D7

Vi har seglat över hela Medelhavet här tillsammans. Vi har kämpat, kräks och gråtit i varandras varma famnar. Varje dag på denna resa har varit en jävlig kamp, ingen chill och bara lök, lökination var det här.

[Ref] Så Falkens besättning är ni nöjda med oss, kan vi tacka för oss, för det vill vi förstås, snart så måste vi hem, jag fäller en tår, det är dax att vi går.

Alla de där hemma de säger att det är lätt, 25 spyor senare jag vet att det är inte rätt. Besättningen de tjatar ”nu äter du din mat” du sover ej på däck, du sover under tak!

[Ref] Så Falkens besättning är ni nöjda med oss, kan vi tacka för oss, för det vill vi förstås, snart så måste vi hem, jag fäller en tår, det är dax att vi går.

Den lilla båten guppar fram på havet stort, fixar däcket varje dag efter smutsiga små barn. Kveila alla tampar om och om igen, tampförhöret det var svårt, så vi ses väl nu till vår.

”Snabbt”
[Ref] Så Falkens besättning är ni nöjda med oss, kan vi tacka för oss, för det vill vi förstås, snart så måste vi hem, jag fäller en tår, det är dax att vi går.

”Långsamt”
[Ref] Så Falkens besättning är ni nöjda med oss, kan vi tacka för oss, för det vill vi förstås, snart så måste vi hem, jag fäller en tår, det är dax att vi går.

//Stubben, 3Sk FAK

 

10
Nov

Resebrev HMS Falken 141110 Spaniens sydkust

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Så här i slutet av resan är det dags att summera perioden.

Den började i Sverige för de flesta av oss. Just påmönstringsdagen var en varm dag i Palma, Mallorca. Sedvanlig inmönstring och utbildning de första dagarna för eleverna som aldrig varit ombord tidigare. Vi i den fasta besättningen vet hur mycket nytt det är för alla och har väldigt stor förståelse för att ord som salning, knyttels, bäringsdragning, backlagseffekter, utpurrning, styrbord dikt, deviation, hal dör…och så skulle vi kunna fortsätta dagen lång angående språket till sjöss, inte är några självklarheter. Just språket är en del vi skall lära oss liksom att leva tätt tillsammans, ta hänsyn, göra rent, göra läxan när kontoret är på väg upp och ner, arbeta hårt, gå vakt dag som natt, helt plötsligt befinna sig i ett annat land och där gå i uniform på staden. Något som kräver utbildning bara det, då man representerar sig själv, Falken och Sverige.

Hantera sjösjuka. Om jag inte missminner mig, så var 23 av 27 elever sjösjuka första etappen. Vidare till nästa land och där, rätt vad det är, befinna sig i ett planetarium och lyssna på engelska med en vacker Italiensk dialekt. På kvällen vara värd för 40 inbjudna gäster med uppgift att ”mingla” och se till att just gästerna har det trevligt. Göra någorlunda avancerade manövrar in och ut i hamnar, hantera förtöjningstampar, kasttåg, knopar, fendertar. Det skall sjösättas båtar och roddövningar, köra gummibåt, vara på sjukvårdslektion ena dagen och nästa handlar om skyddstjänst.

Fysisk träning 1600 på ett ibland rullande däck har varit ett uppskattat inslag under 3.e skepparen, John Samuelsson ledning. Ja, detta är ett axplock av vad de blott 17-åriga eleverna får vara med om. Betänk att vi går, med dessa oerfarna ungdomar, rätt ut i havet och fartyget skall ändå fungera. Det gör det på grund av duktiga instruktörer ombord som har ett oändligt tålamod avseende frågor och utbildning.

I mitten av resan, eller när det nu var, kände jag av att det inte var alldeles deluxe hos eleverna. Vi samlade eleverna och försökte reda ut vad det var. Kanske inte världens talföraste gäng, men i grunden låg nog ”problemet” hos de som kände av sjön eller måhända använde det som ursäkt. Vi skiljer på äkta sjösjuka och de som inte alltid har Gunde Svans ”fighting spirit”. Eleverna kom själva fram till att de skulle ställa upp mer på varandra och ta nya tag. Efter det mötet tror jag vi fick ett happy ship. De elever som inte fullt ut bidrager hamnar i dålig dager hos de elever som jobbar. Så för deras egen skull är det viktigt att de kommer in i besättningen.

Det är nämligen så i en besättning, att om du inte gör din del måste någon annan göra det. Efter ett tag tröttnar även de som då får jobba dubbelt. Det visste jag innan jag började prata med eleverna och är glad att de själva kom fram till det. För även de elever som fick jobba hårdare kände ju igen sig. En annan gång skall jag avslöja hur vi vet skillnad på äkta sjösjuka och de som inte är sjösjuka men som uppträder som de vore drabbade. Nåväl, nu är alla i fullgång och det är roligt.

En av de svårare sakerna har varit att få eleverna att prata så det hörs mer än 5cm. Ombord på ett segelfartyg där det blåser och besättningen är lite utspridd men som ändå skall höra det som sägs. Exempelvis när de agerar ”Bengt Magnusson” och skall läsa nyheterna för besättningen är det mycket svårt att höra när det viskas. Tre-fyra elever har börjat lära sig. Si, det är också utbildning att tala inför grupp, och det övar vi också på.

Denna utbildning har pågått sedan 1947 på HMS Gladan/HMS Falken, och hundratals år före det, med andra skolfartyg. Många, men inte alla nationer, satsar på dylik utbildning. Dessa elever från Bernadottegymnasiet i Stockholm sällar sig nu till de tusentals svenskar och faktiskt en hel del från andra länder, som fått skolning ombord. Vi har sedan tidigt 80-tal kört med mixade besättningar, och denna gång är det 15 tjejer och 12 killar. Det är inget vi ens funderar på ombord, men röner en hel del uppmärksamhet utomlands.

90-talisterna anses vara en curlad generation och det är säkert så. Frågan är, curlar vi? Ja det gör vi, en hel del när det är lite besvärligt. Men det är också viktigt för dem att förstå att ibland är det allvar och då är det rätt tydliga signaler vi sänder ut. Det är stora krafter i rörelse på ett fartyg. I vissa situationer finns det noll utrymme för att göra fel och då duger det ej om man inte skotar ut öronen och tar till sig information. Det är också viktigt att förstå att man måste ställa upp på sina kamrater och besättning. Finns nog några som lärt sig en del om det också.

Denna period har till stor del präglats av motvind. Det är mycket stor skillnad på miljön ombord i medvind kontra motvind. Så även om vi har haft en del fina och varma dagar så har mertalet tyvärr, åtminstone tycker jag det, varit lite kyliga och det kan ibland innebära humörsänkning. Fast då kan ju de som har förmågan att lyfta upp just stämningen komma till sin rätt, så det kanske har något gott med sig det med. Det är dock så det är. Jag tror att när eleverna kommer hem och kanske går tillbaks till att sova 12-16 timmar per dygn, eller hur mycket de nu brukar sova, efter några dagar börjar reflektera över vad de varit med om, och har minnen att dela och berätta för många människor, kanske för resten av livet. Så kan en sådan resa de nu varit med om te sig. Det finns så mycket mer att skriva om, om vad som händer ombord, men det får era barn berätta om för er. Vi ombord tackar föräldrar och målsmän för lånet av era ungdomar och skickar snart hem dem till er igen.

Thomas Falk

Fartygschef HMS Falken

DSC_5911 DSC_5905 DSC_5902 DSC_5897 DSC_5896 DSC_5890 DSC_5889 DSC_5888 DSC_5874 DSC_5860 DSC_5830 DSC_5829 DSC_5827 DSC_5800 DSC_5790