14
Dec

Många incidenter i gränsområdet

Anmäl Av:
i Internationell insats, Korea

Under 2014 har det förekommit ett 15 tal incidenter utmed DMZ (demilitariserade Zonen) och runt ögruppen nordväst (North West Islands) om Seoul. Därutöver har ett 10 tal tester med ballistiska kortdistans missiler (150 km räckvidd), vilka eventuellt kan utrustas med kärnvapenstridsspets, genomförts under året. Den nordkoreanske ledaren ,Kim Jung-un, försöker som vanligt spela med både piska och morot. Ena dagen enas länderna om fortsatta toppnivå besök för att nästa dag skjuta upp överenskommelser pga. någon incident.

DMZ. Foto Försvarsmakten

DMZ. Foto Försvarsmakten

Den svenska delegationen i NNSC (Neutral Nations Supervisory Commission) i Sydkorea har det senaste sex månaderna fått uppleva en ny “normalnivå” med många incidenter där främst nordkoreanska patruller är mycket nära ”Military Demarcation Line” (MDL) eller i flera fall korsar in på sydsidan. Detta föranleder att de sydkoreanska soldaterna  normalt att avger varningseld. I vissa fall är MDL bara 150m från de sydkoreanska försvarsposteringarna så spänningsnivån är mycket hög hos de unga soldaterna.

Den mest oroliga och konfliktfyllda delen är troligtvis runt ögruppen YP-PY do som är Sydkoreanskt territorium och ligger nordväst om Seoul. Norr om ögruppen finns en gräns dragen av den amerikanska chefen för United Nation Command (UNC) strax efter det att det militära stilleståndsavtalet,  Armistice Agreement (AA) skrevs under 1953. Linjen skulle förhindra att sydkoreanska patrullfartyg och fiskare kom för nära den nordkoreanska kusten. Linjen fick namnet Northen Limit Line (NLL) och är inte en del av AA. Denna mycket omdiskuterade gränslinje hävdas av Sydkorea som en gällande gräns medan Nordkorea inte ser detta som en överrenskommen gräns. Efter sänkningen av korvetten Cheonan av en nordkoreansk ubåt och artilleribeskjutningen av YP-do under 2010 har förhållandena mellan länderna varit mycket ansträngda med ständiga gränskonflikter och eldöppnanden från fartyg i detta kustområde. Sydkorea har som konsekvens kraftigt förstärkt sitt försvar av ögruppen men även i DMZ. Sänkningen av fregatten föranledde också Sydkorea avbryta de omfattande hjälpsändningarna till Nordkorea.

Det som just nu anses som angeläget är att starta upp de sedan 2008 strandade ”six party” samtalen om Nordkoreas kärnvapenutveckling. Nordkorea har annonserat att man är villig att starta igen men USA och Sydkorea vill se praktiska nedrustningsresultat, enligt de beslut som är beslutat i FN säkerhetsråd, från Nordkorea innan samtalen kan komma igång igen. Både Kina och Ryssland har dock uttryckt en vilja att starta direkt utan förpliktelser från Nordkorea. USA ser mycket allvarligt på den nordkoreanska utvecklingen av både interkontinentala robotar och möjligheterna att tillverka mindre kärnladdningar i relativ närtid. Detta har föranlett både Sydkorea och USA att planera för att förstärka missilförsvaret mot kärnvapenbestyckade robotar från Nordkorea. Denna förstärkning oroar Kina som anser att både underrättelseförmågan och missilkapaciteten påverkar den regionala balansen.

De svenska och schweiziska officerarna deltar varje vecka i planerade inspektioner och uppkomna inspektioner i DMZ eller ute på ögruppen YP-PY do. Det finns en ny strategi från Commander UNC General Curtis Scaparrotti att snabbt vara på plats efter en incident för att kunna rapportera till UNC och förhindra att det upprepas igen. Under 2014 har antalet inspektioner fördubblats, vapensystem har reducerats och ett program för utbildning om AA har genomförts med mycket gott resultat. Vi hoppas alla att toppnivåsamtalen om nedrustning av Nordkoreas kärnvapen skall kunna komma igång men det är också viktigt att en förlupen kula inte får eskalera till ett krig. NNSC är som oberoende och opartisk övervaknings komission ( verkat i 61 år) en fortsatt viktig del för att bidra till avspänning och därigenom skapa förutsättningar fredlig utveckling.

Teamet i NNSC. Foto Försvarsmakten

Teamet i NNSC. Foto Försvarsmakten

Kamraterna i Panmunjom passar på att önska alla där hemma eller ute i övriga världen en God jul och ett Gott nytt år.

 Ingemar Adolfsson

02
Nov

Uppföljningsresa MONUSCO

Anmäl Av:
i Afrika, Armén/mark, Enskilda insatser, Observatör

MONUSCO. Foto Mattias Hult

Under vecka 43 genomförde ATS en uppföljningsresa till FN-insatsen MONUSCO (Mission de l´organisation des Nations Unies par la Stabilisation en République démocratique du Congo) i Demokratiska Republiken Kongo (DRK) där Försvarsmakten har fem militärobservatörer insatta. MONUSCO är FNs största fredsfrämjande insats och består av ca 22 000 personer. Insatsen har pågått sen 1999.

Folkmordet i Rwanda 1994 destabiliserade hela regionen och resulterade i stora flyktingströmmar in i östra Kongo. Till följd av detta startade FN insatsen MONUSCO och dess verksamhet i regionen. Det övergripande målet för insatsen är avväpning och återintegrering av det stora antalet väpnade grupper som finns i östra DRK.

Delegationen från ATS leddes av Armétaktisk chef och målet var att följa upp verksamheten, besöka kontingenten på plats och att genomföra möten med representanter för MONUSCOs olika delar, både militära och civila.

Armétaktisk chef genomförde under den första dagen bland annat ett möte med generalmajor Baillaud (FR) som är Deputy Force Commander MONUSCO där flera frågor sett ur militärobservatörernas perspektiv diskuterades. Under samma dag träffade delegationen både MONUSCOs operationschef och en representant för MONUSCOs Stabilization Unit som arbetar med långsiktiga strategier för konflikthantering och stabiliseringsfrämjande åtgärder. Samtalet med operationschefen kretsade i mångt och mycket kring utmaningar i insatsen i form av resurser i relation till uppställda mål. Dessutom presenterade han sin syn på MONUSCOs framtid och utveckling. MONUSCO. Foto Mattias HultFöljande dag genomfördes en resa norrut till Kiwanja där ett indiskt bataljonshögkvarter besöktes och delegationen fick en genomgång av läget i Nordkivu av CO INDBAT 2 där en del av de svenska militärobservatörerna är stationerade. Utöver detta besöktes även en så kallad team site vilket är den plats som militärobservatörerna normalt har som både boende och arbetsplats. Dagen avslutades med ett besök på en indisk COB (Company operating base). Sista dagen genomfördes ett kontingentsmöte med de svenska militärobservatörerna där frågor lyftes och besvarades. Intrycket från detta möte var att det uppskattades mycket från båda håll. Under eftermiddagen påbörjades återresan till Kigali i Rwanda där delegationen även hann med ett intressant och gripande besök på Kigali genocide memorial center som är ett minnesmonument och museum helt ägnat åt folkmordet i Rwanda.

Våra svenska militärobservatörer gör ett alldeles utmärkt arbete i MONUSCO, i många fall under ganska primitiva förhållanden, men Sverige bidrar till FN:s gemensamma ansträngning, och det är värt väldigt mycket, säger brigadgeneral Stefan Andersson, Armétaktisk chef.

Mattias Hult, Armétaktiska staben

19
Okt

Armétaktisk chefs fältövning genomförd

Anmäl Av:
i Armén/mark, Övning
Utveckling av taktiska lösningar. ATCH FÖ 2014

Utveckling av taktiska lösningar. ATCH FÖ 2014

Armétaktisk chefs fältövning genomförd

Spika ett läge, kartor, kartplast och tejp, röd, grön, blå och svart penna, territoriell verksamhet, brigadgränser samt uppgifter till brigader – förvånande lik den förbandsstruktur vi har nu och den förmåga vi hoppas ha i framtiden. Förvånande likt var även sättet som vi genomförde fältövningen på – som vi gjorde förr.

Syftet med ATCH FÖ var att utveckla vårt taktiska tänkande på brigadnivå, utveckla vår kunskap om hur system och förmågor är beroende av varandra för att nå taktiska avgöranden i en markoperation. Arméreglemente Taktik 2013 samt Markstridsreglemente (MSR) 7 Ledning brigad var centrala och gemensamma ingångsvärden.

Det genomfördes traditionell rek, planering och redovisningar. En hel dag avdelas till momentstationer där fokus låg på ledning, logistik, strid i bebyggelse samt UBO – underrättelse- och bekämpningsområde.

Vidare hade vi en heldag för spel och utvärdering och vi drog inte bara många lärdomar – vi talade taktik, stridsteknik, funktioner, förbands- och funktionsledning, sensor- och bekämpningssamordning inom ett UBO. En viktig utgångspunkt var att även utgå från dagens tillgängliga teknik, sambands- och ledningssystem och dess möjligheter och begränsningar. Betydelsen av att kunna samordna markstridsförbandens verksamhet med de regionala staberna med dess hemvärnsförband blev väldigt tydligt.

Chefer ur arméns krigsförband samt ur sidoordnade förband, avsedda för att genomföra markoperationer, samt ur skolor, centra, Högkvarteret, FMLOG, FMTS, ja listan kan göras längre – men vi var runt 150 deltagare och vi samlades alla runt ett och samma tema – taktik och stridsteknik för att kunna genomföra markoperationer.

Jag är nöjd med fältövningens genomförande och krigsförbandschefernas stora engagemang. Det kändes bra att vi under en hel vecka kunde fokusera på vårt hantverk, att vi på alla nivåer utvecklar vår krigföringsförmåga – och då samordnat med nationell försvarplanering. Något som vi alla behöver och som jag upplevde ”alla vill ha”.

Brigadgeneral Stefan Andersson, Armétaktisk chef

09
Okt

Rekrytering till Enskilda insatser pågår

Anmäl Av:
i Armén/mark, Enskilda insatser, Observatör
OP-tjänst i UNMOGIP. Foto Alf Norbäck

OP-tjänst i UNMOGIP

 

Just nu pågår rekrytering inom Enskilda insatser för 2016. Insatserna det berör är:

ALTHEA, UNAMA, UNMISS, UNTSO, UNMOGIP, MONUSCO, NNSC.

Sista ansökningsdatum 26/10.

Välkommen att söka via forsvarsmakten.se/ledigajobb

Vill du veta mer om de olika insatserna gå in på forsvarsmakten.se, välj Vår verksamhet sedan Internationella insatser och slutligen Pågående insatser.

Mvh / Armébloggen

 

 

11
Sep

Vikten av att öva

Anmäl Av:
i P 4

Mindre än 24 timmar efter att de första deltidssoldaterna greppat sin utrustning i KVARN, anföll Grenadjär-kompaniet en grupperad fiende i byn SPÅNG. Kompaniet understöddes av bataljonens egen granatkastpluton, vilken vid tidpunkten för själva genomförandet utgjordes av simulatorer och beprövade eldmarkeringseffekter, förtjänstfullt hanterat av personal vid MSS, allt i syfte att skapa en realistisk bild av hur det kan vara att uppträda på stridsfältet.

Stridsfordon 90-kompaniet bryter in i SPÅNG.

Stridsfordon 90-kompaniet bryter in i SPÅNG.

Utöver realismen ur ett upplevelse-perspektiv för soldaten på stridsfältet, skapar dagens system med simulatorer ute på SIB 3 anläggningen i KVARN, en unik möjlighet att följa upp och därmed utvärdera allt från enskilda agerande på soldatnivå till kompaniets förmåga att vara den anfallskomponent som kompaniet de facto skall vara i nuvarande bataljonsstruktur. Dagens teknik erbjuder goda möjligheter att med relativt korta tidsförhållande höja statusen vid våra krigsförband. Helgens KFK (krigsförbandskurs) var inget undantag.

Kompanichefen Ulf Brandt under utvärdering efter genomfört kompanianfall.

Kompanichefen Ulf Brandt under utvärdering efter genomfört kompanianfall.

Med egna erfarenheter från ett antal KFÖ:er med pliktpersonal under främst slutet på 80-talet via internationella insatser baserade på såväl frivillighet som en skyldighet som nuvarande anställningsform anger, gör jag efter helgens upplevelser återigen den tidlösa reflektionen om personalens inneboende kraft och betydelse för krigsförbandets effektivitet. För mig handlar dessa rader inte om att jämföra olika principer för personalförsörjning, utan lyfta fram vikten av att skapa övningstillfälle där den krigsplacerade personalen ges möjlighet att träna tillsammans och då gärna med stöd av den teknik och erfarenhet som finns vid våra förband och centra. Lika väl som att den civila arbetsgivaren ger möjlighet för våra reservofficerare och deltidssoldater att delta vid KFK (krigsförbandskurs) och KFÖ (krigsförbandsövning) är det att vi internt inom FM verkligen säkerställer att tjänstgöring i krigsbefattning ges högsta prioritet. Övning ger helt enkelt färdighet.

Kompanichefen Ulf Brandt understridsledning av eget kompani med stöd av handledare ur MSS STA MOUT.

Kompanichefen Ulf Brandt understridsledning av eget kompani med stöd av handledare ur MSS STA MOUT.

Stort tack till officerare och soldater vid P4 Grenadjär-kompani som under några intensiva dagar gett mig den rätta känslan inför stundande BRIGSTRI, vilken i skrivande stund inleds inom 24 timmar, dvs. där jag som tjänsteförrättande brigadchef ånyo blivit påmind om vilka konsekvenser som de facto uppstår när ett stridsfordon 90-kompani tar terräng. Verklighetens konsekvenser kopplat till kompaniets rörlighet och eldkraft samt soldatens vedermödor på själva stridsfältet, får inte glömmas bort när symbolerna med största enkelhet flyttas runt på en karta på egen stabsplats.

Sänder även ett stort tack till MSS STA/MOUT som förutom ett exemplariskt tekniskt systemstöd även stöttat med handledare på både plutons- och kompaninivå. Som sagt – oerhört värdefullt för att på kort tid uppnå hög effekt.

 Tjf C 2.BRIG / Övlt Tony Gartram

19
Aug

Spår finns överallt, nu ser jag många fler än tidigare

Anmäl Av:
i Armén/mark, Ing 2
Spår i mörker: Spåraren använder sig bland annat av skuggorna för att upptäcka och följa spår. Att i mörker kunna använda en ficklampa för att skapa skuggor kan ibland faktiskt göra det lättare än i dagsljus. Samma effekt kan vi uppnå med bildförstärkare och handhållen IR- ficklampa. Foto Daniel Bäckdahl

Spår i mörker: Spåraren använder sig bland annat av skuggorna för att upptäcka och följa spår. Att i mörker kunna använda en ficklampa för att skapa skuggor kan ibland faktiskt göra det lättare än i dagsljus. Samma effekt kan vi uppnå med bildförstärkare och handhållen IR- ficklampa. Foto Daniel Bäckdahl

En viktig del för mig som plutonchef är att säkerställa att soldaterna på plutonen stannar vid förbandet så länge som det är möjligt. Jag upplever att viktig del för att lyckas med det är att personalen utvecklas och får fördjupa sig inom sitt arbetsområde. Som stöd för detta finns det som heter medel för kompetensutveckling, RALS bilaga3.

Syftet med utbildning med stöd av RALS bilaga 3 är öka den anställdes anställningsbarhet, bidra till Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning samt öka attraktionskraft. RALS bilaga 3 medel kan användas av personal som varit anställd minst ett år, militär och civil personal med tillsvidare placering samt kontinuerligt anställda soldater. Utbildningen ska i första hand ske på betald arbetstid och det är numera även möjligt att söka RALS bilaga 3 medel för kompetensutvecklande gruppinsatser. Denna möjlighet gjorde att vi på avancerad sökpluton under en vecka innan sommaren kunde fördjupa oss i ett väldigt specifikt ämne.

För den oinvigda kan det som soldaten gör framstå som helt obegripligt. Men för de övriga medlemmarna i omgången så står det helt klart att han för tillfället öppnar alla sina sinnen för intryck, och hela kroppen är just nu engagerad med att försöka tolka det han ser, känner och även vilka dofter han uppfattar. Att spåra handlar inte bara om att leta efter fotspår.

Fotspåret: Ett spår innehåller massor av information. Ur ett vanligt fotspår i sanden kan vi utläsa enorma mänger fakta. Med den informationen kan vi till exempel utesluta eller bekräfta vilken riktning en person har framryckt. Det går även att skapa ett slags fingeravtryck som binder en person till just det spåret. Foto Sven Johansson

Fotspåret: Ett spår innehåller massor av information. Ur ett vanligt fotspår i sanden kan vi utläsa enorma mänger fakta. Med den informationen kan vi till exempel utesluta eller bekräfta vilken riktning en person har framryckt. Det går även att skapa ett slags fingeravtryck som binder en person till just det spåret. Foto Sven Johansson

För några år sedan presenterade ett antal länder engagerade inom ISAF statistik som menade på att 85% av alla IEDer upptäcktes med soldatens ögon, före något tekniskt hjälpmedel. Detta medförde att försvarsmakten började intressera sig för begreppet Ground Sign Awareness[1], GSA eller Spårmedvetenhet. Vid Avancerad sökpluton har vi under ett par år bakat in spårmedvetenhet i vår egen träning, men även vid utbildning av andra enheter och fått mycket positiv effekt. I huvudsak har den formella utbildningen genomförts av den egna personalen som erhållit utbildning från bland annat Danska försvarsmakten. På grund av att flera vid plutonen visade ett stort personligt intresse för spårmedvetenhet, började vi leta olika sätt att utveckla oss själva, men även själva utbildningen.

GSA är från början en produkt av det som benämns Combat Tracking[2], som i sin tur naturligtvis kommer från förmågan att spåra. En kunskap som människan varit tvungen att ha för att kunna jaga. Det handlar alltså om en mycket gammal kunskap, som under den senaste tiden varit mest naturlig hos de som vi ofta kallar för naturfolken. Hos exempelvis Indianer, Aboriginer, djungelfolk och Massajer är kunskapen att spåra livsviktig för överlevnad och en egenskap som man tar på mycket stort allvar. Med en del av den inställningen använder vi spårmedvetenhet för att bland annat hitta IEDer längs framryckningsvägar eller gömmor i terrängen.

2.Cykelspår: Att se att någon har cyklat i sanden är inget märkligt. Men att avgöra i vilken riktning eller om den var tungt lastad kan vara lite knivigare. Foto Sven Johansson

2. Cykelspår: Att se att någon har cyklat i sanden är inget märkligt. Men att avgöra i vilken riktning eller om den var tungt lastad kan vara lite knivigare. Foto Sven Johansson

På grund av att det för vår del främst handlade om att utveckla oss själva som individer, valde vi att ansöka om kompetensutvecklingsmedel, RALS bilaga 3. De relativt nya bestämmelserna gör det möjligt att ansöka om medel genom att göra en gruppansökan vilket gör det möjligt för en grupp, pluton eller annan enhet att genomföra till exempel denna typ av kompetensutveckling.

Kursen hölls av ett civilt företag som har goda kunskaper om spårning och träning i att använda sina sinnen lite djupare än vad vi normalt gör. Liknande utbildning hålls med poliser, livvakter och bevakningsföretag, men även privatpersoner med ett intresse för spårning. För oss militärer kan en hel del av det som avhandlades under veckan framstå som lite främmande, men som en av deltagarna sa vid utvärderingen efteråt, ”Det funkar”. Vi säger ofta vid utbildning att ”man ska lita på magkänslan”, ”läs av omgivningen” eller ”lyft blicken”. Under kursen fick vi en hel del verktyg för att faktiskt utbilda i och träna våra sinnen, för att få en säkrare magkänsla eller veta vad vi ska läsa i omgivningen. Utöver medvetandeträning och observationsträning utbildades vi naturligtvis även i spårning. Alla deltagare förvånades över hur mycket mer detaljer man plötsligt började se efter relativt kort utbildning, samtidigt som vi alla insåg hur mycket mer träning det krävs för att faktisk kunna spåra i olika terrängtyper. Vikten av att träna grunder, både från början men även återkommande, trycktes det på vid flera tillfällen.

Spårare: Spåraren är den befattning som lägger allt sitt fokus och sina sinnen på att hitta och följa spåret. Foto Katarina Norberg

Spårare: Spåraren är den befattning som lägger allt sitt fokus och sina sinnen på att hitta och följa spåret. Foto Katarina Norberg

Spår är så mycket mer än bara det spår som vi ser med ögonen. Alla bilder som visas på spår är oftast ett vanligt fotspår. Genom att se spåret på ett annat sätt kan vi plötsligt utläsa så mycket mer fakta. Att i spårning använda flera sinnen, som till exempel lukt och känsel, gör att vi kan ”se” så mycket mer. Genom att läsa av hur vår omgivning såsom djur och andra människor reagerar på de spår vi lämnar, kan vi även hitta information till underrättelser på platser där vi normalt inte skulle kolla. En av deltagarna utryckte lite skämtsamt vid utvärderingen efter utbildningen, ”Religiösa tror på gud, jag litar på mina sinnen”.

Jag vill särskilt trycka på att kursens fokus var spårning, inte Combat Tracking som innebär mycket mer, främst avseende hotbild och tekniker i patrullform.

Ingen lämnade kursen utan någon form av intryck. Flera av deltagarna kommer troligtvis att fortsätta på ”spåret” under sin fritid. På avancerad sökpluton kommer vi att använda kunskapen för att utvecklas inom spårmedvetenhet och högrisksök.

Kn Sven Johansson, Chef Avancerad Sökpluton

[1] Ground Sign Awareness. Spårmedvetenhet, att kunna upptäcka och använda spår för omedelbara underrättelser.

[2] Combat Tracking. Spårning i samband med lösandet av en stridsuppgift såsom patrullera eller spana.

12
Jun

Hur går det för armén?

Anmäl Av:
i Armén/mark, Övning

I maj månad tillbringade jag en dag tillsammans med 3.brigadstaben samt chefer ur bataljoner som ska kunna verka i brigads ram. Brigadchefen, översten Lars Karlsson, bataljonschefer, bataljonsstabsmedlemmar, kompanichefer, plutonchefer, eldledningsgruppchefer m.fl. var målgruppen. Reservofficerare var inkallade till sina respektive förband. Tätchefer och spelledare var väl förberedda och hade bra och realistiska speldrag. Rekognoscering, grupparbeten och redovisningar avlöste varandra och diskussionerna var bra och lärorika. Förbandens chefer, jag och stabsofficerare ur ATS lärde oss massor!!

Kombinationen av skarp försvarsplanering med allmäntaktik och militärteori var riktigt bra. Det som gjorde mig särskilt nöjd var diskussionen runt hur ställda uppgifter och stridsplaner skulle genomföras med dagens befintliga resurser – perspektivet ”här och nu” är för mig som armétaktisk chef en central utgångspunkt. Målbilden i framtiden är dit vi ska – men hur vi verkar och genomför väpnad strid med det vi har här och nu, är viktigt att vi har en klar uppfattning om. Här upplever jag efter mina besök, inte bara vid 3.brigadstabens SÖB utan även 2.brigadstabens brigadövning VÅRELD samt då jag följde en av våra mekaniserade bataljoners SÖB:ar på ”skarp uppgift”, att det diskuteras, värderas, utvecklas och planeras utgående från ”alternativa metoder” i avvaktan på implementeringen av framtidens ledningsstödssystem.

Det är genom fältövningar, SÖB:ar och liknande som vi kan diskutera, värdera och planera utgående från dagens resurser och system – men ändå med sikte på framtida organisation där arméns operativa effekt ytterligare utvecklas. Att genomföra detta och ”diskuterar i detalj” hur vi kan genomföra förbands- och funktionsledning – det är då utvecklar vår krigföringsförmåga.

Arméreglemente Taktik och Markstridsreglementenas olika delar är viktiga utgångspunkter för oss alla – och jag förväntar mig att chefer på alla nivåer har god kunskap om dessa reglementen.

Det jag särskilt vill lyfta fram är vikten av och förståelsen för taktikens grunder ”kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och lokal överlägsenhet” – med de resurser vi disponerar nu och i framtiden, så blir dessa begrepp väldigt viktiga. Till detta skall läggas ”uppdragstaktik” – chefer som är tydliga på alla nivåer – som ger förutsättningar för underlydande chefer att agera och ta de risker som krävs.

Efter att ha deltagit i brigadstabernas och/eller bataljonernas fältövningar eller SÖB:ar, så känner jag att vi är på rätt väg. Vi vet var vi är, vi vet vart vi ska och vi vet att vägen dit innehåller utmaningar. Men dit ska vi. Ett intryck jag fått från samtliga mina besök är att vi alla är otåliga – men balansera detta mellan att ”gräv där Du står och jobba mot framtiden”.

Trevlig sommar!

Brigadgeneral Stefan Andersson, Armétaktisk chef

03
Jun

Försvarmakten behöver civilt skytte

Anmäl Av:
i Armén/mark

Försvarsmakten har länge haft och har ett fortsatt behov av ett nära samarbete med civila skytteorganisationer. En vital, attraktiv, folkförankrad och geografiskt sprid folkrörelse för skytte kommer att underlätta den nuvarande inriktningen att utöka antalet deltidstjänstgörande gruppchefer, soldater, sjömän och officerare som då lättare kan bibehålla sin kompetens i skytte. Detta skriver armens vapenofficer Johan Ström. 

 

Försvarsmakten har historiskt sett alltid värnat om det frivilliga skyttet då detta gett möjligheter för den hemförlovade personalen att bibehålla och förbättra den under värnplikten investerade utbildningen. I och med Försvarsmaktens omställning från plikt till frivillighet blir detta behov minst lika viktigt. I den nya organisation som Försvarsmakten har intagit finns inte resurser att själva upprätthålla en bred spetskompetens inom skytte. Vi är därför beroende att de civila skytteorganisationerna och dess olika tävlingsformer. Varje år så tar Försvarsmakten hjälp från civila instruktörer vid olika utbildningar och utvecklingsarbeten. Civila klubbar hjälper även till när vi genomför större tävlingar. Jag ser i framtiden hur detta samarbete utvecklas genom att civila instruktörer och skjutledare tas in lokalt för att hjälpa förbanden med utbildning och träning. En annan idé är att den lokala skytteklubben ordnar en enklare tävling på fredagen för Försvarsmaktens personal, denna tävling öppnas därefter på helgen för civila skyttar.

 

Det frivilliga skyttet har bedrivits med samma typ av vapen som förbanden varit utrustade med. Inledningsvis mausergevär och senare kulsprutepistoler och automatkarbiner. Det är bara naturligt att det civila skyttet fortsätter att utvecklas efterhand som soldatens beväpning förändras. Att de civila skytteorganisationerna på sina program har liknande vapen som brukas inom Försvarsmakten är nödvändigt för att de ska kunna driva den skjuttekniska utvecklingen framåt. Tävlingsskytte skiljer sig i många delar från den stridsituation som våra förband ska kunna hantera, men de skjuttekniska grunderna är de samma. Tävlingsskyttet pressar hela tiden gränserna för vad som är skjuttekniskt möjligt och förfinar dessa grunder. Det är viktigt för Försvarsmakten att denna utveckling även sker med automatkarbiner och gevär utrustade med kikarsikten.

 

Att civila och militära tävlingar ges utrymme är även det en nödvändighet för att föda Försvarsmaktens egen utbildning och träning. Vi har sedan 2007 aktivt inhämtat kompetens från det civila skyttet och inarbetat erfarenheterna i nu gällande reglementen och utbildningsanvisningar. Detta behöver vi fortsätta med. 

 

2011, 2012 och 2013 genomfördes inofficiella riksmästerskap i dynamiskt skytte tillsammans med polisen. 2011 med pistol, 2012 med både pistol och automatkarbin samt kulsprutepistol och under 2013 med både pistol och automatkarbin. Under 2014 har arbetet med att tillföra dynamiskt skytte i Försvarsmaktens ordinarie tävlingsprogram för skytte intensifierats och det planeras för att genomföra det första officiella Försvarsmaktsmästerskapet under 2015. Detta är något som jag ser som mycket positivt och som jag hoppas kommer att fortsätta vara en naturlig del av Försvarsmaktens verksamhet. Tävlingar genererar ett visst mått av stress vilket testar individens förmåga. Det är därför viktigt att vår personal ges möjlighet att tävla i skytte.

 

Samarbetet med de civila skytteorganisationerna; Svenska Pistolskytteförbundet, Skyttesportförbundet och Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet (IPSC Sverige) är av avgörande betydelse för att Försvarsmakten ska kunna genomföra skyttetävlingar och därmed vidmakthålla och utveckla vår förmåga till väpnad strid. Jag ser därför att det är viktigt att vi fortsätter att utveckla våra nuvarande samarbeten och undanröjer de hinder som ligger i vägen för att vi ska nå ännu längre.

 

Johan Ström, Arméns vapenofficer

27
Apr

Uppdragstaktiken är död – Leve uppdragstaktiken

Anmäl Av:
i Ledarskap

Spännande inlägg i debatten från Karlis Neretnieks, generalmajor, tidigare opledare Milo Mitt, C MekB.

(Inlägget är tämligen långt, men det borde inte utgöra något hinder då alla anställda i Försvarsmakten rimligtvis borde kunna läsa det som en del av tjänsten – sannolikt viktigare än de flesta andra dokument som bör läsas under dagen. Dessutom, det kanske inte heller är ointressant för civila organisationer där man tror mer på människans kreativitet och vilja att ta ansvar än på formella processer.)

Mitt inlägg syftar till tre saker: klarlägga vad jag menar är uppdragstaktik, förklara varför jag anser att den bör prägla Försvarsmakten ledningskultur och varna för att falla för modenycker.

Jag har känt det som nödvändigt att kanske vara lite övertydlig. Alla läsare har sannolikt inte haft tillfälle att personligen uppleva alla de oväntade händelser som inträffar när man tillämpat övar med större förband. Det redan när ingen dör, inga (få) chefer drabbas av nervösa sammanbrott och ”fiendens” och egna initiativ trots allt begränsas av olika fredsmässiga hänsyn.

Uppdragstaktiken bygger på tre grundläggande faktorer: synen på stridens karaktär, tron på den enskilda människans betydelse och att man inte har resurser nog för att vinna ett utnötningskrig.

Fortsättningen finns på Kungl Krigsvetenskapsakademiens blogg. Följ nedan länk för att komma dit.

http://kkrva.se/uppdragstaktiken-ar-dod-leve-uppdragstaktiken/

Med vänliga hälsningar Armébloggen.