Inledning
I första delen av yrkesutveckling och befordran i armén beskrev jag vilka områden som utvecklats i den nya arméinstruktionen. Rekommenderar att man läser igenom tidigare inlägg för ökad förståelse innan man ger sig i kast med detta.
Ett av de fyra områden där det skett förändringar är kategorin ” Yrkesutveckling utan befordran” även benämnt ”Kompetensdjup”. I denna fjärde del tänkte jag förklara detta begrepp mer ingående.
Kompetensdjup
Kompetensdjup beskrivs ursprungligen i FMUP från 2012 och infördes i AC RIL i dess första utgåva 2019, definitionen som användes kommer ursprungligen från bröderna Hubert och Stuart Dreyfus och deras bok ”Mind over Machine” från 1988. De olika nivåerna i kompetensdjup anges i fem steg, novisen, nybörjaren, kompetent, skicklig och expert. I den Svenska översättningen som FM använder sig av används endast de fyra övre nivåerna och indelas i kompetensdjup A-D. Den första utgåvan av AC RIL definierade dessa på ”arménivå” och använde dem för att beskriva vilken kompetens som individen innehade på olika befattningsnivåer (tjänstegrader). Detta har visat sig vara ett allt för trubbigt system
I denna utgåva av Yrkesutveckling och befordran vill vi istället använda kompetensdjup som ett sätt att premiera yrkesutveckling utan befordran, det vill säga att en individ ”gör karriär” från kompetensdjup A-D som komplement till att stiga i befattningsnivå. För att åstadkomma detta tas kompetensdjup helt bort från befordringskriterier. Kompetensdjupet behöver ställas i relation till något annat än befattningsnivå/tjänstegrad. Här har vi valt att relatera det till fack och funktionsområde (som jag beskrev i del 2). Detta resonemang stöds av hur det var tänkt att användas i den ursprungliga systembeskrivningen i FMUP från 2012.
Kriterier för vad som ska uppnås för respektive kompetensdjup A-D inom de olika fack och funktionsområdena definieras av respektive inspektör eller motsvarande. Inspektörerna och motsvarande behöver ges uppgift att utarbeta dessa.
Vi försökte i remissutgåvan koppla kompetensdjup till kursnivå enligt FM taxonomi. Kompetensdjup anger vad som uppnåtts under arbete efter en utbildning och kursnivå under utbildning. Dessa två är enligt remissvaren inte lämpligt att försöka förena.
Kritik har framförts i remissvaren på formuleringar i definitionen av expert, anges som att handlingar genomföres utan medveten tanke. Vid undersökning i källan och översättningar av den har det visat sig att bröderna Dreyfus fick denna kritik också och de skrev om denna del i sin bok till senare utgåvor. SOU 2018:17 Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling behandlar bröderna Dreyfus och omhändertar kritiken i remissvaren.
I medarbetarsamtalet som ska genomföras årligen värderas och diskuteras prestation inom områdena öppenhet, resultat och ansvar (både verksamhet och bemötande). Utöver detta finns i blanketten möjlighet att lägga till upp till fyra extra kriterier, denna möjlighet kan vi använda för att dokumentera uppnått kompetensdjup inom fack och funktionsområde.
Tabell: Kompetensmodellen med kompetensdjup: *Beskrivning av begreppen inom kompetensdjup är uppdaterade med översättningar från SOU 2018:17, sid 182.
| Värdeord |
Kompetensdjup A-D enligt Systembeskrivning |
| Novisen är okunnig om yrket, är i behov teoretiska kunskaper och vägledning av lärare/instruktör. |
Används inte i FM. |
| Nybörjaren har startat sin yrkesbana och har fokus på att känna igen situationer och försöka tillämpa regler och metoder som man tidigare lärt sig. |
A Har kunskaper och ingen eller ringa erfarenhet inom fack och funktionsområdet. |
| Kompetent har utvecklat en känsla för vad som har prioritet utifrån de övergripande målen, mer reflekterande mellan utövaren, uppgiften och omgivningen. |
B Goda kunskaper och några års erfarenhet inom fack och funktionsområdet. |
| Skicklig har utvecklat ett engagemang att förstå och kan agera utifrån sin egen erfarenhet, analytiskt men också intuitivt. |
C Mycket goda kunskaper och flerårig erfarenhet inom fack och funktionsområdet. |
| Expert har bearbetat sina erfarenheter med en sådan systematik att de i ögonblicket kan särskilja de viktigaste intrycken och informationen och agera målmedvetet och precist. |
D Fördjupade kunskaper och mångårig erfarenhet inom fack och funktionsområdet. |
Kompetensdjup värderas för individens fack- och funktionsområde. Vad som bör uppnås för att nå respektive kompetensnivå definieras inom respektive fack och funktionsområdesvisa kriterier.
Kriterier för kompetensdjup:
| Djup |
FM kriterier |
Armékriterier |
| Kompetensdjup A (nybörjare) |
Har kunskaper och ingen eller ringa erfarenhet. |
Invärderad och uppfyller kriterier för kompetensdjup A inom det fack och funktionsområde individen tillhör. |
| Kompetensdjup B (kompetent) |
Goda kunskaper och några års erfarenhet. |
Bör uppfylla kriterier för kompetensdjup B inom det fack och funktionsområde individen tillhör. |
| Kompetensdjup C (skicklig) |
Mycket goda kunskaper och flerårig erfarenhet. |
Bör uppfylla kriterier för kompetensdjup C inom det fack och funktionsområde individen tillhör. |
| Kompetensdjup D (expert) |
Fördjupade kunskaper och mångårig erfarenhet. |
Bör uppfylla kriterier för kompetensdjup D inom det fack och funktionsområde individen tillhör. |
Arméns nya instruktion för yrkesutveckling och befordran (FM2022-23220:32)tydliggör att det är förmågor som bör vara styrande för befordran. I arméinstruktionen beskrivs samtliga militära personalgrupper och civil personal.
Hantering av erfarenheter och förbättringsförslag inneburit att instruktionen kunnat utvecklas och förtydligas inom främst fyra områden:
1. Fack och funktion
2. Yrkesutveckling med befordran
3. Yrkesutveckling utan befordran
4. Värdering av kunskaper, färdighet och lämplighet.
Ett grundläggande förhållningssätt är att armén alltid i sin roll som arbetsgivare måste säkerställa att den som ges en uppgift efter befordran också har kompetensmässiga förutsättningar att lösa denna.
Yrkesutveckling
Yrkesutveckling sker på två sätt, fördjupning av kompetens och stigande i befattningsnivå där de olika befälskategorierna skiljer sig principiellt.
➢ Officer utvecklas i huvudsak genom stigande i befattningsnivå.
➢ Anställda soldater, gruppbefäl, specialistofficerare och civila utvecklas i huvudsak genom fördjupning i kompetens.
