17
Maj

Angående tillgängligheten på stridsflyg inom Försvarsmakten

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Frågan kring tillgängligheten och dugligheten på Försvarsmaktens stridsflygplan JAS 39 Gripen samt tillgängligheten på flygplansverkstäder har uppmärksammats, bland annat i media.

I detta sammanhang har en del spekulativa och direkt felaktiga uppgifter lyfts fram. Även om exakta uppgifter kring det svenska stridsflygssystemets tillgänglighet och Försvarsmaktens operativa förmåga inte är offentliga måste Försvarsmakten understryka att vi idag har tillgänglighet till de stridsflygplan som behövs i beredskapssyfte och detta gäller också flygplansverkstäderna. Flygtidsproduktionen (dvs. antalet flyg/övningstimmar) är idag god och produktionen ligger på eller till och med över planerade nivåer.

Med detta sagt finns det förstås ett önskemål om en större flexibilitet avseende tillgängligheten på stridsflygplanen för att kunna utveckla övningsförmågan men det är i slutändan en ekonomisk fråga och det rör inte dugligheten hos Försvarsmaktens flygplan eller verkstäder.

Marcela Sylvander
Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

13
Maj

Kollektivavtalsfrågan engagerar

Anmäl Av:
i Okategoriserade

I min roll som Försvarsmaktens produktionschef har jag den senaste tiden fått ett antal mejl med anledning av den pågående översynen av kollektivavtalen. Alla har fått ett personligt svar och det har varit en bra och konstruktiv dialog.

Jag hör att det finns en oro för att Försvarsmakten som arbetsgivare ska sänka lönerna. Det handlar inte om det. Frågan rör främst ersättningar vid övningar och insatser. I dialogerna via mailen ser jag att det finns en acceptans för förändringar som är otidsenliga. Ett exempel är att ändra balansen mellan förbandsövningsdygn och insatsersättningarna. Ett annat är att arbetsgivaren kan anvisa boende vid t ex boende på ett skjutfält vid en skjutövning. Ett tredje exempel är att omfördela ekonomi från fri mat för personal som har det i sin dagliga tjänst på hemmaförbandet till fler övningar. Det finns också en syn att ersättningen för övningsdygn borde differentieras mellan t ex stabsövningar och fältövningar.

Jag har fått kreativa idéer från Försvarsmaktens medarbetare hur vi skulle kunna effektivisera verksamheten. Ett exempel är att medarbetare tycker att arbetstidsplaneringen borde göras bättre. Jag har också fått förslag på var vi kan spara kostnader inom andra områden och jag har hittills följt upp flera av dem.

Rykten florerar men i perioder när förhandlingar pågår och inget är klart gäller det att skilja på vad som är förslag och vad som är beslut. Förhandlingssekretessen kan dock begränsa hur mycket det går att berätta om de konkreta förslagen. Om jag själv får beskriva min bild av framtiden tycker jag att mer pengar ska gå till soldater och sjömän i form av övningar och förbandsövningsdygn istället för hotellkostnader, resor och hyror och den principen upplever jag att många håller med om. Vi borde ställa oss frågan varför vi inte gjort detta tidigare.

Försvarsmakten bygger ett starkare försvar och den största tillgången är tillgängliga, engagerade och motiverade medarbetare. Det är nyckeln till att Försvarsmakten ska kunna delta i övningar, upprätthålla beredskap och genomföra skarpa insatser i Sverige. Samtidigt behöver vi göra avvägningar mellan olika behov för att lösa de uppgifter vi har. Vi har ett ansvar för att använda skattemedel så effektivt som möjligt och vill samtidigt skapa en organisation med ett gemensamt engagemang. I den försvarsmakt vi är på väg att skapa måste vi våga ta den diskussionen det innebär att flytta resurser från otidsenliga ersättningar till där de ger operativ effekt.

Anders Silwer

Försvarsmaktens produktionschef

 

01
Mar

Försvarsmakten följer gällande lagar och avtal

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Officersförbundet har i ett pressmeddelande idag uttryckt att Försvarsmakten inte följer gällande lagar och avtal. Det stämmer inte.

Försvarsmakten följer gällande lagar, regler, avtal och bestämmelser i sin verksamhet. Samtidigt är det myndighetens ansvar att fortlöpande se över alla avtal så att de bidrar till att verksamheten kan genomföras på bästa sätt i ett helhetsperspektiv.

Per-Olof Stålesjö
Försvarsmaktens personaldirektör

01
Mar

ÖB kommenterar Försvarsmaktens budgetunderlag 2017-2019

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Nu har jag skrivit under Försvarsmaktens budgetunderlag för åren 2017-2019. I underlaget redovisar jag hur Försvarsmakten kommer att arbeta för att genomföra det försvarspolitiska inriktningsbeslutet under de kommande åren. Den planering vi nu presenterar levererar mot regeringens och riksdagens beställning, som innebär en ökad förmåga i samtliga stridskrafter under perioden fram till 2020. Fortsätt att läsa →

04
Feb

Felaktiga uppgifter i media

Anmäl Av:
i Okategoriserade
Taggar: , ,

SvD har publicerat en artikel med uppfattningen att Försvarsmakten ”…i princip har räknat fel på varenda punkt på den lista ÖB presenterade…” i underlagen till försvarsbeslutet.

Försvarsmakten och FMV delar inte den bild som artikeln ger.

De underlag Försvarsmakten lämnade till regeringen för cirka ett år sedan innehåller en stor mängd olika kostnadsposter. Både Försvarsmakten och FMV anser att underlaget är korrekt och utgör en stabil grund för verksamheten de kommande fem åren.

Finns då inga fördyringar alls? När det gäller materielinvesteringar ansvarar FMV för att beräkna dessa kostnader. Kostnaderna baseras i många fall på kalkylunderlag där leverantören ännu inte har lämnat formella och bindande offerter. Som en konsekvens av detta kan förändringar från de ursprungliga underlagen uppkomma.

I nuläget diskuterar Försvarsmakten och FMV några sådana fall. Av såväl affärs– som försvarssekretesskäl offentliggör Försvarsmakten och FMV inte detaljer i dessa ärenden. Men genom budgetunderlag, årsredovisningar och löpande återrapportering lämnar Försvarsmakten och FMV kontinuerligt information kring dessa frågor till både regering och riksdag.

Riksdagen fattade för ett drygt halvår sedan beslut om att förstärka försvarsförmågan. I de 10.2 miljarder som Försvarsmaktens anslag förstärktes med ingår ett antal materielinvesteringar. Inga av dessa investeringar ser Försvarsmakten och FMV anledning att ifrågasätta beräkningarna kring.

Peter Sandwall, Generaldirektör Försvarsmakten

Dan Ohlsson, Överdirektör Försvarets Materielverk

26
Jan

Ett militärt angrepp kan aldrig uteslutas, men är alltjämt osannolikt

Anmäl Av:
i Högkvarteret, Säkerhetspolitik

Försvarsmakten följer kontinuerligt omvärldsutvecklingen och har vid flertalet tillfällen redogjort för det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde och dess konsekvenser för svenskt försvar. Senast gjordes detta av ÖB vid Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen.

Försvarsmakten ser i dag inget direkt militärt angreppshot mot Sverige. Ett militärt angrepp kan aldrig uteslutas, men är alltjämt osannolikt.

Dennis Gyllensporre
Generallöjtnant och chef för ledningsstaben

13
Jan

Media om framtida materiel- och logistikförsörjning

Anmäl Av:
i Försvarsmaktens organisation, Myndighetssamverkan

I artikeln ”FMV under attack” i Dagens industri 12 januari framförs åsikter om att Försvarets materielverk borde slås ihop med Försvarsmakten.

Den nuvarande lösningen till materiel- och logistikförsörjning mellan Försvarsmakten och FMV togs fram i ett annat omvärldsläge och utifrån en annan inriktning för Försvarsmakten. Utifrån de förändrade förutsättningarna har regeringen tillsatt utredaren Ingemar Wahlberg för att ta fram förslag till förändringar av materiel- och logistikförsörjningen.

I tidigare underlag till statliga utredningar har Försvarsmakten uttryckt att den effektivaste lösningen för materiel- och logistikförsörjningen vore en enmyndighetslösning. I nuläget uppfattar vi dock inte detta som en aktuell framtida lösning.

Försvarsmakten stödjer utredningen och bidrar med underlag. Vilka förslag som diskuteras och kommer ut ur utredningen är helt och hållet en fråga för utredaren och vi kommenterar inte detta vidare.

Tills utredningen är klar och eventuell ny styrning från statsmakterna kommer, så jobbar Försvarsmakten och FMV tillsammans för att implementera dagens lösning.

Dennis Gyllensporre
Chef för ledningsstaben

11
Jan

Krigsförbanden är fyllda

Anmäl Av:
i Rekrytering

Det har i media framkommit uppgifter om att Försvarsmakten saknar 7 500 soldater. Det är fel. Krigsförbanden är idag i allt väsentligt bemannade.

I händelse av höjd beredskap och mobilisering bemannas krigsförbanden med alla de som är krigsplacerade, även de som inte har Försvarsmakten som sin huvudarbetsgivare och därmed inte tjänstgör kontinuerligt. I detta återfinns hela hemvärnet samt reservofficerare och deltidsanställda gruppbefäl, soldater och sjömän men även tidigare värnpliktiga. De sistnämnda är placerade med stöd av pliktlagen. Därmed är krigsförbanden i allt väsentligt bemannade.

Försvarsreformen med övergång till frivillighet har i huvudsak gått enligt plan. FM har fler kontinuerligt anställda soldater och sjömän än planen men färre deltidsanställda. Pliktpersonal (i huvudsak tidigare värnpliktiga) används därför för att fylla upp krigsförbanden. Krigsförbanden är därför inte uppfyllda enligt den metod som ursprungligen var tänkt.

Regeringens beslut i december 2014 om att pliktpersonal kan kallas in till övningsverksamhet innebär att kompetensen hos pliktpersonalen nu kan vidmakthållas, och att de kan träna ihop med sina krigsförband. Försvarsmakten planerar att genomföra krigsförbandsövningar med samtliga krigsförband under försvarsbeslutsperioden.

Sammantaget ger detta idag att huvuddelen av krigsförbandens befattningar med soldater och sjömän är bemannade.

Anders Silwer, Försvarsmaktens produktionschef

17
Dec

Kostnaden motsvarar inte den operativa nyttan

Anmäl Av:
i Sensor

Uppgifter i media gör gällande att Försvarsmakten vill skrota ett ”modernt” radarsystem för 630 miljoner kronor. Det är inte en korrekt beskrivning.

Det mobila radarsystemet som kallas ArtE 740 togs fram för ledning av kustartilleri, men innan det blev driftsatt beslutade Sveriges riksdag att kustartilleriet skulle avvecklas. Försvarsmakten hade därför inget behov av radarstationerna och systemet infördes aldrig i förbandsstrukturen utan blev kvar i FMV:s vård.

Det gjordes analyser och försök i syfte att hitta nya användningsområden, men det visade sig att nyttan inte motsvarade kostnaden och i november 2012 fattades beslut om totalavveckling. Men eftersom Storbritannien och Australien då hade leasat fyra radarsystem för insatsen i Afghanistan avvaktade FM med avvecklingen.

Då det fanns ett avvecklingsbeslut fanns heller ingen anledning att installera svenska lednings- och sambandssystem eller att anskaffa radarantenner och identifieringsfunktion vid återlämnandet efter insatsen i Afghanistan. I maj 2015 upphävdes beslutet om total avveckling för att använda investeringen i fordonen i systemet – de tolv pansarbilarna har nu omfördelats till andra förband som behöver splitterskyddade fordon.

I media har antytts att ArtE 740 skulle behövas på Gotland om Försvarsmakten, efter år 2020, eventuellt uppdras att återinföra ett kustrobotförband. Media har även hävdat att systemet blir lika modernt som luftvärnssystemet UndE 23 som används idag, bara man monterar en ny antenn. Detta är en alltför förenklad bild och de prisuppgifter på anskaffning av nya radarantenner som har florerat i media är inte korrekta. Kostnaden är betydligt högre.

Radarmottagare och sändare i ArtE-systemet är i bra skick, men det är långt ifrån ett komplett system. För att kunna driftsättas och integreras i dagens förbandsstruktur eller i ett eventuellt nyutvecklat kustrobotförband i framtiden krävs att radarantenner, identifieringsfunktion samt lednings- och sambandssystem tillförs. Vidare krävs att personal avdelas, utbildas och övas. Modifieringen bedöms vara kostsam och kan inte rättfärdigas under nuvarande omständigheter. Utveckling, materielförsörjning och bemanning av dagens krigsförband är prioriterad framför modifiering av materiel som inte ingår i krigsorganisationen.

För att summera är det Försvarsmaktens bedömning att kostnaden för att driftsätta systemet inte motsvarar den operativa nyttan. Den fasta sensorkedjan tillsammans med korvett typ Visby, luftvärnets UndE-23 och flygvapnets flygande radarstationer bedöms lösa det nuvarande behovet.

Thomas Engevall
Försvarslogistikchef och tjänsteförrättande chef för produktionsstaben

21
Nov

Kängor till soldater

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Med anledning av Stefan Olssons gästkrönika med rubriken ”Inga vinterkängor till soldaterna” i dagens Norrköpings Tidningar och som även kommenterats på sociala media vill jag lämna följande kommentarer och förtydliganden.

Tyvärr har Försvarsmakten vissa brister vad gäller tillgången på personlig utrusning. Arbete med att avhjälpa dessa brister pågår. En av de brister som finns rör kängor m/90 (modell 90) vad avser såväl sommar- som vinterkängor. Att detta skapar frustration och ibland ilska hos berörd personal är fullt förståeligt.

Försvarsmakten har vidtagit följande åtgärder för att eliminera risken att soldater inte utrustas med kängor

·        Genomfört forcerad direktupphandling av 3 000 par kängor m/90.

·        Av FMV beställt mer än 50 000 par kängor m/90, varav ca 20 000 par vinterkängor, vilka är under upphandling av FMV för leverans under det 3.e kvartalet 2016.

·       För att ingen soldat, oaktat om soldaten tjänstgör i södra eller norra Sverige, ska bli utan kängor har högkvarteret har tagit beslut att soldater som tjänstgör i södra Sverige, i normalfallet, utrustas med sommarkänga m/90 och soldater som tjänstgör i norra Sverige erhåller vinterkänga m/90.

·        De soldater från södra Sverige som vintertid genomför tillfällig utbildning, övning eller insats i norra Sverige (Norden) kommer att under den tid som verksamheten pågår (inklusive förberedelser och efterarbeten) tillfälligt att utrustas med vinterkängor.

·        När leveranserna av de 50 000 kängorna mottagits under 2016 kommer soldaterna att utrustas med såväl sommar- som vinterkängor.

Thomas Engevall  Försvarslogistikchef