18
Maj

Dåtid och framtid visas för omvärlden

Anmäl Av:
i Flygvapnet/luft

2015_08_09_2782_NIK

Två av SwAFHF, Swedish Air Force Historic flight´s flygplan av typ Sk 16 vilka kommer att deltaga på FV 90-årsfirande på Malmslätt den 20 augusti.

De representerar propellertiden i FV men även femtio och sextiotalet där de användes som skol respektive sambandsflygplan.

SwAFHF kommer även att visa upp Saabflygplanen Saab 29 Tunnan, Saab 35 Draken och Saab 37 Viggen, några av kalla krigets svenska vaktposter i lufthavet över och runt Sverige.

Av Alf Ingesson Thor

JAS 39 E premiärvisade idag på Saab i Linköping. Flygvapenchefen Mats Helgesson var en bland flera som höll föredrag och sedan fotograferades med en snygg bakgrund.

JAS 39 E premiärvisade idag på Saab i Linköping. Flygvapenchefen Mats Helgesson var en bland flera som höll föredrag och sedan fotograferades med en snygg bakgrund.

Nya generationens JAS presenterades

Idag den 18 maj 2016 premiärvisades (roll-out) Saab det första testplanet av nästa generations stridsflygplan JAS 39 Gripen E i Linköping. De nya JAS-planen är större har starkare motorer och kan bära tyngre last och mer bränsle.

2012 tog en bred majoritet i riksdagen beslut som ledde fram till att Sverige beställt 60 JAS 39 E som ska levereras fram till år 2024.
36 plan kommer också exporteras till Brasilien.

Klicka på länken för att se ett inslag från dagens premiärvisning.

Tillägg av Mats Gyllander

13
Maj

Flygbasjägarna övar i Danmark

Anmäl Av:
i Danmark, F 17, Flygbasjägare, Flygvapnet/luft

För officerare och jägarsoldater på 25:e flygbasjägarkompaniet vid F 17 betyder våren varje år bland annat att vi deltar i övningen ”PALNATOKE”.

Delar av patrull spanar av ett terrängavsnitt med olika sensorer under tidig morgon.

Övningen genomförs i Jaegerkorpsets regi och är en del i uttagningen av nya operatörer till det danska specialförbandet. Flygbasjägarkompaniets roll i övningen är att lokalisera och störa aspiranterna under deras olika uppdrag. Övningen sker till huvuddel under dygnets mörka timmar och bidrar till en avsevärd förmågehöjning i exempelvis insatsplanering, förflyttning med mörkerhjälpmedel och strid.

Det är också en bra övning för kompaniets hundekipage eftersom spåren både är långa och ofta sträcker sig över olika terrängtyper. För kompaniet är det svårt att hitta en lika komplex övning med en lika motiverad B-styrka hemma i Sverige.

Motståndaren uppträder utan styrningar från övningsledningen, vilket innebär att kompaniet måste lägga stor vikt vid bedömande av motståndarens handlingsalternativ för att lyckas att störa och nedkämpa.

1

En flygbasjägarpatrull undersöker ett eventuellt spår.

Flygbasjägarkompaniet och Jaegerkorpset har bedrivit samarbetet i över 20 år och båda parter är mycket nöjda med övningen som helhet. PALNATOKE har blivit en del i utbildningen av nya flygbasjägare och har med åren blivit en kvalitetskontroll av stridsteknik och ledningsfunktion.

Mattias Hansson
25:e flygbasjägarkompaniet, F 17

 

09
Maj

Den siste har landat…

Anmäl Av:
i Flygvapnet/luft, Pilot, Såtenäs
Förarna i gruppen som flög det sista passet. Fr v Patrik Svensson, Erik Molund, Micael Nilsson och Torbjörn Carlsson. (Foto: Göran Jacobsson)

Förarna i gruppen som flög det sista passet. Fr v Patrik Svensson, Erik Molund, Micael Nilsson och Torbjörn Carlsson. (Foto: Göran Jacobsson)

Klockan 10:14 onsdagen den 5 maj avslutades en epok. Den siste aktive fältflygaren, Micael Nilsson, landade efter sitt sista flygpass. Flygningen genomfördes i grupp med en navigering runt Vänerkusten upp mot Kristinehamn. Därefter lågflygning ner mot västkusten följt av avancerad flygning innan landningen på F 7. Officiellt går Micael i pension den 30 juni, den 1 juli är det 70 år sedan kategorin fältflygare infördes. En värdig avslutning av den viktiga epoken för Flygvapnet.

Den sista landningen (Foto: Göran Jacobsson)

Den sista landningen (Foto: Göran Jacobsson)

Genom ett regeringsbeslut den 22 juni 1946 infördes kategorin från den 1 juli. Rekryteringen till den första kullen var redan genomförd och 66 förväntansfulla elever påbörjade sin flygutbildning med start den 1 juli 1946. Kategorin kallades då för stamflygförare som den 1 oktober 1950 ändrades till fältflygare.

Kategorin togs fram för att förse Flygvapnet med flygförare som efter avslutad tjänst i Flygvapnet skulle återgå till civil verksamhet. De var kontraktsanställa i dryga sex år och fick under tiden i Flygvapnet civil skolutbildning eller yrkesutbildning. Huvuddelen av fältflygarna hamnade i civilflyget efter tiden i Flygvapnet. Många av dem nådde också betydelsefulla poster i samhället eller inom Flygvapnet.

Totalt utbildades 1849 fältflygare fram till och med 1982 då sista kullen tog sin flygarexamen, flest av alla förarkategorier. Under ”Kalla kriget bestod huvuddelen av Flygvapnets flygande personal av fältflygare ”. Tyvärr omkom 205 fältflygare i haverier.

Micael Nilsson började i Flygvapnet den 2 oktober 1978 som fältflygarelev, 17 år gammal. Det var en barndomsdröm han lyckades förverkliga. Efter flygexamen hösten 1980 började Micael flyga Viggen i Söderhamn för att sedan hamna på F 7 i Såtenäs. I början av november 1999 påbörjade Micael omskolning till JAS 39 Gripen och har sedan år 2000 arbetat som flyginstruktör och utbildat nya elever, både gamla och unga på flygplanet. Micaels siste elev var Nils Schylström med fältflygaranor. Nils farfar Ingmar Schylström var fältflygare mellan 1948-1955.

Sista passet innehöll bland annat lågflygning i Värmland. (Foto Försvarsmakten)

Sista passet innehöll bland annat lågflygning i Värmland. (Foto Försvarsmakten)

Den 4 maj, efter 2 122 flygtimmar på Viggen, 1 808 timmar på Gripen och ytterligare 527 timmar på skolflygplan landade han så för sista gången, efter 38 år i Flygvapnet som aktiv pilot. Och därmed avslutade han också epoken fältflygare!

Av Göran Jacobsson

09
Maj

Stödinsats i Mali

Anmäl Av:
i Afrika, F 7, Flygplan, Flygtekniker, Flygvapnet/luft, FN, Hercules, Internationell insats, Mali, Pilot, Såtenäs, Teknisk officer, Transport, Transportflygplan, Yrkesofficer

SAMSUNG CAMERA PICTURES

Sedan årsskiftet är hela F 7 ett krigsförband bestående av 7e flygflottiljen med underställda förband (Basenhet, Flygunderhållsenhet, CT-stab och Flottiljstab), en Transport- och Specialflygenhet och två stridflygdivisioner. Det är en del i Försvarsmakens inriktning att fokusera på det nationella försvaret. Samtidigt är internationella samarbeten och insatser en viktig del av svensk säkerhetspolitik. Inom det området gör F 7 återkommande insatser och stödinsatser med C-130 Hercules.

Jag har i knappt två veckor tillsammans med Transport- och Specialflygenheten deltagit i en sådan stödinsats i Mali. Vi har flugit gods mellan huvudstaden Bamako och Timbuktu, den ort där det svenska förbandet Mali 03 är grupperat. Vår styrka bestod av 15 personer och en C-130. Under sex flygdagar transporterade vi 84 ton mellan dessa orter. Vi bodde på den norska delen av campen i Bamako, vilket var bra. Själv fick jag också förmånen att stanna ett dygn i Timbuktu och följa det svenska förbandets verksamhet, mycket intressant.

FN genomför en stabiliseringsinsats i Mali, MINUSMA, baserad på säkerhetsrådets resolution 2100, 2164 och 2227. Insatsen syftar till att skydda civila, hjälpa den maliska staten att upprätthålla kontroll över sitt territorium samt övervaka fjolårets fredsavtal mellan parterna. Det svenska förbandet består av 250 personer och har varit på plats ett år. Uppgiften består av att bedriva underrättelseinhämtning med UAV och fot/fordonspatruller. Då grupperingsplatsen är utanför Timbuktu är logistiken en utmaning. Förnödenheter, reservdelar och annat ska transporteras från Bamako till Timbuktu, cirka 100 mil på dåliga vägar. Den kapacitet som finns för landtransporter räcker inte till och dessutom går känslig materiel sönder under transporten. Därför är det viktigt att vi regelbundet kan genomföra stödinsatser och flygtransportera materiel.

Det är utmanande att bedriva flygtjänst och flygtransport i Mali. Temperaturen kan gå upp till närmare 50 grader och sanddamm gör att sikten kan gå ner till under 1000 meter. Lastmästarna och personalen från Terminalpluton (LSS) fick verkligen slita hårt! Det finns inte tillgång till flygtrafikledning på det sättet vi är vana vid i Sverige och Europa. Här rapporterar flygplanen in sin position till flygledarna som manuellt följer upp läget på flygtrafiken. Information om flygplatserna status och öppethållning är minst sagt bristfällig. Före vårt första uppdrag fick vi ta del av norrmännens erfarenheter och fick då information om att banan i Timbuktu var 2000 fot kortare än vad som angavs. Dessutom skulle flygplatsen vara stängd två av de sex dagar vi planerade flyga, vilket föranledda att vi fick använda andra metoder vid landning. Den höga temperaturen tillsammans med tung last gjorde att piloterna och navigatörerna fick räkna en hel del på alternativ och bränsleförbrukning. En annan intressant detalj var att tankningsbolaget i Timbuktu ville ha kontant betalning. Jämfört med många andra länder genomför vi dessa insatser med en begränsad personalvolym och med en liten teknisk redundans. Tekniskt hade vi inga större problem, trots värmen. Däremot så medförde sjukdom viss omplanering som kunde hanteras genom personalens mångsidighet.

Sammanfattningsvis så är jag stolt över F 7 och personalens sätt att genomföra denna stödinsats. Engagemanget, professionalismen och förmågan att lösa uppkomna situationer utan att ge avkall på säkerheten är imponerande!

De gångna två veckorna har F 7 genomfört nationell incidentberedskap, internationell stödinsats, utbildning och utveckling av krigsförbanden – en bra bild av den gällande inriktningen av Försvarsmakten!

Lars Helmrich
C F 7

04
Maj

Regional NOAK-konferens på F 7

Anmäl Av:
i Arbetsgivare, F 7, Flygvapnet/luft, Gender, Jämlikhet, Jämställdhet, Jas 39, Ledarskap, Såtenäs, Värdegrund

20160418_NOAK_F7

Den 28 april hade nära hundra medarbetare ur Försvarsmakten och Såtenäs garnison. Huvudsakligen kvinnliga kollegor, men även några manliga samlats på Skaraborgs flygflottilj för att träffas, utbyta erfarenheter, nätverka och inspireras av varandra och av inbjudna föreläsare vid den regionala NOAK-konferens som flottiljens arbetsmiljöhandläggare, Hanna Ström ordnat. NOAK är en förkortning för Nätverk, Officer, Anställd, Kvinna och en viktig tanke med NOAK är att förstärka nätverket mellan Försvarsmaktens kvinnliga medarbetare, såväl militära som civila och därigenom också förstärka organisationen och öka den operativa effekten genom mångfald. Ett annat syfte är att förbättra arbetsmiljön för alla, men i synnerhet för kvinnor. En viktig del i en god arbetsmiljö är att den är jämställd, vilket Försvarsmakten arbetar aktivt för.

Hanna Ström hade lyckats samla en rad intressanta föreläsare och först upp på scenen var Brigadgeneral Ingela Mathiasson, en pionjär bland kvinnliga officerare, med trettiofem års erfarenhet som officer i försvaret. Mathiasson berättade öppenhjärtligt om sina erfarenheter och hade många intressanta delar från sin långa karriär att berätta om.

Därefter var det dags för Rebecka Ingmarsdotter att föreläsa om sin karriär i myndigheten. Rebecka Ingmarsdotter är idag Chief Information Officer, CIO vid Försvarets materielverk, men har innan dess under flera år arbetat i försvaret. Där Ingela Mathiasson representerade officeren och den militära professionen så representerade Ingmarsdotter det civila perspektivet. Även Rebecka Ingmarsdotter hade mycket intressant att berätta om sina erfarenheter från olika befattningar i Försvarsmakten.

Eftermiddagen inleddes med föreläsning och därpå följande workshop med Annika Nordgren Christensen, Annika Nordgren Christensen är regeringens särskilde utredare avseende Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Hennes arbete är att i slutet av september i år föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Personalförsörjningen ska även fortsatt baseras på frivillighet, där en ökad användning av totalförsvarsplikt kompletterar frivilligheten där krigsorganisationens behov inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering. Annika Nordgren Christensen söker med anledning av ovanstående uppdrag varje tillfälle att inhämta åsikter och kloka idéer för att hennes utredning ska bli så bred som möjligt.

Den regionala NOAK konferensen avslutades sedan med en inspirationsföreläsning med den mentale tränaren Olof Röhlander, följt av en gemensam middag deltagarna ur Såtenäs garnison på flottiljens Parkmäss.

Henrik Gebhardt
Informationschef, F 7

04
Maj

Flygvapnets tillskyndare Carl Florman

Anmäl Av:
i Okategoriserade

I år för 90 år sedan slogs dåvarande Armén och Marinens flygväsenden samman till den självständiga vapengrenen Flygvapnet, ett av de äldsta i världen. En av de främsta tillskyndarna var fältflygaren i Flygkompaniet Carl Florman. Hans ansträngningar, som bland annat utgjordes av påverkan av politiska beslutsfattare, utgivning av skrifter och pamfletter samt föredrag och tidskriftsartiklar, gav slutligen resultat. Beslutet om det självständiga Flygvapnet togs av riksdagen 1925 och 1 juli 1926 trädde organisationen i kraft under ledning av den första flygvapenchefen Karl Albert Beyron Amundsson, allmänt kallad KABA. Organisationen utgjordes av fyra flygkårer, en flygskola och en flygstyrelse. Lite tillspetsat skulle således 1926 års organisationsskiss kunna användas idag, 90 år senare!

 Florman

Vem var då Carl Florman? Han föddes 1896 i Skeppsholms militära församling i Stockholm. Hans far var officer. Han blev aspirant vid A 1 i Stockholm varifrån den första flygningen med ett motordrivet flygplan i Sverige ägde rum i juli 1909, sannolikt med Florman som åsyna åskådare. Han bevittnade också flygbaronens Carl Cederströms uppstigningar från Gärdet i Stockholm. Inspirerad av flyget sökte sig Florman vid utbrottet av första världskriget till Arméns flygavdelning på Malmen för utbildning till flygspanare. 1915 genomgick han pilotutbildning på Ljungbyhed. 1916-17 var han chef för 2.flygavdelningen i den nyinrättade neutralitetsvakten i Övre Norrland, där han genomförde många och ofta strapatsrika flygningar i sträng kyla. 1918 kommenderades han till Tyskland för studier av den tyska härens flyg. Där fick han kunskaper som stärkte honom i hans uppfattning om flyget som en viktig stridskomponent, kunskaper som fick ytterligare näring när han 1920 besökte USA för studier av dess militära flygväsende, men också av det spirande civilflygets möjligheter. Efter hemkomsten kom han bland annat att mera ingående studera riskerna vid flygning och förebyggande av olyckor. 1921 utnämndes Florman till Sveriges första flygattaché, med placering i London. Sommaren 1923 lämnade han posten och återvände till Stockholm. Han hade fått motståndare på grund av sina självständighetstankar för det militära flyget, men det hindrade inte att han kommenderades till Generalstaben som flygsakkunnig. Det blev också inledningen till ett allvarligare engagemang i den militärpolitiska strid som inletts i Sverige redan efter krigsslutet 1918.

 

I 1923 års försvarsrevision hade flyget fått en undanskymd plats, fortfarande underordnat Armén och Marinen. Man skyllde på olikheterna i flygmaterial och beväpning. Florman förstod att ett kraftfullt och omedelbart agerade var av nöden för att leda utvecklingen dit han önskade. Han drev ihärdigt frågan om ett självständigt flygvapen, liknande det brittiska Royal Air Force som bildats 1918. I början av 1923 lyckades han få tala inför Generalstaben, under temat Flygvapnet och Sveriges försvar. Föredraget blev något av en vändpunkt i den militära opinionen. Nu gällde det att bearbeta en bredare opinion. I mars kom ”Flormans lilla röda”, en skrift som skickades till alla Sveriges tidningar, till riksdagens ledamöter, en mängd militärer och civila ämbetsmän. Skriften blev en tändande gnista och ett kraftfullt argument för ett självständigt flygvapen och flygvapnets betydelse för försvaret av Sverige. Redan i 1924 års riksdag märktes en gynnsammare inställning till luftstridskrafterna. 1925 års riksdag fattade så beslut om etablerandet av ett självständigt svensk flygvapen. En av dem som anslutit sig till Flormans idéer var dåvarande försvarsministern Per Albin Hansson. Carl Florman hade då lämnat barrikaderna för att tillsammans med sin yngre bror Adrian ägna sig åt sitt egentliga livsverk, Aktiebolaget Aerotransport (ABA) som bildades 1924 och som omsider skulle bli den svenska delen av SAS.

 

Om Carl Flormans tid som flygare, flygmilitär och tillskyndare av ett självständigt svenskt flygvapen, kan man läsa i den nyutkomna boken Dynastin Florman, utgiven av Svensk Flyghistorisk Förening och skriven av Michael Sanz.

 

PA/övlt Lennart Berns

Svensk Flyghistorisk Förening

 

Bildtext

Carl Florman (1886-1963), fältflygare vid Flygkompaniet, initiativtagare till ett självständigt svensk flygvapen 1926.

 

04
Maj

Flygvapnets utvecklingsplan 2016-2025

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Flygvapnets utvecklingsplan 2016-2025 (FVUP) fastställdes i slutet av april av Flygvapenchefen. Flygvapenchefen vill med FVUP förmedla sin syn på Flygvapnets utveckling och lyfta fram viktiga fokusområden. Avsikten är att inrikta Flygvapnets tankesätt, det sätt att tänka som ska vara vägledande för Flygvapnets utveckling.

Logga

Flygvapnets målbild

Flygvapnet är och ska över tiden vara en del av ett starkare försvar som möter varje hot och klarar varje utmaning. Dimensionerande för våra krigsförband är att möta ett väpnat angrepp från en kvalificerad motståndare.

Detta innebär bland annat att

  • Flygvapnet ska ha förmåga att åstadkomma operativ effekt här och nu samt öka förmågan på sikt
  • förutsättningarna för en ökad operativ förmåga hos Flygvapnets samtliga krigsförband ska förbättras, bland annat genom
    • uppfyllnad av personal, vilket ställer krav på ökad attraktionskraft hos Flygvapnet som arbetsgivare, effektivare rekrytering och bättre förmåga att behålla personal
    • uppfyllnad av materiel, vilket ställer krav på genomtänkt och hållbar planering av den materiella tillväxten
    • hållbar och genomtänkt planering för en långsiktig utveckling av Flygvapnet, med robusta flygbaser, säkerställd logistikkedja, införande av nya luftvärnssystem och omsättning av sensorkedjan
  • Flygvapnets organisation ska ha tydliga lednings- och lydnadsförhållanden som medger samverkan mellan samtliga ledningsnivåer över hela konfliktspektrumet
  • systembalans ska råda mellan lednings-, bas- och flygförband, för såväl transport- och specialflyg som helikopter och stridsflyg.

Omvärldsutveckling

Några faktorer som direkt påverkar den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde är:

  • Ökad militär verksamhet i Östersjöområdet.
  • Ökad militärstrategisk betydelse av Sveriges närområde. Icke-linjär krigföring (eller hybridkrigföring) gör att händelseutvecklingar och hotscenarier kan bli svåra att tolka och upptäcka. Flygvapnets förmågeutveckling bör därför inriktas på att kunna hantera händelser och scenarier över ett brett spektrum, förutsedda eller oförutsedda, under snabba förlopp och korta tidsförhållanden, med en hög uthållighet.
  • Den militära övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöområdet har ökat, vilket även innebär ökad risk för incidenter och konfrontationer. Den fortsatta utvecklingen är svår att förutse och kräver kontinuerlig uppföljning och anpassning.

Flygvapenchefens grundsyn

Flygvapenchefens grundsyn är att utvecklingen ska sträva mot taktisk överlägsenhet genom uppvisande av luftoperativ förmåga i praktiken. Det är en grundsyn som kräver ett Flygvapen i balans och ställer stora krav på ledarskap, rekrytering och kompetensutveckling.

Flygvapenchefen sätter människan i centrum av flygvapensystemet. Människan är den absolut viktigaste komponenten eftersom det endast är människor som kan förstå de mänskliga värderingar som Flygvapnet har som uppgift att försvara. Historiskt har Flygvapnet innovativt kombinerat tekniskt avancerade system med individuell kompetens och professionalism. Denna kombination är grunden för vår framgång även i framtiden. Förhållningssättet bygger på att teknik är ett medel för att öka vår förmåga, inte ett självändamål. Det centrala i Flygvapnets utveckling är människorna som Flygvapnet består av och deras förmåga att sträva efter metoder där tekniken stödjer. Detta kräver en organisation där medarbetare tillåts ta initiativ och lära av sina misstag. Inställningen hos Flygvapnets samtliga medarbetare måste vara att i chefens anda göra det bästa man kan, med de förutsättningar man har.

Flygvapenchefens fokusområden

Flygvapnet ska genom att kontinuerligt uppvisa trovärdig förmåga att genomföra luftoperativ påverkan nu och i framtiden åstadkomma en tröskeleffekt. Ständigt pågående förändringar i omvälden kräver att Flygvapnet hela tiden utvecklas. Flygvapenchefen har identifierat ett antal fokusområden som ska ges särskild uppmärksamhet för att Flygvapnet ska utvecklas i önskad riktning. Fokus­områdena är i korthet:

  • Personal och rekrytering på kort och lång sikt – människan är central för all förmåga och därmed också för all förmågeutveckling.
  • Nationell försvarsförmåga här och nu – den förändrade omvärlden och det bredare konfliktspektrumet ställer höga krav på tillgänglighet hos förband, materiel och personal.
  • Bas-, logistik- och stridsledningsfunktionerna – den samlade möjligheten att åstadkomma operativ effekt ges av summan av förmågorna hos samtliga delfunktioner, vilket ställer krav på ett Flygvapen i balans.
  • En balanserad långsiktig utveckling av flygsystemen – modernitet, modularitet och mobilitet möjliggör att verka i en komplex operationsmiljö.

 

 

Fortsatt utveckling av utveckling

FVUP finns på samtliga förband, skolor och centra som ingår i eller på ett eller annat sätt stödjer Flygvapnet. Den är framtagen av Högkvarterets produktionsledning, Flygvapenavdelningen, HKV PROD FLYG PLAN tillsammans med Luftstridsskolans utvecklingsenhet LSS UTV LUFT. Förhoppningen är att den ska läsas och vara en kommunikationsplattform som manar till reflektion, eftertanke och fruktbara diskussioner på alla nivåer. Med vetskapen om att Flygvapnet är dess personal uppskattas återmatning på FVUP från alla så vi gemensamt utvecklar vårt Flygvapen på bästa sätt.

 

Övlt Mattias Hansson

FV Utvecklingschef

C PROD FLYG PLAN

28
Apr

CJSE 16 Uppsala -Klart slut!

Anmäl Av:
i CJSE, Flygvapnet/luft, Luftstridsskolan
Taggar:
Glada deltagare från CJSE 16 i Uppsala.

Glada deltagare från CJSE 16 i Uppsala.

Årets Combined Joint Staff Exercise, CJSE är nu avslutad. Övning har pågått från den 18 april fram till och med den 28 april.
I Uppsala har man för femte året övat flygkomponenterna.

Deltagarna i Uppsala är mycket nöjda med allt i och runt omkring årets övning.

COM JFACC, den flygtaktiska chefen, brigadgeneral Werner Epper från Schweiz, summerade sina personliga intryck i samband med den traditionella avslutningsmiddagen på följande sätt.

-Det har varit en ära för mig att vara här. Jag har lärt mig mycket. Jag har diskuterat mycket, och jag är uppriktigt väldigt stolt över att få ha varit chef för denna del av verksamheten i årets övning.

Ledningen för den övade staben i Uppsala. Överste Peter Gustafsson, brigadgeneral Werner Epper och överste Kimmo Hyvärinen.

Ledningen för den övade staben i Uppsala. Överste Peter Gustafsson, brigadgeneral Werner Epper och överste Kimmo Hyvärinen.

CJSE i Uppsala har haft många besökare som fått möjlighet till inblick hur man planerar luftoperationer i ett komplext sammanhang. Flera generaler både från Sverige och andra nationer med följe har besökt Uppsala.
Man genomförde även ett studiebesök där anställda inom Uppsala garnison fick se vad alla dessa blandade uniformer sysslade med innanför väggarna i de avdelade byggnaderna. Det var uppskattat.

Det finska rockbandet ACC/DC uppträder på mässen i Uppsala.

Det finska rockbandet ACC/DC uppträder på mässen i Uppsala.

Under onsdagen vårdades en tradition inom övningen då det finska ”övningsbandet” uppträdde på mässen. Bandet består av officerare som studerar vid den finska försvarshögskolan.

Man hade valt att kalla sig ACC/DC efter ett annat känt rockband, där ACC är den engelska förkortningen på staben Air Component Command. Fyndigt!

Nu ser vi i Uppsala fram mot CJSE 17 om ett år.

Vi tackar för oss.  Over and out!

20
Apr

Flygvapenchefen besökte CJSE 16 i Uppsala

Anmäl Av:
i CJSE 16, Flygvapnet/luft, Luftstridsskolan, Uppsala
Brigadgeneral Werner Epper och generalmajor Mats Helgesson samtalar under besöket

Brigadgeneral Werner Epper och generalmajor Mats Helgesson samtalar under besöket

I Uppsala finns den taktiska staben som leder flygstridskrafterna i den multinationella insatsen i övningslandet Bogaland som är scenariot för övning Combined Joint Staff Exercise, CJSE 16. CJSE 16 genomförs under perioden 2016-04-18–28.

Det är 125 personer från Sverige, Schweiz, Finland, Österrike Tyskland, Estland, Litauen, Bosnien Herzogovina, Sydkorea och USA som övas i Uppsala.

Joint Forces Air Component Command, JFACC består av två stabsdelar.
Air Component Command, ACC och Combined Air Operation Center, CAOC.

No Flight Zone
I Bogaland finns nu den internationella operationen BFOR på FN mandat för att krishantera det högkonfliktläge som bedöms råda i området.

Huvuduppgiften för den flygtaktiske chefen, COM JFACC, är att under C BFOR bland annat sörja för att upprätthålla en så kallad No Flight Zone, NFZ över Bogaland. Det innebär att inga flygrörelser får ske inom zonen utan tillstånd från BFOR. Flygstridskrafterna är också ständigt beredda att stödja båden chefen för markförbanden som chefen för sjöförbanden om de behöver insatser från flyget.

Multinationell ledning av flygstyrkorna
Det är för femte året i rad som flygkomponenten övas från Uppsala, men det är första året som den leds av utländska chefer. Tidigare år har en svensk flyggeneral varit chef ofta med en utländsk ställföreträdare.

Chef med titeln Joint Forces Air Component Commander, COM JFACC är den schweiziske brigadgeneralen Werner Epper. Han är normalt stabschef vid den schweiziska flygstaben. Det är första gången general Epper är med och övar i CJSE.

Direkt under COM JFACC finns ställföreträdande chefen överste Kimmo Hyvärinen från Finland. Han har deltagit en gång tidigare i CJSE 2009. Kimmo Hyvärinen är sedan årsskiften chef för den finska luftkrigsskolan i Tikkakoski.

Cheferna fick ta del av en presentation om CJSE 16 i Uppsala

Cheferna fick ta del av en presentation om CJSE 16 i Uppsala.

Flygvapenchefens besök
Efter att ha haft FVC råd förlagt till Luftstridsskolan i Uppsala passade generalmajor Mats Helgesson och medföljande chefer på att under onsdagen besöka övningen CJSE i Uppsala.

– Detta är en mycket bra övning för flygvapnet och ett viktigt tillfälle att öva tillsammans med officerare från andra länders flygvapen, sa generalmajor Mats Helgesson efter att ha fått en god överblick över förutsättningarna för CJSE i Uppsala.

Överste Reinhard Siegfried från Schweiz redogör för FVC sin uppgift i övningen.

Överste Reinhard Siegfried från Schweiz redogör för FVC om sin uppgift i övningen.

De medföljande cheferna fick även de ett bra tillfälle att möta flera av sina medarbetare från flygvapnets flottiljer och från ”flygstaberna” på högkvarteret, som ingår i övningen som övade eller som övningsledning.

Personal ur CAOC current hälsar på den svenske flygvapenchefen.

Personal ur CAOC current hälsar på den svenske flygvapenchefen.

Läs mer om CJSE 16 här.

CJSE16-LOGO-400px

17
Apr

Törstiga Finska flygplan

Anmäl Av:
i F 21, F 7, Flygvapnet/luft, Hercules, Luleå, Nordiskt samarbete, Pilot, Transportflygplan
Taggar: ,

Det svenska lufttankningsförmågan har i dagarna utökat sin kundkrets med att inkludera en ny flygplanstyp – F18 Hornet och därmed även utökat antalet nationer till att inkludera Finland. Verksamheten har under en vecka bedrivits på F21.

Projektet har tagit lite tid då det främst handlar om att komma överens om vilken standard som gäller för hur en lufttankning skall genomföras. De praktiska proverna brukar sedan inte vara så komplicerade eller tar särskilt lång tid.

Foto: Finska Flygvapnet

Foto: Finska Flygvapnet

Den mest använda standarden är NATO standard – ATP-3.3.4. I stället för att använda egna nationella regler så finns det stora fördelar med att ha en gemensam standard. För att förklara det mkt förenklat så räcker det med att godkänna någon Gripen eller någon F-18 som mottagare under en gemensam standard så kan man sedan tanka alla flygplan av de typerna oavsett vilket land de kommer i från – man kan ”Ge och ta emot stöd” från en mängd länder.

Foto: Finska Flygvapnet

Foto: Finska Flygvapnet

Lufttankning i Sverige görs med en modifierad Tp84 (Lockheed C-130E2) som flygs av 71. Transportflygdivisionen.

Här är en en film från veckans flygning

Foto: Finska Flygvapnet

Foto: Finska Flygvapnet

En F-18 är betydligt törstigare än en Gripen så tankarna i Hercules töms betydligt fortare än vad besättningen är van vid.

Finsk artikel om verksamheten

Förhoppningsvis så utökas snart kundkretsen ytterligare.

Övlt Per Carlemalm

Lokal Flygchef Tp84