”Beredskap på 90 sekunder”
Mitt ute på Uppsala flygplats ligger räddningsstationen där plutonens brandmän bemannar flygplatsräddningstjänsten. Valet av stationens placering är ingen slump utan noga uträknad.
Räddningsstationen med utryckningsvägar.
Flygplatsräddningstjänsten har 90-sekunders beredskap vilket innebär att brandmännen har 20 sekunder på sig från larmet kommer till dessa att dom ska vara påklädda och uppsuttna i räddningsfordonen (därav är larmställen precis jämte fordonen).
Därefter har räddningsstyrkan 70 sekunder på sig att nå fram till haveriplatsen (innanför flygplatsstaketet) och påbörja släckningsarbetet.
Varför 90 sekunder?
Larmställen står redo utanför bilarna.
Kommunal räddningstjänst brukar oftast ha 90, 120 eller 180 sekunder på sig från att larmet inkommer till dess att dom ska vara uppsuttna i fordonen.
Men vid ett flyghaveri stiger värmekurvan så pass högt efter 90 sekunder att det blir livsfarligt för stridspiloten i en JAS 39 Gripen. Det är väldigt kort tidsaspekt för oss i Flygvapnet.
Därför har man satt ett tidskrav på 90 sekunder från larm till insats och detta löser vi bland annat med en specialbyggd ledningsbil med högre hastighet, Räddningsbil 397.
Dessutom är platsen för räddningsstationen centralt placerad på flygplatsen för att kunna nå slutet på alla 4 banriktningar på våra 2 rullbanor inom 70 sekunder.
Långt tillbaka i tiden låg räddningsstationen precis vid garnisonsvakten vid entrégrinden till flottiljen. Men på den tiden bemannade samma personal både garnisonsvakten, skydd och bevakning (flottiljpolis) samt flygplatsräddningstjänsten. Därav placeringen vid vakten. Då fanns inte kravet på 90 sekunder.
Gammal station med nya utmaningar
Räddningsstugan till höger i bild.
Räddningsstationen konstruerades på slutet av 80-talet som en ”typ”-station. Alltså man tog fram ett byggnadskoncept på en ”räddningsstuga” (som man kallade den förut) och denna byggdes på flera flottiljer för att få ner kostnader för planering och ritningar. På F 7 Såtenäs flygplats finns samma typ av byggnad som hos oss på F 16.
Räddningsstugan består av ett allrum där brandmännen kan se på tv, läsa, spela och hänga i väntan på larm. Tidigare fanns det även ett litet pentry samt toalett på nedervåningen. Idag är allrummet kvar men pentryt och toaletten har flyttat och ersatts med en ”lugn hörna” istället.
Observationsplats för insatsledaren.
På ovanvåningen satt insatsledaren och iakttog divisionernas starter och landningar med bland annat JA 37 Viggen.
Toppvåningen är konstruerad så att insatsledaren kan se ut över hela flygplatsen och båda våra 2 rullbanor. Fönstren är försedda vindrutetorkare i syfte att få bättre sikt vid kraftig vind i kombination med regn eller snöfall.
Idag används övervåningen mer som ett kontor när räddningsstyrkan är i beredskap. Det är flygledaren i flygledartornet som observerar alla luftfartygs starter och landningar och vid behov larmas då flygplatsräddningstjänsten ut via ett varning- eller haverilarm.
Räddningsterrängbil 4112 i kallgaraget.
Mer än så fanns det inte i ”räddningsstugan”. Därav namnet stuga för att den bestod bara av 2 rum och kök (pentry) samt toalett. Inte mycket utrymme för brandmännen.
Numera bemannas räddningsstationen bara när det sker flygtrafik på flygplatsen. Annars uppehåller sig räddningsstyrkan vid plutonens huvudbyggnad vid plattorna eller tillexempel i matsalen, gymmet eller sporthallen. Vid flygtrafik åker styrkan ut och bemannar stationen.
Utöver det fanns det även ett kallgarage några meter bort med plats för 3st räddningsfordon. Oftast 1st Räddningsbil 922 TYP-3 samt 2st Räddningsbil 4112 TYP-1.
Sjukvårdsproblematik
Räddningsstationen må vara från 80-talet men den har blivit tillbygg i omgångar. Redan på 90-talet, bara några år efter byggnationen stod klar tillkom ett varmgarage vid sidan om kallgaraget.
Varmgaraget, tidigare för sjukvårdsfordon.
Syftet med varmgaraget var att parkera ambulansfordon i beredskap där för att varmhålla vårdutrymmet. I början stod en TGB-1314 där men ersattes senare av BV-202 och därefter RäBV-2077A.
Numera används varmgaraget som tränings- och utbildningslokal för räddningsgruppen när dom bemannar räddningsstationen vid flygtrafik.
Växtvärk i fordonsparken
År 2008 kom nästa problematik. Dom äldre fordonen av Räddningsbil 4112 TYP-1 skulle bli ersatt med Räddningsbil 926 TYP-1. Problemet var att Räbil 926 var mycket större och längre än tidigare fordonspark. Detta innebar att den helt enkelt inte fick plats i kallgaraget.
Tältgaraget som tillkom 2008.
Lösningen på denna växtvärk blev att fortifikationsverket anskaffade ett tält som monterades upp utanför portarna till kallgaraget och där står den än idag. Räddningsfordonen är anslutna till både tryckluft samt el för att varmhålla skåpen, släckmedelsvatten, hytten samt batteriladdare på bilarna.
Idag används kallgaraget till beredskap av bårsläp för personbil samt släpvagn till räddningsbandvagnen.
Baracklösningar
Uteplats strax ovanför nya barackerna.
Utöver räddningsstugan, kall- och varmgaraget har det även funnits olika baracklösningar på plats under åren. Mellan 2010-2020 stod en ensam barack jämte garagetältet där det fanns en toalett och ett utrymme för tvagning. Men i Mars 2020 hyrde fortifikationsverket in nya baracker, i plural.
Dessa byggdes ihop med ”räddningsstugan” och kallgaraget och skapade det vi idag ser som våran räddningsstation. Dom nya barackdelarna innehåller ett nytt större pentry samt en toalett. Dessutom har vi nu en lektionssal samt ett omklädningsrum.
Framtiden
Tidigare har det pratats om att F 16 skall få en ny räddningsstation likt den som är byggd på Helikopterflottiljen Malmens flygplats 2010.
Men istället planeras det nu för att eventuellt bygga en R3-station likt F 17. En kombinationsstation där både flygplatsräddningstjänsten samt flygfälthållningstjänsten huserar, alltså en R3-station för hela plutonen.
Plutonen har fått tycka till och skicka in olika förslag på hur en sådan beredskapsstation skulle kunna se ut med fokus på framtidens organisation.
Ett förslag på en framtida R3-station. Räddning till vänster, gemensam mittendel & fälthållning till höger.
Platsen för R3-stationen är långt ifrån bestämt men en tänkbar position skulle vara tvärsöver bankorset mitt emot den gamla räddningsstationen med tanke på tidskravet vid 90s-beredskap. När i framtiden detta sker kan vi bara spekulera i men plutonen hoppas givetvis inom kort.
För mer dagsfärska inlägg – följ oss på instagram: @R3uppsala
.
Ta del av fler bilder och mer förklarande bildtext i albumet nedan:
-
-
Varmgarage, tältgarage, nya baracker samt gamla räddningsstugan. Till höger kan man skymta räddningsvägar som går i olika riktningar ut till rullbanorna.
-
-
Tältgaraget som tillkom 2008 när dom nya TYP-1:orna kom – Räddningsbil 926.
-
-
Räddningsbilarna i tältgaraget står inkopplade på tryckluft samt el för att varmhålla skåp, släckmedel, hytt samt underhållsladdning.
-
-
Räddningsstugan till höger i bild (äldre färg) och del av nya barackerna till vänster (ny färg).
-
-
En uteplats på en berghäll strax ovanför nya barackerna. Utsikt över stora bankorset. Man kan även här skymta räddningsvägarna ute på flygplatsen.
-
-
Allrummet i ”räddningsstugan”. Plats för avkoppling med tv i väntan på larm. Utbildningstecknet handmålat på väggen.
-
-
Observationsplats för insatsledaren förr i tiden. Vindrutetorkare för snöblåst och regnoväder. Idag används rummet till kontor när insatsledaren måste bemanna räddningsstationen vid flygtrafik.
-
-
Haveriknapp där insatsledaren kan aktivera haverilarmet ifall denne upptäcker något på flygplatsen. Används flitigt vid övningar för att öva anspänningstid för räddningsgruppen.
-
-
Rutschkana från ovanvåningen för att snabbt kunna ta sig ner till nedervåningen och därefter ut till räddningsbilarna på 20 sekunder.
-
-
Rutschkanan är välanvänd under åren 80-talet -> 2023.
-
-
Lektionssal med en enkel whiteboard.
-
-
Omklädningsrum samt rum för förvaring av larmställ.
-
-
Kallgaraget där det tidigare stod räddningsbilar av modell 4112 samt 922. Idag står det i beredskap ett personbilssläp med bårar samt bandvagnssläp.
-
-
Varmgaraget där det tidigare stod sjukvårdsfordon i beredskap (TGB 1314, BV202 eller RäBV2077A.) Idag används utrymmet för fysisk träning eller utbildningar när räddningsgruppen bemannar stationen vid flygtrafik.
-
-
Larmställen står redo utanför räddningsbilarna för att brandmännen ska kunna klä på sig inom sina 20 sekunder från larm till framryckning.
-
-
Räddningsstyrkan framför räddningsstation under Aurora 17. Här bemannas extra släckbilar då flygtrafik med C-17 sker.
-
-
Räddningsfordon i beredskap vid start av JAS 39 Gripen.
-
-
Räddningsstyrkan har fått varningslarm på JAS 39 Gripen som landar. Räddningsfordonen står på räddningsvägen utanför station.
-
-
Ett av förslagen på en framtida R3-station. Vänster är räddning (garage, ”friska brandmän”-lokal, gym, sporthall). Mittendelen är gemensam (kontor, omklädningsrum, lektionssal, fikarum, ledningscentral på våning 2). Höger är för fälthållning (tvätthall, garage/vårdhall, smörjhall).
