Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Svensk dykare för tester i Nederländerna

Jimmie Adamsson

received_bWVzc2FnZV9ibG9iX2F0dGFjaG1lbnQ6MTAxNTMwODEyMDkyMjA4NzQ.jpeg

Under fem veckors tid har prov- och försöks-dyk genomförts på Defensie duikschool, Den Helder, den nederländska motsvarigheten till DNC (Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska Centrum) med en representant från Sverige.

– Dyket 81 m i 20 minuter var det alla pratade om, långt dyk, djup, kallt och kissnödig, allt stämde in, över två timmar i niogradigt vatten, men det känns bra efteråt i alla fall, säger förstesergeant Anton Lindén, Dykeriofficer på HMS Sturkö.

Screenshot_2015-03-23-22-46-23-1

Ett samarbete mellan Tredje sjöstridsflottiljen och DNC resulterade i att Sverige kunde skicka en representant för att ta del av och medverka i de nederländska försöken att ta fram dyktabeller för en ny gasblandning för dykning till 90m djup, även tre stycken kanadensiska dykare deltog i dykningarna av samma anledning. Tanken med dyken var att genomföra ett antal dyk under kontrollerade former i en tryckkammare uppdelad i en torr avdelning och en våt avdelning. Den övre delen var den torra där en räddningsdykare och en dykledare satt, denna del var även kopplad till en behandlingstryckkammare om ett dykeriolycksfall skulle inträffa. Genom ett hål i gallret/golvet klättrade dykarna ner i vattnet och skulle på botten cykla på en motionscykel för att simulera det arbetet en dykare gör under ytan. Dykarna bar den dykapparat som tabellen var avsedd för samt sensorer för att kunna analysera gasen vid inandning och utandning. Genom trycksättning av den torra delen, dvs tillföra luft och komprimera luften inne i tryckkammaren, ökade trycket och för dykarna under ytan var detta en likvärdig effekt som att genomföra ett dyk i havet. Högre tryck motsvarade djupare vatten. Dyken genomfördes med en gasblandning av 20% Syrgas 80% Helium fram tills dykarna skulle byta gas vid dekompressionen (uppstigningen mot ytan) där dykaren bytte till gasblandningen 60% Syrgas 40% Kvävgas. Kontinuerligt under dyket angav dykarna på en skala 1-13 om hur deras bekvämlighetsnivå var; 1 motsvarade att de frös extremt mycket och 13 att de var extremt varma och att de svettades.

Efter dyket genomfördes en mätning med ultraljud (Doppler) för att mäta bubblor av inert gas som löst sig blodet och som naturligt ventileras ut genom lungorna. Detta genomfördes 20, 60 och 100 minuter efter det att dykarna kommit till ytan. Forskare, dykeriläkare och dopplerspecialister analyserade resultaten av mätningarna som med tiden kan resultera i nya dyktabeller.

20150226_113350

– Det är väldigt intressant och lärorikt att se hur andra nationer arbetar och vilka lärdomar vi kan dra av dessa veckor. Detta är en erfarenhet för när vi själva ska ta fram nya tabeller inom svenska dykeriet, avslutar Anton Lindén.

Officiell blogg

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *