Nyligen påbörjades ännu en grundläggande utbildning (GMU) på Amf 1, närmare bestämt den 16 mars. Under GMU:n kommer rekryterna Sofia Wranding och Emmely Persson att blogga om sin vardag.
Rekryt Wranding berättar
Rekryt Sofia Wranding.
Foto: K Swaan
Hej! Jag heter Sofia Wranding. Jag har fått förfrågan att blogga för Försvarsmaktens marinblogg under min GMU på Amfibieregementet. Jag tänkte börja med att berätta lite kort om mig själv. Jag är 20 år gammal, tog studenten i våras, uppväxt i Stockholm och älskar att umgås med min familj och vänner. Jag har ingen som helst tidigare erfarenhet av det militära mer än att jag har en morfar som arbetat inom försvarsmakten hela sitt liv. Jag har fått frågan många gånger ”varför jag bestämde mig för GMU?” sen jag tog beslutet att genomföra en grundläggande militärutbildning. Jag har nog inte riktigt haft ett konkret svar, mer än att jag hört mycket gott om det från framför allt många killkompisar som genomfört det och även tänkt att det nog skulle kunna vara en extrem erfarenhet, personlig utveckling och en utmaning utan dess like. Sen kom även min vinnarskalle fram när många av mina killkompisar slängt ur sig kommentarer med glimten i ögat om att ”det där kommer du aldrig klara av”. Givetvis har jag även ett intresse att se om Försvarsmakten är en arbetsmiljö som skulle kunna passa mig. Nog om mig själv 🙂
Första veckorna som rekryt
Nu tänkte jag berätta om de första två veckorna här på AMF1, och jag ska försöka att hålla mig lite kortfattat så det inte blir en allt för långrandig uppsats. Jag kom till Berga måndag den 16e mars, nervös, lite smårädd men framfört allt förväntansfull vad som komma skulle. Jag möttes av 28 andra blivande rekryter, som troligtvis hade en liknande känsla som mig. Men redan vid första anblick insåg jag att det här med all säkerhet skulle bli en grymt stark och bra pluton. Gruppen fick från start, redan på två dagar skulle jag vilja påstå, en stark gemenskap och gruppkänsla där alla från dag 1 insåg att allt handlar om att hjälpa varandra. Det är viktigt att från början förstå att vi är en grupp som ska klara det här tillsammans. Jag kan dessvärre inte sticka under stolen med att jag tidigare hört en del negativt kring hur befälen ska behandla rekryterna, men oron jag hade inför det släppte snabbt. Man märker att det skett en radikal förändring gällande det under de senaste åren, då straff mm tidigare förekom. Befälen har självklart otrolig pondus och är väldigt respektingivande men bemöter oss rekryter ändå på ett värdigt och bra sätt.
Första dagen med skarp skjutning. Foto: K Swaan
Instruktörerna är noga med utbildningen. Foto: K Swaan
Vi kände direkt att sammanhållningen i plutonen var bra. Foto: Wranding
Delar av min utrustning. Foto: Wranding
Vecka 1 handlade främst om att bland annat få bekanta sig med den nya miljön, lära sig hitta på förbandet, exercis-övningar, olika kommandon, få sin utrustning samt lära sig att hantera den. Det har varit hektiskt, tidiga mornar och sena kvällar fullspäckat med ny information, men samtidigt oerhört spännande, lärorikt och roligt. Jag kan verkligen påstå att jag aldrig någonsin lärt mig så mycket som jag gjort här under bara två veckors tid. Under första veckan genomförde vi även ett beeptest, multitest (styrka) och hade vår första lektion i närkamp, vilket var riktigt kul!! Att efter lite mer träning kunna försvara sig själv är såklart en trygghet, kanske framför allt som ung tjej.
Under vecka 2 började vi ge oss på vapenhantering, mycket teori- och praktik. Efter godkända prov, fick vi på skjutbanan avfyra våra första skott med skarp ammunition. Jag var ganska nervös innan men det gick bra!! Känns riktigt häftigt att kunna säga att man hantera en AK5C, inte alla tjejkompisar som kan haha. Även fast det såklart finns mycket kvar att lära sig, genom att bli säkrare och snabbare.
Jag ska försöka att uppdatera här så ofta som möjligt så ni som vill har möjlighet att följa upp min GMU och få en uppfattning om vad det är vi kommer att gå igenom men även få höra mina tankar och åsikter kring det. Med tanke på att majoriteten här är killar så kanske jag som tjej kommer att ha en något annorlunda syn, eller så kommer det visa sig att det inte alls är så, det återstår att se. Hitintills har jag blivit riktigt bra bemött av alla killar och absolut blivit en del av gruppen 🙂 Ojoj nu blev det här en uppsats ändå, nu är det dags för mig att ta en välbehövd permission över påsk genom att ta det lugnt, ladda om batterierna ordentligt och såklart fortsätta hålla igång med träningen! Hörs snart igen!!
/ Sofia Wranding, rekryt Amf1
