Skeppstid 01:30 UTC 05:30
Position: N 18° 44´ W 064° 00´
Kurs: 312° Fart: 7-8 knop
Avstånd till Freeport, Bahamas: 960 sjömil Tillryggalagd distans: 3103 sjömil
Väder: Stjärnklart, ostliga vindar 15-18 m/s
Förd segelsättning: Stormstor, revad gaffelfock, stagfock
God morgon på er där hemma! Nu har vi åter kommit igång med sjövakterna efter gårdagens ankarlättning. Siktet är inställt på Freeport, Bahamas dit vi beräknas ankomma den 15:e december.
I nuläget blåser det på ordentligt och i vissa byar har vinden blåst upp mot 20 m/s. Detta medför stora dyningar och mycket lut, trots vår komprimerade uppsättning segel. Att sjösurra saker och sig själv har åter blivit väldigt viktigt. När jag lagt mig för att sova i min hängbinge (hängmatta) kunde jag inte låta bli att skratta inför synen hur både saker och människor flög omkring nere på trossbotten. För den som är ljudkänslig blev det inte så mycket sammanhängande sömn då det ständigt var något som ramlade, stökade, eller stog och slog i takt med vågorna. Även de saker på däck som låter blir som fördubblat i den resonanslåda som trossbotten utgör ombord. När man ligger där i sin hängbinge och gungar fram och tillbaka kan man vara rätt nöjd i dessa dyningar. Man behöver inte parera varje våg som man annars behöver i en fast binge, sen kan man roa sig med att försöka nudda taket i de riktigt stora dyningarna då hängbingen svingar upp ordentligt. När jag precis lyckats somna blev jag hastigt uppväckt av en stor duns då en sovande kadett ramlade ur sängen för att det rullade så mycket. Ett litet skratt till innan jag åter somnade.
Men för att spola tillbaka i tiden lite, vi har varit dåliga på att skriva resebrev under kajvistelsen… Lördagen på Sankt Bart bjöd på fint väder (mestadels) och det hanns med sol och bad, fönstershopping (allt var fruktansvärt dyrt), god mat mm. På kvällen var vi på mottagning på det svenska konsulatet med ett femtiotal personer. Det bjöds på mat och dryck och Gladans kör ”Frälsarkransarna” framförde några sånger som tack för en trevlig tillställning.
Som flkd Zanderholm berättade om tidigare har ön varit en svensk koloni, och trots att det idag inte bor så många svenskar här håller de starkt på det svenska arvet, något som blev tydligt under vårt besök. Inte bara under mottagningen utan även när man pratade med den övriga lokalbefolkningen. Gladans besök var mycket välkommet och en rolig tillställning för ön och dess invånare. De ombord som kan franska har kunnat läsa om vår ankomst i den lokala tidningen där vi till och med blev nyhet för förstasidan!
Tiden i St Barth har inneburit en del vila för besättningen, men även en hel del arbete. Ankardygnet inför tilläggning användes väl för att göra Gladan i tipp topp skick inför örlogsbesöket. Seglen paradbeslogs, dvs gjordes snygga, alla tampar som hänger upphängda på relingen gjordes snygga och lika stora, däck och däckshusen tvättades och mässingen putsades. Efter tilläggning fortsatte det arbetet inför Chefens representationslunch med inbjudna gäster.
Planen var egentligen att kasta loss på söndagen och gå direkt till Freeport. Men då vi fick varningar om dåligt väder samt lokalbefolkningens tips om att det inte är bra att ligga i hamnen när det går grövre sjö utanför, så kastade vi loss redan på lördagen för att gå ut och ankra igen på redden. Väl där så påbörjades arbetet med att återställa Gladan för seglingen norrut vilket i princip innebär att vi återställer allt vi gjort inför tilläggning.
Under eftermiddagen och kvällen hade BB vakt och delar av besättningen möjlighet till permission iland och de åkte glatt in i sommarkläder med våra skeppsbåtar. Kan hända att de ångrade klädvalet när de senare under kvällen blev hämtade och vinden ven och regnet inte tycktes ta slut.
Vädret som drog in under eftermiddagen och kvällen gjorde att vi började dragga (ankaret dras längs botten). Vi försökte lägga ut mer kätting men i slutändan var vi tvungna att lätta ankar, köra tillbaka de 100 meterna till utgångsplatsen och ankra igen. Den gången tog vi i ordentligt och körde ut 90m kätting vilket är nio gånger djupet och tre gånger mer än vad som brukar behövas. Men för säkerhets skull så. Det blev en riktig workout att spela hem all den kättingen nu i morse.
Vi är nu på väg till Freeport och det härliga vindarna fyller seglen fint. Ha det fint där hemma och hoppas alla hade möjlighet att höra av sina nära och kära nu under hamnperioden.
Resebrevet inatt är skrivet av Flkd Bergström samt Flkd Baazius med varma hälsningar från tredje vakt, 3:Officeren samt 4:e skepparen.
