Resebrev 131206
St Bart
Hej därhemma!
Nu har Gladan legat förtöjd här på St Barts i lite drygt ett dygn och ön har inte gjort oss besvikna. Gårdagen bjöd inte på skinande sol utan ett lätt regn låg över den lilla ön. Det gjorde ingenting, de kadetter som hade permission begav sig snabbt i land och letade reda på närmsta café med wifi. Efter att inte kunnat kontakta er därhemma var glädjen stor och inte många ord sades till varandra utan nu låg fokus på att kunna ringa hem.
Igår kväll hade vi lite samkväm på däck som var mycket uppskattat. Det var mestadels besättningen men även några gäster kom ombord också. Det bjöds på snittar som kockarna hade förberett och de som inte gick vakt kunde även avnjuta en lokal öl, Carib. Det var trevlig och ett bra sätt att tacka oss själva som besättning för vad vi har åstadkommit de senaste 19 dagarna.
Gustavia är en liten pittoresk stad inklämd mellan två berg. Ön är väldigt kuperad och det slingrar sig små smala vägar upp längs bergväggarna runt ön. Hamnen är full av båtar i alla storlekar, både med och utan segel. Allt ifrån stora 130 meters yachter till små segelbåtar trängs i den lilla viken som utgör Gustavias hamn. Men ett skepp sticker ut lite mer än de andra, bland alla plastskrov och kolfibermaster så ligger HMS Gladan stolt med sitt stålskrov. Allt slit som bedrivits ombord med att få henne ren och fin betalar av sig nu. Idag, fredag, hade vi open ship i två timmar. Några kadetter var kvar ombord och fick öva lite engelska men även några franska fraser när de guidade runt de 35 besökare som tog sig ombord och förundrades över Gladan. Alla besökare var mäkta imponerade och tyckte att hon var otroligt vacker, en engelsk turist från ett stort kryssningsfartyg sa att det var trevlig att få komma till ”a proper boat”. Gladans tid inne i Gustavia blir dock lite kortare än planerat. I morgon bitti kommer vi kasta loss och gå ut och ankra på grund av vädret. Prognosen säger att det kommer blåsa upp under natten mellan lördag och söndag, detta gör att det blidas stora dyningar in i hamnen och eftersom kajen är så låg och det lilla utrymme som finns så tar vi det säkra för det osäkra och ankrar istället. Gladans prakt får beskådas på avstånd istället.
Det är lite surrealistisk att stå post på kaj, i svensk uniform, på andra sidan jorden på en liten ö där alla gatunamn står på svenska. Det är otroligt att tänka att detta lilla paradis en gång har tillhört Sverige. Det är sant det de säger om svenska flottan i rekryteringsbroschyrerna ”ett omväxlande jobb i skärgårdsmiljö”!.
Nu ska jag passa på att gå iland och njuta av det fina vädret och det varma klarblåa havet innan det är dags att byta tillbaka fokus mot segelsättning och navigering. Ta hand om er därhemma i snöstormen, blås inte bort. Vill hälsa speciellt till familjen att jag har det jättebra och det går ingen nöd på mig härborta. Till John, jag saknar dig men snart ses vi hemma igen.
Trevlig helg
FlKd Zanderholm
Tillägg: Idag lördag lämnade vi kajen pga att ett oväder kommer att passera Karibien. Detta skapar dyning som gör att det ”hajar” i hamnen (det går sjö). Därför har de flesta större segelbåtar lämnat hamnen och som Gladan gått ut på redden och ankrat. Vi kommer att ligga kvar som planerat till söndag, då vi lämnar för att gå mot Freeport, Bahamans.
