På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.
Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.
Under våren genomförde plutonen förarbevisutbildning i utryckningskörning.
Kursens mål är att eleven ska uppnå förkortningen SAFE – en säker, ansvarsfull, föredömlig och effektiv utryckningsförare.
Kursen är en vecka lång fördelat på ca 45 timmar, den är väldigt intensiv och innehåller flertalet olika utbildningsmoment.
Att köra utryckningskörning anses som en av det farligaste arbetsuppgifterna man kan genomföra som fordonsförare i Försvarsmakten, vilket ställer hårda krav på både elev, instruktör och kursen som helhet.
Nedan ska vi gå igenom hur förarbevisutbildningen till utryckningsförare går till i Försvarsmakten.
Faktum är att det är väldigt sällan men det sker emellanåt och oavsett hur ofta så ska vi fortfarande ha den förmågan. Flygvapnets flygplatsräddningstjänst kan behöva köra utryckningskörning vid flyghaveri på eller utanför flygplatsen. Även när vi nyttjar basräddningstjänst kan vi behöva köra utryckning vid t.ex. en trafikolycka inom basområdet. På sikt arbetar även plutonen för att vi ska agera brandvärn åt Uppsala kommun/brandförsvar och även där behövs då utryckningskörning.
Övriga delar i Försvarsmakten är oftast sjukvårdsenheter (både i armén, flygvapnet och marinen) bestående av militära ambulanser eller sjukvårdstransportfordon som är utrustade med blåljus/siren och kan köra utryckning.
Förkunskapskrav
Instruktör
Plutonen har 3st förordnade utryckningsinstruktörer, som alla har genomgått en instruktörskurs i just utryckningskörning. En av instruktörerna har tillochmed varit med och tagit fram grunden till kursen i Försvarsmakten. Alla instruktörerna har även flerårig erfarenhet som fordonsinstruktör med särskild inriktning mot tunga fordon såsom hjullastare, fälthållningsfordon m.fl.
För att bli utryckningsinstruktör skall man vara utbildad fordonsinstruktör med flerårig erfarenhet, förarbevis/tilläggsutbildning i utryckningskörning samt uppnått en viss mognad som förare och instruktör.
Utryckningskörning innebär hög risk och hög konsekvens.
Eleven
Precis som instruktören skall eleven ha uppnått en viss mognad som fordonsförare för att genomföra kursen. Kravet är även att man skall inneha rätt utbildning på fordonstypen som används på kursen.
Pga. hög risk och hög konsekvens så är maxantalet 2st elever per instruktör.
Dessutom får man endast köra utryckningskörning i det fordon som man har utbildats på under kursen. Dock kan man komplettera med förtrogenhetsutbildning senare på andra fordon.
Plutonen brukar ta med samtliga räddningsbilar på utbildningen (TYP-1, TYP-2 och TYP-3) vilket ger att samtliga utryckningsförare på plutonen kan nyttja samtliga fordon.
Utbildningsinnehåll
Utbildningen omfattar följande moment:
Lagar och förordningar
Fordonskännedom
Låg- och högfartsmanövrering
Körning på landsväg samt på smal och krokig väg
Fordonsplats på väg
Körning i tätort
Körning i halt väglag
Omkörning
Förevisning larmannordning
Formell utryckningskörning
Tillämpad utryckningskörning
Teoriprov
Inför alla utbildnings- och övningsmoment genomförs det enklare eller mer djupgående teoripass.
Lagar och förordningar
Många tror att allt i utryckningskörning handlar om att tända blåljusen och bli duktig på att köra fort.
En av det viktigaste verktygen är att känna till vilka lagar och förordningar som reglerar utryckningskörning. Det som fokuset ligger på är trafikförordningen och 11-kapitlet som avhandlar just utryckningskörning.
Kursen utryckningskörning är mer än bara blåljus och siren.
I detta teoripass på ca 6 timmar får eleven lära sig dom relevanta delarna ur trafikförordningen, t.ex. lära sig skillnad på angelägenhetsgraderna tjänsteutövning, brådskande och trängande fall och hur vi arbetar med dessa.
Avslutningsvis under slutet av passet genomförs ett grupparbete där bilder vissas för eleverna och målet är att dom ska kunna återberätta vilka lagstöd dom har i olika situationer.
Fordonskännedom
Här blir det delvis repetition för eleven beroende på hur mycket föraren har tagit till sig från tidigare förarbevisutbildning.
Fordonskännedom syftar till att instruktören ställer kontrollfrågor till eleverna (alternativt går över till utbildning) om fordonspecifika egenskaper på dom typfordon som används på kursen (t.ex. tyngdpunkt på dom olika räddningsbilarna, vilka axlar som är drivande, vilka axlar har ABS m.m.).
Under detta moment pratar vi inte larmanordningen.
Låg- och högfartsmanövrering
Lågfartsmanövrering är ett annat ord för konbana eller körgård i låg hastighet. Syftet är att föraren skall lära känna sina 4 hörn (bredd och längd) på samtliga 3 räddningsfordon samt vilken svängradie respektive fordon har.
Givetvis genomförs det lite backning då koner är billigare än skyltar och trafiksignaler. Lågfartsmanövrering kan även den ses som repetition.
Lågfartsmanövrering på garnisonens körplan.
Högfartsmanövrering är precis tvärtom, istället för konbana långsamt så genomförs denna i högre hastighet. Syftet är att föraren skall bli trygg att hantera respektive fordon i högre hastighet samt kunna genomföra en kontrollerad inbromsning och undanmanöver.
Målet är även att föraren skall veta ungefär vart sin personliga färdighet ligger och därmed så har man skaffat sig säkerhetsmarginal till sin egen bortre gräns.
Föraren skall känna till sin egen begräsning och ha säkerhetsmarginal till denna.
Övningsmomenten är slalom i två olika (höga) hastigheter, passage genom portaler, kurvtagning samt avslutningsvis kontrollerad inbromsning och undanmanöver. Allt sker på torrt underlag, inne på flygplatsen.
Högfartsmanövrering med TYP-3 på rullbanan.
Körning på landsväg (smal och krokig väg)
Detta övningsmoment brukar alltid kombineras med övningen Fordonsplats på väg.
Landsvägskörningen syftar till att föraren ska få köra sitt utryckningsfordon i olika hastigheter, i olika typer av terrängformationer (smalt, krokigt, backigt) och på olika typer av underlag (asfalt/grus) samtidigt som Fordonsplats på väg övas.
Fordonsplats på väg
Denna övning är grunden till många andra övningsmoment som genomförs under kursen.
Fordonsplats på väg syftar till att föraren ska lära sig effektiv kurvtagning. Bryter man ner det innebär det hastighetsanpassning, placering av fordonet innan, under och efter kurvan, passera skärningspunkten* samt accelerera ut ur kurvan.
*Skärningspunkten är oftast förknippat med motorsport där föraren ska köra igenom denna punkt för att göra kurvan så rak som möjligt – detta medför en ökad medelhastighet. Detsamma gäller för utryckningsföraren – det blir en jämnare och högre medelhastighet och minskad centrifugalkraft.
Övningsmoment fordonsplats på väg med räddningsbil TYP-3.
Utöver kurvteknik så utbildas föraren även i sökteknik – att ständigt söka bättre sikt för att se eventuellt mötande trafik, hur kurvan ser ut eller när kan man passera skärningspunkten. Sökteknik innebär även att föraren söker av efter riskområden (skola, utfarter, busshållplatser, buskage m.fl.) där det kan dyka upp oskyddade trafikanter.
’Fordonsplats på väg’ är grunden i utryckningskörning.
Körning i tätort
Detta övningsmoment syftar helt enkelt till att eleven ska få köra en slinga med utryckningsfordonet i tätortstrafik.
Dock under körningen ställer instruktören frågor vid olika trafiksituationer (rödljus, bilkö m.m.) om hur eleven hade agerat om denne hade kört trängande fall och påkallat fri väg (med blåljus/siren).
Detta skapar en bra diskussion mellan instruktören och eleverna i hytten.
Körning i halt väglag
Körning i halt väglag syftar till att eleven ska lära sig att hantera utryckningsfordonet i vinterliknande förhållanden och införskaffa sig referenspunkter kopplat mot hastigheten så eleven kan ha säkerhetsmarginal vid vinterväglag.
Körning på halt väglag – Halkbanan med TYP-1.
Omkörning
Att genomföra en omkörning borde rimligtvis inte vara så svårt som utryckningsförare då man har B-körkort i grunden. Men faktum är att många förare är generellt ganska ovana och har bristande färdighet i just omkörning vilket ökar olycksrisken, särskilt vid högre hastigheter vid en utryckning.
En säker omkörning med god säkerhetsmarginal kräver mycket erfarenhet.
Dessutom har dom allra flesta förarna aldrig genomfört en omkörning med en räddningsbil då det inte ingår i förarbevisutbildningen för tung lastbil.
Därför genomförs detta utbildningsmoment 3 gånger under kursen för att dels få rutin samt att genomföra övningen i dom olika räddningsbilarna, med dess olika egenskaper.
Detta övningsmoment genomförs på allmän väg med riktig trafik men utan att utsätta medtrafikanter för fara. Syftet till detta är att vi vill öva där vi sedan kommer verka, vilket är på civila vägnätet utanför flygplatsen med riktiga fordonsförare.
Övningen ’omkörning’ är ett farligt moment som kräver nogrann planering.
Momenten genomförs genom att eleverna genomför omkörning på varandra vilket är bland det svåraste dom kommer kunna ställas inför (omkörning av annan tung lastbil).
Instruktörerna har rekognoserat vägen, har direktsamband mellan fordonen samt att eleverna är beredda att på order direkt avbryta omkörningen och återgå till sitt eget körfält .
Förevisning larmanordning
Detta moment syftar till att eleven dels ska få lära sig manöverpanelen och alla knappar kopplat till larmanordningen (blåljus, siren m.m.) och skillnader fordon emellan.
Vissa fordon har gamla roterande blåljus medans nyare fordon har LED-lampor och en del automatiska funktioner.
Dels ska dom lära sig hur och när dom ska använda sig av verktygen (t.ex. automatisk helljusblink eller korsningssignal) samt även hur dessa upplevs utifrån sett som en medtrafikant.
Formell utryckningskörning
Detta moment är det alla elever ser fram emot. Scenariot är att dom blir kallade på ett larm som trängande fall och eleven måste påkalla fri väg med larmanordningen (blåljus/siren m.m.)
Då vi nyttjar dom faktiska blåljusen/sirenerna samt att eleven kan göra undantag från trafikregler (köra mot rödljus, stopplikt, enkelriktat) så måste denna övning ske på inhägnat område där trafikförordningen inte gäller.
Formell utryckningskörning på Tierp Arena.
Plutonen har valt ett samarbete med Tierp arena då dom har ett stort inhägnat område där vi kan vara helt själva. Dessutom är det ett bra vägnät med både asfalts- och grusvägar, korsningar och bebyggelse.
Instruktörerna bygger upp olika trafiksituationer som utryckningsföraren kan ställas inför med hjälp av 10st figuranter som agerar mottrafikanter av olika slag.
Figuranter, refuger, cirkulation och olika vägskyltar – allt för att skapa en verklig trafikmiljö.
Övningsmateriellen består av allt från olika vägskyltar såsom stopplikt, väjningsplikt, enkelriktat eller förbjuden infart till trafiksignaler, refuger och cirkulationsplats av vägkoner.
Att det är formell utbildning innebär att instruktören stödjer eleven med att ge tips och tricks hur dom ska lösa respektive trafiksituation under deras utryckning.
Lunchrast på Tierp Arena.
Tillämpad utryckningskörning
Detta moment är precis som föregående, men den stora skillnaden här är att det är tillämpat.
Alltså att instruktören inte hjälper till i det olika trafiksituationerna. Instruktören ger bara vägvisning och eleven förväntas lösa alla problem själva.
Tillämpad utryckningskörning – Räddningsbilen kör om på fel sida refugen.
Givetvis är det helt nya körslingor med helt nya trafiksituationer som ska pröva eleven.
Syftet med övningen är att instruktörerna vill se att eleven kan sätta samman och använda alla sina nya färdigheter och kunskaper som denne har lärt sig under kursen.
Slutprovet där föraren ska använda alla sina nya kunskaper och färdigheter.
Eleven ska köra utryckningskörning på ett moget och ansvarsfullt sätt med fokus på effektivitet, säkerhet och problemlösning.
Just effektivitet tänker nog många på just hastigheten, toppfarten. Men effektivitet i utryckningskörning handlar närmare bestämt om att ha en hög medelhastighet och fokus ligger på att aldrig behöva stanna med sitt utryckningsfordon, att hela tiden ha rull genom situationerna.
Momentet tillämpad utryckningskörning kan ses som ett prov eller uppkörning för att slutligen se om eleven är redo att på egen hand köra utryckningskörning efter kursavslut.
Utryckning med TYP-3 under tillämpade momentet.
Teoriprov och avslut
Precis som många andra militära utbildningar avslutas kursen med ett teoretiskt prov där eleven ska visa sina kunskaper.
Därefter avslutas dagen med fordonsvård och utvärdering. Som pricken över i:et brukar vi anordna ett besök från polismyndigheten.
Erfarenhet från verklighetens utryckningar inom polismyndigheten.
Plutonen har en medarbetare som är timanställd hos oss (fd. brandman) men heltidsanställd vid polismyndigheten som polis och utryckningsinstruktör.
Personen brukar visa filmklipp och bilder från olika utryckningar samt pratar allmänt om egen erfarenhet vid utryckningskörning och utryckningsutbildning.
Detta avslut på kursen brukar vara väldigt uppskattat och som sagt grädden på moset.
Repetitionsutbildning
Varje år genomför plutonen en repetitionsutbildning i utryckningskörning.
Det är inget officiellt krav från Försvarsmakten/motorskolan utan det är ett internt krav hos oss på plutonen.
Rep.utbildning är ett intern krav för att hålla våra utryckningsförare i topptrim.
Syftet är att vidmakthålla utryckningsförarens färdigheter och kunskaper så att oavsett när det väl blir en utryckning kan föraren alltid leverera.
Varje år har plutonen ett nytt fokusområde då repetitionsutbildningen endast är 2 dagar. Tillexempel var 2024 fokus på fötrogenhetsutbildning på nya räddningsbil TYP-2.
Repetitionsutbildning 2024 med nya TYP-2 – här genomförs genomgång före omkörningar.
I år (2025) var fokus på tillämpad utryckningskörning på Tierp Arena där vi även genomförde fortutbildning med nya förutsättningar och moment.
För mer dagsfärska inlägg – följ oss på instagram: @R3uppsala
Personlig blogg
Här kan ni följa 522. R3-pluton i Uppsala under övningar, utbildningar samt vår skarpa tjänst på Uppsala flygplats.
R3 står för: Räddning, Röjning och Reparation.
Ett förband - många förmågor!
Vår huvuduppgift på Uppsala-Ärna flygplats är att bedriva flygplatsräddningstjänst samt flygfälthållningstjänst.
Flygplatsräddningstjänsten ansvarar för 90-sekunders beredskap på flygplatsen.
Flygfälthållningen ansvarar för att landningsbanorna är fri från snö, is och annat som kan förhindra flygplanen från att landa eller starta på ett säkert sätt.
Vi ska kunna verka både nationellt och internationellt.
Läs mer om plutonen och dess enheter under flikarna ovan.
