I flera år har Visbykorvetternas luftförsvarsförmåga flitigt diskuterats i olika forum och debatter. Detta är positivt, men av vad som framförts kan man ibland lätt få uppfattningen att Visbykorvetterna är helt oförmögna att försvara sig själva mot luftangrepp, eftersom de inte är utrustade med den omtalade och ursprungligen planerade luftvärnsroboten. Frågan är relevant, särskilt då det i vårt närområde finns, och även framöver kommer att finnas, ytstridsfartyg bestyckade med avancerade sjömålsrobotar. Östersjön är till ytan ett relativt litet hav, vilket också möjliggör för attackflyg att utan problem operera där och då utgöra ett hot mot ytfartyg. Vi, som fartygschefer på HMS Visby och HMS Nyköping, skulle vilja ta tillfället i akt och sätta frågan i ett sammanhang.
Luftförsvaret på en Visbykorvett består av många delar. Fartygets smygteknik försvårar upptäckt både för vapenbäraren men även av målsökaren i roboten som utgör lufthotet. Smygtekniken gäller för alla typer av sensorer inte bara minskad radarmålarea. Utöver smygtekniken består fartygets luftförsvarssystem av spaningsradar, signalspaningsanläggning, eldledningsradar och en pjäs. Fartygets smygteknik, tillsammans med motmedelsystemet är den sista länken för att få en robot att missa. Fartygets goda manöveregenskaper bidrar till att både pjäsen och motmedelssystemet får så gynnsamma förutsättningar som möjligt för att lyckas med bekämpning eller avhakning.
Alla dessa delsystem är av hög klass, även internationellt sett. Eldledningsradarn är oerhört effektiv i att upptäcka även små snabba mål och pjäsens ammunition kan programmeras för att bli maximalt effektiv beroende på vad man skjuter på. Siktet består utöver radarn av optisk sensor i form av TV-/IR-kamera samt en laseravståndsmätare, detta gör att det även fungerar vid störning eller avhakning. En pjäs fördelar, gentemot ett robotluftvärn, är just förmågan att verka mot små, snabba, lågflygande hot. Detta gör att även luftförsvarsfregatter som har luftförsvar som huvuduppgift har någon form av eldrörsluftvärn som egenskydd. Vårt luftförsvarssystem står sig väl i jämförelse med dessa.
Ett luftvärnsrobotsystem skulle emellertid kunna tillföra en ytterligare förbättrad förmåga till självförsvar, då en sjömålsrobot eller vapenbärare kan bekämpas på ett större avstånd och luftförsvarssystemet blir svårare att mätta samt även sjömålsrobotar som flyger in mot fartyget rakt ovanifrån kan bekämpas. Dessutom ger ett luftvärnsrobotsystem möjligheter att luftvärnsskydda en större volym runt fartyget –på ytan och i luften samt både över hav och land. Detta medför att andra skyddsobjekt inom denna volym, som t.ex. andra fartyg och förband, ett kust- eller skärgårdsområde, en hamn eller annan viktig infrastruktur (byggnader o.dyl.), kan luftförsvaras på ett rörligt och effektivt sätt vilket kan vara nog så betydelsefullt.
Visbykorvetterna är således inte på något vis oförmögna att försvara sig själva idag. Vi är stolta över våra fartyg och våra besättningar och känner förtroende för dem. En luftvärnsrobot skulle däremot ge möjligheter att dessutom försvara ett område eller bekämpa vapenbärare på stora avstånd.
Per Öhrstedt fartygschef HMS Visby
Erik Öhrn fartygschef HMS Nyköping