Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Svensk-amerikanskt utbyte inom ubåtsjakt

Jimmie Adamsson

Arkivbild från tidigare samövning med P-8. Foto: HMS Helsingborg/Försvarsmakten

Ubåtsjaktövningen i Stockholms skärgård är precis avslutad och fartygen har återgått till sina hemmabaser. Förutom stora delar av svenska marinen deltog två finska robotbåtar av Rauma-klass och ett minjaktfartyg av Katanpää-klass. Dessutom deltog en unik resurs från USA, ett ubåtsjaktflygplan av typen P8

Ubåtsjaktflygplan spanar i huvudsak med sonarbojar som fälls från flygplanet. Dessa kan vara aktiva (sänder ut ljud som förhoppningsvis ger ett eko tillbaka) och passiva, som bara lyssnar efter ubåtens maskin- eller propellerljud. Informationen från bojarna skickas via radio till flygplanet där den analyseras. Sverige hade under 1990-talet egna ubåtsjaktflygplan, som var en bra tillgång, men dessa försvann runt millennieskiftet. Sverige återuppbygger nu ubåtsjaktförmågan och även om några nya ubåtsjaktflygplan inte är aktuella så återinförs nu förmågan att spana med sonarbojar från spaningsbåtar. Även andra fartyg kan spana med sonarbojar så behovet av att se hur andra nationer använder dem är mycket stort.

Diskussion om användandet av sonarbojar mellan svensk och amerikansk personal. Foto: Sjöstridsskolan/Försvarsmakten

Tre officerare från Helikopterflottiljen, Sjöstridsskolan och 3.sjöstridsflottiljen fick chansen att åka med Under övningen spanade man efter en svensk ubåt tillsammans med ytfartyg från Sverige och Finland. En av de som fick chansen att åka med var Elin Svensson, som till vardags jobbar på Sjöstridsskolans undervattenstridssektion.
− Det som var särskilt intressant var hur man utnyttjade aktiva bojar. Passiva bojar är vi vana vid sedan många tillbaka men taktiken runt aktiva bojar var en ny och intressant erfarenhet.

Genomgång före uppdrag. Foto: Sjöstridsskolan/Försvarsmakten

Den amerikanska besättningen utgick under övningen från F17 i Ronneby och det var också där som de svenska besökarna klev på för ett niotimmarspass i luften. Förutsättningarna för ubåtsjakt i Östersjön skiljer sig ganska mycket från den ute på de stora haven där flygplanen normalt jobbar. Både ljudutbredningen och mängden andra fartyg som stör ljudbilden är annorlunda och där är den svenska personalen mer van och kunde hjälpa till.

− Jag fick också en bra uppfattning hur amerikanska sonaroperatörer utbildas vilket är intressant och lärorikt för att ytterligare vässa den pedagogiska utvecklingen och kvalitén i våra svenska utbildningar. Jag hoppas att fler får möjlighet att i framtiden åka med på den här typen av övningar och därmed kan ge och få ny kunskap, avslutar Elin.

Jimmie Adamsson

Officiell blogg

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *