Vår vecka på Väddö blev väldigt lärorik, utmanande, spännande och rolig! Dock blir det inte alltid som man tänkt sig, min nacke som jag gjorde illa i förra veckan blev dessvärre inte bättre under veckan, vilket gjorde att jag inte fick sova ute i fält, menutöver det lyckades jag medverka i alla övningar så gott jag kunde. Det finns säkert funderingar kring hur befälen ser på skador. Vissa har kanske fått om bakfoten att skador inte tas på fullaste allvar och att det bara är att bita ihop och köra på. Så är fallet verkligen inte, skador är av högsta vikt att ta hand om. Befälen är noga med att i bästa mån, utifrån skadan, individsanpassa undervisningen och följa läkarens givna instruktioner. Det gör att man känner en trygghet att det tas på allvar och att man får de hjälpmedel man behöver för att på snabbaste sätt återhämta sig.
Bra maskering, nästintill osynliga i skogsterräng Foto Wranding
Vapenvård sent på natten Foto Wranding
Vårt hem i fält Foto Wranding
Lärorik vecka
Veckan i stort har som sagt varit väldigt lärorik. Med tanke på de långa dagar vi har hinner man lära sig otroligt mycket. Dagarna är fullproppade med givande information, som man i många fall även kommer kunna att nyttja i det så kallade ”civila mörkret” . Under veckan har vi bl.a. lärt oss att bygga upp/ta ner en fältförläggning, som t. ex innefattar uppbyggnad av tält, ”kissplats”, rengöringsstation för vardaglig hygientvätt (5 punktstvätt), samt plats för förvaring av utrustning.
Med tanke på att var första gången för många av oss att genomföra detta så gick det överförväntan. Ett välfungerande samarbete, där man är medveten om att alla inte har samma grundförutsättningar, i kombination med en bra stämning är a och o för att få allt att fungera.
Vi har även övat en stridsförflyttningssätt och stridsgrupperingsformer. Utöver detta har vi även spenderat en del tid på skjutbanan, man känner att man blir säkrare och säkrare för varje gång, samtidigt som jag personligen tycker vissa moment är svåra. Då är det till stor vikt att befälen är pedagogiska och får en att känna sig trygg och säker på sin sak. Det lyckats verkligen våra duktiga befäl med!
Humörsvängningar
Efter ett par dygn i fält är det mycket som behöver tas hand om och vårdas. Något iallafall jag inte hade någon aning om att det tog sådan tid. Det blev en sen sista natt med vård av plutonens gemensamma materiel- och självklart våra vapen. Där och då kändes det riktigt tufft, med tanke på att man redan innan var trött av de föregående dygnets konstanta arbete och få timmars sömn. Att sova så pass lite som man gör är inget jag är van vid, men något man över tid förhoppningsvis vänjer sig vid. Att GMU är relativt fysiskt påfrestande är nog de flesta medvetna om, men att den psykiska delen skulle komma att vara så avgörande som den faktiskt är var jag inte riktigt förberedd på.
I kombination av betydligt mindre sömn än vad man är van vid, full fokusering alla dygnets vakna timmar, stressade situationer och de konstanta tiderna man ska passa, är det väldigt lätt att känna sig ganska känslomässigt instabil vissa stunder. Ens humör kan svänga om på bara några minuter, det kan gå från att jag ena sekunden ställer mig frågan ”vad gör jag här?! Är jag här frivilligt?? Nu får det räcka.” Till att nästa sekund känna en vilja, kämparglöd, sammanhållning till gruppen och glädje. Den här känslomässiga berg- och dalbana känner jag personligen framför allt när tröttheten framåt kvällen slår till. Men de flesta av gångerna slutar det i ett gott skratt av riktig trött natthumor och plötsligt är den tanken man haft bara några minuter tidigare bortblåst. Utifrån de ovana situationer man utsätts för lär man känna sig mer och mer, både på gott och ont haha. Man märker tydligt sina brister, samtidigt som man förstår att man klarar av oändligt mycket mer än vad man tror. Befälen säger att de redan efter fyra veckor på GMU kan se en radikal skillnad i vår utveckling och självförtroende, och jag är helt beredd att hålla med. Efter de här tre månaderna kommer jag ha ett betydligt bättre självförtroende och känna att ingenting är omöjligt! Glöm inte man klarar så betydligt mycket mer än vad man tror!!
Alla tillfällen till studier tillvaratas Foto Wranding
Vissa stunder lugnare än andra Foto Wranding
Trötta rekryter som ser framemot bussresan tillbaka till Berga Foto Wranding
Nu blir det en kort permission under helgen, innan det väntar en ny spännande vecka, vilket är vår sista vecka med projekt ”patrull”. / Rekryt Wranding, Amf1
