Efter månader av förberedelser kom dagen när jag fick den stora äran att ta befälet över EU Naval Force Somalia – Operation Atalanta på den italienska jagaren ITS Andrea Dorias helikopterdäck. Ceremonin ägde rum i Djiboutis hamn och med närvaron av både vår svenska ÖB och den italienske ÖB var inramningen både högtidlig och värdig. Min italienske företrädare, konteramiralen Guido Rando, har lett operationen under sju månader och jag anade en mycket nöjd men även trött amiral som nu kunde få välförtjänt vila efter ett utmärkt jobb. Nu är det upp till oss i styrkehögkvarteret att fokusera all vår kraft och energi för att ge de ingående enheterna i Operation Atalanta bästa möjliga förutsättningar att lösa sina uppgifter. Det ger mig och mina svenska kollegor i styrkehögkvarteret värdefull erfarenhet av att leda en multinationell sjöstyrka i en komplex insatsmiljö.
Konteramiral Guido Rando överlämnar EU:s flagga till mig som en symbol på ledarskapsskiftet.
Foto: Magnus Lindstedt/Försvarsmakten
Piratattackerna och antalet kapade fartyg har varit på en mycket låg nivå de senaste två åren. Förra året genomfördes bara två kapningsförsök och inget av dem var lyckat. Den senast lyckade kapningen skedde 2012. Framgångarna beror på flera faktorer; den multinationella närvaron av örlogsfartyg och det koordinerade samarbetet mellan de olika sjöstyrkorna i området samt skyddsåtgärder vidtagna av den civila sjöfarten med bland annat beväpnade vakter ombord för att nämna några. Även om Operation Atalanta haft stora framgångar får vi inte glömma bort att 26 personer fortfarande hålls som gisslan efter piratdåd och att det aldrig skett någon avväpning av piratnätverken i området. De forna piraterna sysselsätter sig inte med sjöröveri just nu; så vad sysselsätter de sig med?
Och sedan då?
Frågan som EU kommer att behöva analysera och fatta beslut omkring är om och hur EU vill bidra till vidmakthållandet av den maritima säkerheten i området när EU Naval Forces mandat går ut i december 2016.
HNLMS Johan de Witt är min ledningsplattform och Operation Atalantas flaggskep till i början av maj.
Foto: Mattias Nurmela/Försvarsmakten
Jag avser inte besvara den frågan i detta inlägg men jag tänker redovisa några faktorer som jag anser bör väga tungt när EU:s medlemsstater diskuterar fortsatt engagemang i Adenviken och runt Afrikas Horn. Adenviken separerar Afrikas horn och Arabiska halvön. Två regioner där klimatförändringar, fattigdom, demografiska förändringar, terrorism, organiserad brottslighet och svaga statsbildningar är ett faktum. I dessa regioner finns dessutom råvaruresurser i form av olja och gas som är av vital betydelse för Europa men även Asiens ekonomier. Adenviken är dessutom en av de mest strategiskt viktiga sjövägarna som sammanbinder Asiens och Europas ekonomier med varandra.
Ska EU fortsätta att bidra till säkerheten i regionen och för Somalia och dess invånare när Operation Atalantas mandat går ut 2016?
Foto: Marcus Olsson/Försvarsmakten
Vi befinner oss och verkar i en region där de globala utmaningarna är mångfaldiga och där en negativ utveckling inom dessa områden får direkta konsekvenser för vår säkerhet, tillväxt och välfärd. Om vi inom EU kan bidra till att upprätthålla den maritima säkerheten i denna region skapar det förutsättningar samt frigör resurser för att skapa och stödja en positiv utveckling för Somalia och dess folk.
Jonas Haggren
Konteramiral
Styrkechef, EU Naval Force Somalia – Operation Atalanta
