Till alla läsare av Marinbloggen kommer här ett kort men tänkvärt gästinlägg om Maritimiseringen – betydelsen av havet, sjöförbindelser och marina uppgifter – författat av Lars Wedin – Trevlig läsning och helg tillönskas!
Så här skriver Lars:
I dessa dagar kan det finnas anledning att fundera över 21:a århundradets viktigaste trend: Maritimiseringen. Här nedan följer några korta tankar på detta tema....
Marina uppgifter
Bakgrund
Havet, som täcker 70% av jordens yta, är av vital betydelse för mänskligheten. Huvuddelen av jordens befolkning bor relativt nära kusten. Globaliseringen är intimt sammanflätad med de globala transporterna. Ett kontinuerligt flöde av varor, resurser och information är nödvändig för att vår globaliserade värld skall fungera. Huvuddelen av dessa flöden transporteras på eller i havet däribland 90% av all handel. Denna siffra gäller också EUs utrikeshandel medan 40% av dess interna handeln sker på köl. Den senare siffran kommer att öka bl.a. eftersom transportvägarna till lands inte klarar beräknad ökning av transportmängden. Sverige är också direkt beroende av sjötrafik – global, regional och lokal – för vår handel. Östersjön är för övrigt ett av världens mest trafikerade hav. De globala transportvägarna kanaliseras genom ett litet antal farvattensförträngningar som Singapore Strait och Östersjöutloppen. Allt större del av transporterna av gas och olja sker genom rörledningar på havsbottnen. Här leds också kablarna som hanterar 90% av världens datakommunikation.
HAVET
Vid sidan av de legala transporterna är havet transportväg för illegalt gods som narkotika, vapen, flyktingar med mera. Pirater och terrorister utgör ett ökande hot.
Havet är också en militär transportled och bas för styrkeprojektion mot land. Genom att basera militära resurser till sjöss – Sea Basing – minskar behovet av sårbara logistikresurser i land. Det omvända gäller också – land påverkar havet med robotar, landbaserat flyg etc.
Havet blir allt viktigare för världens energiförsörjning. Huvuddelen av reserverna avseende gas och olja ligger till sjöss. Vind- och andra kraftverk byggs längs kusterna och allt längre ut till havs. Råvarutillgångarna i de stora haven – särskilt så kallade sällsynta jordmetaller – börjar nu utvinnas där på allvar. Fisket är livsviktigt för stora delar av jordens befolkning. Men konkurrensen om dessa råvaror ökar med utfiskning och kamp om äganderätten till havets övriga resurser som följd. Kinas expansiva tolkning av havsrätten riskerar att leda till allt allvarligare konflikt med USA och grannländerna.
Ekonomiskt är turismen till havs av allt större betydelse, vilket får konsekvenser för miljö och räddningstjänst. Hur räddar man 5000 passagerare från ett brinnande kryssningsfartyg?
Havet är en hård och krävande miljö där olyckor ofta får stora konsekvenser för miljön. Den strategiska vikten av kontroll över havet är avgörande betydelse för världen, Europa och Sverige.
Behov av förmåga
Som framgått ovan ställer havet krav på ständig förmåga i hela spektret från fred över kris till krig. Sverige är direkt beroende av verksamhet som är av global natur även om vår förmåga av naturliga skäl är koncentrerad till hemmafarvatten. Av dessa skäl används nedan termen sjöförsvar som lanserats av SOU 2012:48 och som innefattar åtminstone Försvarsmakten – Marinen och Kustbevakningen.
Sjöförsvaret bör kunna:
- Övervaka (upptäcka, följa, identifiera) oss omgivande farvatten inklusive luftrum och, i möjlig utsträckning, undervattensdomänen. Övervakningen bör vara en del av ett europeiskt system.
- Skydda sjöfarten på vårt territorialhav och ekonomiska zon samt bidra till skyddet av, främst, europeisk sjöfart längre bort. Skydda vital infrastruktur längs våra kuster (exempelvis vindkraftverk och hamnar). Bidra till skyddet av transporter till och från Baltikum i samband med en implementering av solidaritetsförklaringen.
- Förebygga olyckor genom kontroll av sjöfarten och fartygen samt genom att upprätthålla lag och ordning till sjöss. Förebygga konflikter genom marin närvaro, fredsbevarande insatser och marin samverkan med andra länder.
- Ha sådan beredskap, utbildning, styrka och förmåga – nationellt och tillsammans med andra – att främmande makt avhålls från att angripa svenska intressen och svenskt territorium.
- Intervenera för att upprätthålla lag, ordning och territoriell integritet. Intervenera tillsammans med andra då annat nordiskt land eller EU-medlem angrips på sitt territorium. Intervenera tillsammans med andra enligt mandat från säkerhetsrådet. Intervenera för att bidra till katastrofhjälp i kustnära områden.
Lars Wedin
