Försvarsbloggaren ”Skipper” har i ett inlägg den 11 november 2012 skrivit ett mycket intressant och tänkvärt inlägg om den Marina sjösäkerheten. ”Skipper” föreslår i fyra punkter förslag till förbättringar i det Marina sjösäkerhetsarbetet. Jag vill med detta inlägg ge några kommentarer på de fyra punkterna här nedan:
FM redare skulle gärna se att SHK tog fler undersökningar inom den militära sjöfarten. SHK avgör dock själva vilka undersökningar man väljer att genomföra, förutom de som lagen pekar på. Med hänsyn till de resurser vi har att avdela, till de undersökningar som genomförs i FM redares namn, håller dessa en genomgående hög kvalitét och vi anser att rekommendationerna är relevanta. Vi kan naturligtvis alltid gå djupare i våra undersökningar men vi har liksom SHK en gräns för hur djupt det är relevant att gå.
Flygets säkerhetsarbete ligger långt före oss inom den militära sjöfarten. Dels beror det naturligtvis på historien och det långvariga, fokuserade, arbetet man genomfört. Men också på att konsekvenserna av ett tillbud i luften oftast är betydligt allvarligare än av ett tillbud till sjöss. Detta i sin tur innebär att Försvarsmakten inom flygverksamheten satsar betydligt större resurser på säkerhetsarbete än inom sjö- och markverksamheten.
Vi har lagt ut ett antal undersökningar på FM intranät (EMIL). Dessa kan nås via ”rollportaler/sjösäkerhet/undersökningar”. Där kan alla som vill läsa handlingarna, eller ta en kopia för senare bruk. Jag delar dock ”Skippers” uppfattning att vi kan göra mer inom detta område och jag tar gärna emot fler goda förslag. Inom PROD MARIN kommer vi att fortsätta att jobba med denna fråga om hur vi ska kunna kommunicera och delge erfarenheter ut i organisationen.
Vad gäller DIUS/M kan jag bara hålla med. Det finns historiska förklaringar till varför det ser ut som det gör och varför den utveckling som var planerad ej genomfördes. Efter årsskiftet kommer förhoppningsvis arbetet med en ersättare igång på allvar.
När det gäller den sista punkten så försöker vi arbeta aktivt och sprida synsättet att misstag inte skall bestraffas utan att vi skall lära av dessa. Bestraffningar handlar ju både om bestraffningar i kommandokedjan men också de informella ”bestraffningar” som sker i mässen eller i arbetslaget. Den sista punkten är svår att hantera det krävs aktiva åtgärder för att vrida kulturen i rätt riktning. Ett sätt kan vara att efter en övning eller moment försöka att diskutera det som inte gick som planerat/avsett och att avsätta tid för det. Det kräver ett mycket aktivt engagemang från chefer på alla nivåer och även här kommer jag att fortsätta jobba med att tydligt förklara vad texten i Försvarsmaktens Manual för Sjösäkerhet (FMMS) faktiskt innebär för att skapa en ”schysst” säkerhetskultur där alla nivåer känner sig trygga med det ansvar de har för sin del i verksamheten.
Jag är väl medveten att vi inom Marinen har en bit kvar i detta arbete och att en viktig del bygger på förtroende och ledarskap. Utdrag ur FMMS Policy och Målsättning för sjösäkerhet:
”Att lära från egna och andras såväl misstag som lyckade åtgärder skall vara en grundbult i säkerhetskulturen inom militär sjöfart.”
Jonas Haggren
C PROD MARIN
