Till innehåll på sidan Sök text, bilder, dokument

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Våra webbplatser:
Myndigheten
Jobb & utbildning
Bloggportalen

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här
Marinbloggen

Är du intresserad av marinens utveckling – har du synpunkter och idéer?

Jimmie Adamsson

28 september 2012 17:26 2 minuters läsning
13

Förra året presenterades Marinens utvecklingsplan här på Marinbloggen. Planen lever och revideras samt uppdateras årligen. Behoven och utmaningarna vad avser t.ex. personal, utbildning och övning, materiel, insatser, operativ förmåga etc. inom det marina och maritima området på vägen framåt är just nu minst lika stora som de som gäller för försvaret i övrigt.

Vi kommer därför framöver att återkomma till marina utvecklingsfrågor här på Marinbloggen. Ert engagemang och en givande diskussion om marinens utveckling är mycket välkommen. Marinbloggen tar som tidigare sagt gärna emot gästinlägg, vilka skulle kunna vara ett sätt att föra fram synpunkter, idéer, frågor och diskutera marinens utveckling mot bakgrund av Försvarsmaktens och marinens uppgifter.

I linje med det ovan nämnda vill vi här passa på att tipsa om ett intressant inslag i början på nästa vecka. Tisdagen den 2 oktober kl 08.30 till 11.30, arrangerar Kungl. Örlogsmannasällskapet (KÖMS) ett miniseminarium på Kungl. Myntkabinettet, Slottsbacken 6, Stockholm. Här kommer ett antal viktiga frågor, möjligheter och utmaningar för marinen att belysas och diskuteras. Bland andra kommer vi naturligtvis att delta tillsammans med marinens förbandschefer. Är du i Stockholm och har tid, lust och möjlighet att delta är du hjärtligt välkommen. Program med talare och mer info hittar du på KÖMS hemsida. 

Jan Thörnqvist (Marininspektör) & Jonas Haggren (C PROD MARIN)

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

13 kommentarer

  • Joakim 10 oktober 2012 22:13

    Hej MI, C Prod Marin och Marinbloggen.

    Jag fick förmånen att delta på en genomgång av den alternativa materielplan som presenterades för Kung. Örlogsmannasällskapet för några dagar sedan och genast dök två frågor upp;

    1. Det har varigt mycket tal om utökat samarbete med Kustbevakningen på senaste. I materielplanen presenterades dock en "joint venture"-lösning för nytt stödfartyg tillsammans med lämpligt civilt rederi. Varför inte nyttja (om möjligt) KBV's nya kombinationsfartyg för detta och på så vis behålla de ekonomiska medlen inom UO6? Ett viktigt steg om man i förlängningen vill införliva KBV's vht i Marinen.

    2. Nya ytstridsfartyg M/större med möjlighet att fullt ut basera HKP. Jag tolkar det som Fregatt. För ekonomins skull och våra behov i främst närområdet, vore det inte bättre att utöka beställningen av system VBY med ytterligare två (eller fler) skrov, då vi redan utvecklat och betalat för detta system som ju är färdiglevererat och halvtidsmoddat till 2018? Kockums kan ju inte gärna ta ut fantasipriser för FoU och därtill försvinner inte 1000-tals mantimmar i projektspec hos FMV. Färdigt fungerande koncept helt enkelt.

    MVH
    /Joakim

    Dela
    • Jimmie Adamsson Joakim 15 oktober 2012 08:36

      Hej Joakim

      Tack för ditt inlägg, det är kul att vårt arbete engagerar.

      Förslaget till förändrad planering för delar av den marina materielanskaffningen som presenterades på KÖMS seminariet bottnar både i produktionsplanering och operativa behov. Förslaget innebär i sig inga nya system utan en mer effektiv planering som tillgodoser behovet av sjörörlig logistik samtidigt som de mest prioriterade behoven, nämligen möjligheten att omhänderta införandet av sjöoperativ helikopter (hkp 14 och 15) samt ökad luftförsvarsförmåga tidigareläggs.

      1. Vårt behov är två stödfartyg till våra sjöstridsflottiljer, med möjlighet att stödja andra delar av marinen och det gäller såväl "till vardags" i nationella och internationella insatser som i ökade beredskapsgrader. Kustbevakningens kombinationsfartyg är mycket kapabla fartyg, men har en annan operationsprofil och nyttjande än vad stödfartyg till marinen har, t ex står de i nationell beredskap för såväl nödbogsering som fiskerikontroll m m. Ett av marinens viktigaste krav är möjlighet att tillfälligt basera hkp 14 och 15 vilket inte kombinationsfartygen har, ett annat mycket viktigt krav är "RAS - replenishment at sea". Marinen är mycket positiv till utökat samarbete med Kustbevakningen, men det är viktigt att samarbetet leder till positiva effekter för nyttjandet av de svenska marina resurserna istället för suboptimering, vilket kan bli resultatet om man försöker lägga för många uppgifter på samma fartyg.

      2. De nya ytstridsfartyg som marinen planerar att anskaffa är inte fregatter med ombordbaserad organisk helikopter, utan en större korvett men möjlighet att landa och tillfälligt operera de sjöoperativa helikoptrarna hkp 14 och 15. Förutom den begränsade helikopterförmågan ska fartygen naturligtvis ha möjlighet att bära de sensorer och vapensystem som ett modernt ytstridsfartyg har, inklusive ett begränsat områdesluftförsvar. Visbykorvetterna är fantastiska fartyg, vilka samtliga kommer att vara operativa inom något år och bilda stommen i våra sjöstridsflottiljer. I nuvarande utförande av Visby ser jag dock inte möjligheten att omhänderta våra krav, men då Försvarsmakten endast kravsätter sina behov av förmågor, och därefter FMV anskaffar materielen kan jag inte svara på om en anpassad variant av Visby är lämplig. Dock innebär den tidsplan och ekonomi som nu planeras att det bör röra sig nära ett befintligt koncept, då omfattande ny- eller vidareutveckling vare sig är lämplig ur tids- eller ekonomiskt perspektiv.

      Det är också viktigt att påminna om att det förslag till förändrad materielanskaffning som presenterades för närvarande är just ett förslag, och behandlas just nu likt andra förslag i årets försvarsmaktsplanering, inför nästa års FMUP och budgetunderlag.

      Med vänlig hälsning

      Stefan Larsson
      C MTS M5 Utv

      Dela
  • Perman 13 november 2012 20:03

    Hej!

    Jag har varit intresserad av marinen så länge jag kan minnas, och då speciellt av fartygen, utrustningen och utvecklingen av dessa. Särskilt roligt tycker jag att det är när man på ett kostnadseffektivt sätt kan livstidsförlänga och modernisera fartyg genom att renovera och uppdatera äldre vapensystem och materiel och sedan använda denna vid en översyn eller livstidsförlängning. Ett bra exempel på vad jag menar är när man använde eldledningssystemen från utrangerade patrullbåtar för att ge Kosterklassens minjakter ett bättre aktivt egenskydd. Men det finns mera man kan göra enligt min mening. Korvetterna av Stockholmsklassen ska ju utgå om några år. Varfört ex inte renovera och uppdatera 57 mm pjäserna från dessa så att de kan monteras och användas på de två nya ytstridsfartygen som ska levereras 2021 och 2023? Det skulle säkert hålla nere kostnaden för dessa nybyggen. Det finns säkert även annan utrustning som skulle gå att använda, kanske radar, ledningssysystem och sonarer? Ett alternativ skulle kunna vara att ge HMS Carskrona en förstärkt översyn när hon ska utgå och samtidigt byta ut hennes äldre 57 mm pjäs mot en nyare från Stockholmsfartygen. På så sätt kanske hon skulle kunna göra tjänst som enbart patrullfartyg ytterligare några år, även efter att hon ersatts som i sin uppgift som stödfartyg av L10.

    En annan sak som jag undrat över är varför marinen inte anskaffat ett modernt kanonsystem för mindre fartyg och enheter och som sekundärt artilleri på större fartyg. Jag tänker speciellt på fartygsklasser som Dalarö-, Styrsö- och Tapperklasserna, som har fått och fortfarande får lita till handriktade tunga och lätta kulsprutor som enda aktiva egenskydd. Finnarna har 23 mm Sergej, tyskarna Rheinmetall MLG27 och danskarna Oerlikon Millenium, man vi har inte haft någon egentlig motsvarighet (åtminstone inte sedan 20mm m/40 och 40 mm m/36 utgick). Varför inte anskaffa ett par pjäser av den nya Bofors 40 mm Mk4 till livstidsförlängningen av Gävleklassens korvetter, och byta ut den äldre 40 mm pjäsen akterut mot dessa? På så sätt skulle man kunna förbättra egenskyddet på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som man viktsmässigt får möjlighet att även anskaffa annan vital utrustning. Bofors Mk4 är nämligen både mindre, lättare, och inte minst billigare än tidigare 40 mm pjäser, åtminstone om man får tro Bofors. Jag tror även att man skulle kunna utrusta andra fartygsklasser med denna pjäs, som t ex Carlskrona, Kosterklassen och de nya ytstridsfartygen.

    /Per

    Dela
    • Jimmie Adamsson Perman 16 november 2012 08:30

      Per,
      Det är kul med engagerade inlägg. Vi kommer ge några tankar kring dina frågor och förslag.

      Att livstidsförlänga fartyg och båtar övervägs hela tiden i arbetet med de framtida marinstridskrafterna. Vid överväganden används livscykelkostnaden (LCC) för kvarvarande livslängd efter åtgärder som en urvalsfaktor. Det som bland annat påverkar LCC är att fartyg i ökad frekvens drabbas av problem på system då många system ombord är gamla och slitna (i slutet av sin tekniska livslängd). Vid haverier kan det föreligga reservdelsbrist, vilket medför att hela system kan bli nödvändiga att bytas ut. Vidare kräver Regler för Militär Sjöfart (RMS) att fartyg och båtar ska anpassas till gällande regelverk och klassregler vid större modifieringar, vilket oftast är en stor kostnad.

      Du för en diskussion kring att modernisera 57 mm pjäser från korvetter för återanvändning på de nya ytstridsfartygen. Två av de tidigare 57 mm Mk2 är idag modifierade till 57 mm Mk3 likhet (ingen smygkupol) för att återanvändas vid modernisering av korvett typ Gävle.

      Till de nya ytstridsfartygen har FMV erhållit riktlinjer att återanvända system som idag finns inom sjöstridskrafterna, detta kallas ”Government Furnished Equipment” (GFE). Av kommersiella skäl vill vi inte gå in på vilka system det är, men det är ett flertal.

      När det gäller modernare pjässystem för mindre fartyg och båtar är det så att vår doktrin för nyttjande av pjäser bedöms lösas med nuvarande system. Det som genomförts i närtid är att minröjningsfartyg typ Koster, som du beskriver, fått pjäs 40 Mk2. För delar av stridsbåtarna i amfibiebataljonen genomför vi anskaffning av vapenplattformar bestående av sikte (oftast TV/IR) samt fästen för vapen som t.ex. 12,7 mm kulspruta eller granatspruta.

      Som kuriosa kan nämnas att Försvarsmakten, på uppdrag av Försvarsexportmyndigheten, för två veckor sedan genomförde prov åt BaE Bofors med 40 mm Mk4 pjäsen på HMS Jägaren med gott resultat.

      Bo Berg
      C PROD MARIN Mtrl

      Stefan Larsson
      C MTS M5 Utv

      Dela
  • Hej. 27 januari 2013 23:17

    Hur blir det med de nya stödfartygen och dess beväpning och hur blir det med de nya ytstridsfartygen? Dessutom, vilken typ av modifiering görs nu på gävle?

    TACK!

    Dela
  • Håkan Nilsson 30 januari 2013 08:13

    Under flera år har marinen framfört behov av nya stödfartyg. I Försvarsmaktens senaste avvägning har det beslutats att dels fullfölja ombyggnaden av HMS Carlskrona till stödfartyg och att investera i en livstidsförlängning av henne, dels att upphandla ett stödfartyg genom OPS (Offentlig Privat Samverkan) och det fartyget förväntas kunna användas av Försvarsmakten från 2018. Valet att livstidsförlänga HMS Carlskrona baseras bland annat på hennes många möjliga användningsområden och hennes goda status, faktorer som visat sig väsentliga inte minst med en genomförd och en kommande insats i EUNAVFOR operation Atalanta. Det nya stödfartyget kommer däremot att vara just ett stödfartyg, det innebär att hon inte kommmer att utrustas med några kvalificerade vapensystem därför att hon inte förväntas uppträda fritt till sjöss i en hög hotbild, på samma sätt som ett ytstridsfartyg.

    Anskaffningnen av nya ytstridsfartyg har skjutits framåt i tiden och åtgärdspaketet för att modifiera korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall kommer att utökas. I korthet så kan man säga att de uppdateras för att möta den tekniska utvecklingen som skett sedan de levererades, nytt ledningssystem, nytt artillerisystem, nytt navigeringssystem. Sjömålsrobot- och torpedsystem uppgraderas och de kommer utrustningsmässigt att vara väldigt lika Visbykorvetterna.

    Håkan Nilsson
    Högkvarteret, PROD MARIN

    Dela
  • Perman 30 januari 2013 19:22

    Det gläder att se att Carlskrona kanske får förlängt liv, vilket för övrigt var ett av mina förslag i ett tidigare inlägg här. Tidigare så har man från FM talat om HMS Carlskrona beräknades vara i tjänst fram till ca 2018. Hur länge räknar man nu, efter en ny livstidsförlängning, att hon ska kunna vara i tjänst? Kommer hon fortfarande att klassas som ett "patrol ship" ("P 04") efter ombyggnaden och livstidsförlängningen, eller kommer hon att omklassas till ett "auxiliary ship" ("A 04 kanske?")?

    I Försvarsmaktens planerade materielförsörjning 2014-2020 så sas att de två nya stridsfartygen skulle levereras 2021 resp. 2023, samt att Gävleklassens två korvetter skulle utgå ungefär samtidigt. När är det nu tänkt att detta ska ske?

    /Per

    Dela
  • Håkan Nilsson 31 januari 2013 17:42

    Även vi är mycket positiva till att HMS Carlskrona skall livstidförlängas. Hon har efter att tagits i bruk igen visat sig vara mycket användbar och mångsidig. Försvarsmakten och FMV genomför nu en beredning för att klara vi kan åstadkomma baserat på hennes nuvarande goda status. Ambitionen är att hon skall vara tillgänglig för oss ca 10 år längre än det tidigare var tänkt. vad savser hennes bogbeteckning så kommer det att övevägas noga. En sak som är säker är att det under alla omständigheter kommer att finnas många synpunkter.

    De tidigare planerade nya stridsfartygen har vi tvingats skjuta fram i tiden med anledning av andra beslutade materielanskaffningar i Försvarsmakten och det är just nu osäkert när vi kan planera in dessa fartyg, Vi kan däremot konstatera att behovet kvarstår. Vad gäller Gävlekorvetterna så planeras det ganska omfattande åtgärder för att bibehålla deras förmågor på, under och över ytan och vi räknar med att de kommer att kunna vara i drift minst intill 2022-23 och har en förhoppning om att de åtgärder som genomförs gör att de kan nyttjas minst till 2025. Vi kommer fortsatt att arbeta för att få en ersättning till HMS Gävle och HMS Sundsvall med målsättningen att glappet mellan nya stridsfartyg och dessa två korvetter skall vara så litet som möjligt.
    .
    Håkan Nilsson
    Högkvarteret PROD MARIN

    Dela
  • Perman 1 februari 2013 10:08

    Tack för all info! Fantastiskt att få en dagsaktuell insikt i gällande materielplaner. Att anskaffingen av de två nya stridsfartygen skulle skjutas framåt i tiden var väl närmast väntat, men tråkigt besked ändå. Om nu Carlskrona ska vara kvar i tjänst till slutet av nästa decennium - borde man inte fundera på att ersätta den gamla 57 mm pjäsen Mk1 som härstammar från 70-talet? Carlskrona är ju numera det enda svenska fartyget med denna typ av pjäs. Man skulle kanske kunna renovera och använda en av Stockholmskorvetternas Mk2 pjäser när dessa fartyg tas ur tjänst om några år?

    Dela
  • Håkan Nilsson 4 februari 2013 19:29

    Då HMS Carlskrona åter togs i bruk beslutades att hon skulle kunne lösa nya uppgifter som stödfartyg. Dessa nya uppgifter har krävt och kommer de närmaste åren att kräva ett antal materiella åtgärder. Fram tills nu har vi hanterat hennes förmåga att bära helikopter och last, vilket bl.a. inneburit att vi byggt om mindäcket till ett lastdäck. Kommande vinter kommer vi att fortsätta med att ge henne möjlighet att bunkra andra mindre fartyg till sjöss samt ge henne kapacitet att medföra ammunition. Därigenom får hon en utökad förmåga att logistikförsörja till sjöss. Ett av stegen har varit att ta bort den förliga 57mm-pjäsen. Då hon bestyckats med modifierade 40mmMk2 har hon fortfarande en god självförsvarsförmåga så valet att eventuellt behålla 57mm-pjäsen skulle snarare varit av sentimental karaktär. Ekonomiskt och rationellt är det inte gångbart att behålla den gamla 57mm7102 och de två pjäserna MkII från Stockholmskorvetterna är inte längre i bruk. Dessa har ersatts med två nya anpassade MkIII som skall lyftas över till HMS Gävle och HMS Sundsvall vid deras modifiering. Denna åtgärd ligger helt i linje med vår ambition att minimera antalet olika system för att på så sätt hålla nere ammunitions- och vidmakthållandekostnader.
    .
    Håkan Nilsson
    Högkvarteret, PROD MARIN

    Dela
  • Perman 4 februari 2013 23:01

    Tack! Jag förstår resonemanget och varför man gör dessa åtgärder på Carlskrona. Dock håller jag inte med om att två 40 mm pjäser Mk2 ger en god självförsvarsförmåga mot moderna lufthot, med tanke på deras relativt modesta eldhastighet samt det faktum att de inte kan använda den senaste 3P ammunitionen. Man får hoppas att man är så förutseende att man i samband med den kommande livstidsförlängningen åtminstone byter ut dessa pjäser mot modernare 40 mm pjäser som t ex den nya Mk4, som f ö redan testats av marinen med vad jag förstår gott resultat.

    Dela
  • Ragulin 8 februari 2013 22:00

    Jag har en fråga som gäller helikopter ombord på HMS Carlskrona och på korvetterna av Visby-klass: Har man övervägt att använda sig av någon typ av drönare som kan fjärrstyras från fartyget när det gäller ytövervakning och spaning? En drönare, eller för den delen: en Rc-helikopter, kostar en bråkdel av vad en vanlig helikopter kostar, start och landning är inte förenat med samma risker och svårigheter och man har längre tid i luften. Inte så att man helt ersätter en helikopter med drönare, men man kan lösa fler uppgifter med större redundans och till en lägre kostnad och risk för personal. Drönare kan utrustas både med spaningssystem och vara vapenbärare, som bekant.

    Dela
  • Håkan Nilsson 12 februari 2013 07:34

    Din frågeställning är helt i linje med vad vi funderar över just nu. Möjligheterna med UAV i den marina arenan är många, precis som Du påpekar. Vi började fundera över UAV kopplat mot Visbysystemet redan under 2006 inom ramen för vårt Provturskommando, men kunde konstatera att en lämplig "produkt" som skulle kunna hanteras ombord på en Visbykorvett inte fanns att tillgå på marknaden just då. Dessutom var vårt fokus på att få leverans av själva fartygen fram till 2009. HMS Carlskrona var i det läget inte aktuell då hon var tagen ur drift i och med att våra långresor upphörde 2005. Sedan dess har det hänt en hel del i UAV-utvecklingen och snart finns det system som skulle kunna vara lämpliga. Först och främst måste man beakta att en UAV för våra fartyg måste vara rotordriven, dvs helikopter, sen så måste den om det skall ge efterfrågad operativ effekt ha en lång uthållighet samtidigt som den inte får vara för stor parallellt med att den måste kunna bära en avancerad nyttolast (vanlig och IR-kamera, radar, kommunikationssystem, mm.). Allt detta tillsammans gör att det egentligen inte finns någon helt färdig UAV som uppfyller dessa krav till en rimlig ekonomi, men att det inom kort sannolikt kommer att finnas. Oavsett detta så måste vi, ur ett flygsäkerhets- och sjösäkerhetsperspektiv först klara av steg 1, dvs hantera en vanlig helikopter ombord och där har vi kommit långt men har givetvis en bit kvar. Därefter skall vi återta förmågan att taktiskt utnyttja ett fartygsbaserat helikoptersystem, steg 2 i detta fall. Det är något som vi kommer att göra under de närmaste två åren. Därefter bör vi vara mogna att ta ett steg mot UAV, men ett sånt steg förutsätter som sagt att vi klarat ut de föregående stegen. Det har genomförts några "studier" där vi kunnat konstatera att möjligheterna finns och det är min förhoppning att vi i en inte alltför avlägsen framtid skall kunna genomföra provverksamhet med UAV. En av de viktigaste faktorerna är att vi måste ha kontroll över en UAV hela tiden, dels av säkerhetsskäl, dels av taktiska skäl och det ställer stora krav inte minst med hänsyn till det stora operationsområde som är önskvärt ur ett marint perspektiv. Vi måste hålla i minnet att detta är något helt nytt för oss kopplat till den marina arenan, inte minst att kunna operera en UAV i civilt luftrum i våra farvatten, en inte helt okomplicerad fråga.
    .
    Håkan Nilsson
    Högkvarteret, PROD MARIN

    Dela

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Marinbloggen
  • Är du intresserad av marinens utveckling – har du synpunkter och idéer?

Försvarsmakten är en svensk myndighet

Försvarsmaktens främsta uppgift är att ansvara för Sveriges militära försvar och att värna om Sverige.

Om webbplatsen

Kontakta Försvarsmakten

Försvarsmaktens webbplatser

Sociala medier

Vill du prata med oss eller hålla dig uppdaterad om vad vi gör? Följ oss då i våra sociala medier.

Mobilapplikationer