Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Kostnadseffektivitet – ett ”nytt” mindset krävs

Fredrik Norrby

Marinen har mycket kvalificerade enheter i form av ubåtar och korvetter. Förutom dessa systems goda förmåga att verka i och utanför Sveriges närområde, karaktäriseras de av lång livslängd, höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader.

De fasta kostnader utgörs av:
– anskaffningskostnaden,
– förebyggande underhåll (som ej är drifttidsberoende) och
– majoriteten av personalkostnaderna.

Den mindre delen, de rörliga kostnaderna består av:
– drifttidsberoende underhåll,
– avhjälpande underhåll (vid exempelvis haverier) och
– personalkostnader som påverkas av verksamheten, exempelvis sjödygnsersättning.

Sammantaget utgör de fasta kostnaderna cirka 85 – 90 % och de rörliga kostnaderna (drifttidsberoende) är cirka 10 – 15 %. Det intressanta är att erfarenheterna från både ubåts- och korvettsystemet är att våra fartyg klarar stora driftsuttag – bra mycket högre än vad som tas ut idag – utan att underhållskostnaderna påverkas nämnvärt.

För ubåtssystemet ser relationen mellan kostnaden och tid till sjöss schematiskt ut enligt grafen nedan. Grafen baseras på att tre ubåtar är tillgängliga över tiden årligen.

Relationen som påvisas i grafen är en styrka! En relativt liten höjning av kostnaden ger hög marginalavkastning – en inneboende potential i ubåts- och korvettsystemet som måste utnyttjas bra mycket bättre än vad som nu görs. För ubåtsflottiljen skulle cirka 40 miljoner kronor årligen – som dock är mycket pengar i sig – ge ca 50 % mer tid till sjöss än idag.

Det behövs en mer effekt- och leveransfokusering inom och utanför Försvarsmakten – var ger ekonomiska förändringar bäst marginalavkastning? Och hur bör Försvarsmaktens enheter bäst nyttjas i och utanför Sveriges närområde med hänsyn till rådande omvärldsläge och marginalavkastningen?

Försvarsmakten genomgår nu ett paradigmskifte avseende personalförsörjningen vilket medför att stora delar av organisationen kommer att uppnå en helt annan tillgänglighet än tidigare. Enligt mig är omställningen av personalförsörjningen det första steget för att uppnå en effektivare försvarsmakt. Det andra steget – att nyttja materiel och personal än mer optimalt kvarstår. Först när detta andra steg har genomförts anser jag att Försvarsmakten har ställts om fullt ut.

För mig är detta att effektivt nyttja de resurser jag som förbandschef har ansvar för – största möjliga avkastning på det kapital som samhället ställt till Försvarsmaktens förfogande.

Trevlig Valborgshelg till er alla!

Fredrik Norrby
Chef 1.ubåtsflottiljen

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

4 kommentarer

  • Nilsson 30 april 2012 12:53

    Lägg upp skorvarna på land och spela sänka skepp istället.

    • Fredrik Norrby Nilsson 2 maj 2012 07:39

      Hej,
      Att inte använda ubåtarna innebär minimal kostnadseffektivitet med hänsyn till initialinvesteringen. Det är alltså inget bra sätt att hantera samhällets investeringen enligt mig. Vidare gör de mycket nytta till sjöss - och det är den som jag anser kan förbättras än mer.

      Fredrik Norrby
      Chef 1:a ubåtsflottiljen

  • Perman 5 maj 2012 08:52

    Enligt senaste försvarsbeslutet så ska vi bara ha fyra operativa ubåtar. När kommer man att lägga upp en av Gotlandsubåtarna? Är det när HMS Östergötland har avslutat sin utbildning av singaporeanska besättningar? Blir det HMS Gotland som kommer att läggas i malpåse?
    Mvh,
    /Per

    • Fredrik Norrby Perman 6 maj 2012 09:11

      Hej Per,

      Ja, enligt försvarsbeslutet (FB 04) ska antalet operativa ubåtar vara fyra. I nuläget genomförs uppgraderingen av ledningssystemet på Gotlands-klassen i samband med deras översyner. Inom några år kommer även Gotlands-klassen genomgå halvtidsmodifieringar och andra förändringar för att de ska kunna nyttjas fullt ut i ca tio år efter dessa åtgärder. Kravet på fyra ubåtar och planerade modifieringar gör att det totalt finns fem ubåtar - alltså för att kunna säkerställa tillgänglighet på ubåtar i perioder då större modifieringar görs.

      Det är inte helt klart ännu vad som kommer att ske med det femte skrovet eller med en av Gotlands-båtarna. Det beror på flera omständigheter såsom när modifieringar av Gotlands-klassen kommer att ske (och vara klar) samt när nästa ubåt (A26) ska börja nyttjas av 1.ubåtsflottiljen. Singapore nyttjar och utbildas på sin egen ubåt - RSN Swordsman - som är en ombyggd och modifierad ubåt typ Västergötland.

      Fredrik Norrby
      Chef 1.Ubåtsflottiljen

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *