Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Marinens utvecklingsplan (MUP): Beslut i stort

Jimmie Adamsson

Här fortsätter presentationen av valda delar ur Marinens utvecklingsplan och nu har turen kommit Beslut i stort (BIS). I detta BIS ges inledningsvis inriktning och särskilda prioriteringar för de marina krigsförbandens utveckling under perioden fram till 2014 samt där efter för en tioårsperiod (cirka) från det att insatsorganisation 2014 (IO14) intagits. I denna del anges att de marina förbanden ska vidmakthålla förmågor inom respektive huvuduppgifter, men jag tycker att det här är särskilt angeläget att peka på att de marina förbanden även kommer att behöva utveckla nya förmågor med avseende på planerad och föreslagen tillförsel av ny materiel där de viktigaste är:

  • införandet av sjöoperativ helikopter 15 och 14,
  • tillförsel av nya stödfartyg för att ge de marina insatsförbanden utökad tillgänglighet i operationsområdet och förbättrad rörlighet,
  • leverans av Nästa Generation Ubåt (NGU),
  • nya patrullfartyg, vilka ska medge en större flexibilitet och uthållighet i lösandet av de marina uppgifterna samt
  • tillförsel av en utökad luftvärnsförmåga för att, ”på ett tillfredsställande sätt”, kunna skydda andra fartyg och objekt med ett s.k. områdesförsvar.

Som avslutning i detta BIS ges inriktning för de marina krigsförbanden som gäller över hela tidsperioden, vilken beskrivs enligt följande:

För fartygsförbanden är det prioriterat att vidmakthålla förmåga till väpnad strid i alla dimensioner, d.v.s. under vattnet, på ytan och i luften. Förmåga till verkan mot undervattensmål har under de senaste åren nedgått. Denna förmåga ska återtas. Här poängteras särskilt förmågan till ubåtsjakt samt förmåga till sjöminering. Dessutom innebär utvecklingsinriktningen att förmåga till sjöövervakning, sjöfartsskydd och, vid förhöjd beredskap, sjötrafikledning, behöver utvecklas tillsammans med förmåga att delta i sammansatta marina säkerhetsoperationer med civil-militär sammansättning.

Amfibiebataljonen ska utveckla förmåga att genomföra snabba insatser under kortare tid i främst kustnära storstadsmiljö och hamnområden samt vidmakthålla förmåga till verkan i övrig amfibisk miljö. Amfibiebataljonen ska, i sin roll som lätt manöverbataljon, kunna bidra vid rotationer av internationella insatser. Amfibiebataljonen ska därför kunna verka i både sjö- och markmiljö. Amfibiebataljonen ska utveckla förmågan till markoperativ rörlighet och förmåga till strid i urbaniserad miljö, samtidigt som förmåga till väpnad strid i den amfibiska miljön ska vidmakthållas.


Bevakningsbåtkompaniet ska utveckla förmåga till sjöövervakning, sjötrafikkontroll och undervattensstrid, inkluderande såväl spaning som verkan i de områden där bevakningsbåten har störst möjlighet att verka. Bevakningsbåtskompaniet ska utveckla sin förmåga att samverka med Säkerhetsbataljonens sjösäkerhetskompani. Förbandet ska även utveckla sin förmåga avseende hamnsäkerhet. Detta ska genomföras i samverkan med bland annat Röjdykardivisionen och hemvärnsförband med marina uppgifter.

Marin basbataljon ska utvecklas mot utökade uthållighetskrav med hjälp av ett underhållskoncept inriktat mot ett underhåll som anpassas efter materielens faktiska kondition och status. Den marina basbataljonen ska också vidmakthålla förmågan till sjörörlighet.

Sjöinformationsbataljonen ska utveckla förmåga till utbyte av sjölägesinformation med andra myndigheter, organisationer och länder samtidigt som förmåga till sjöövervakning vidmakthålls.

Sjöstridsskolan ska utveckla utbildningsformat och metoder mot krav som följer av det nya personalförsörjningssystemet. Sjöstridsskolan ska genomföra utvecklingsverksamhet med inriktning av Marintaktisk chef. Sjöstridsskolan ska därmed utveckla organisation och verksamhet mot att utgöra ett sjöstridscentra.

Marina förband i insatsorganisationen ska utveckla säkerhetsmedvetandet och säkerhetsarbetet. Detta sker dels genom utbildning och dels genom dokumentation. I det senare fallet är den marina erfarenhetsprocessen och ”lessons-learned” viktigt oavsett verksamhet. I detta arbete ska särskilt stridens krav beaktas.

Jan Thörnqvist
Marininspektör

Officiell blogg

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

10 kommentarer

  • AC 30 november 2013 17:22

    Enligt min uppfattning kommer Stockholmsklass-korvetterna tas ur bruk 2015. Vad kommer att hända med dem då och kommer de att ersättas?

  • Scarlet 22 februari 2012 17:05

    Stort tack Jimmie
    Vh

  • marinbloggen 16 februari 2012 16:15

    Hej Scarlet

    Marinens utvecklingsplan är spridd internt inom Marinen, främst avsedd som en intern handling. Den är också en utgående registrerad skrivelse som kan begäras ut vid HKV expedition. Dokumentbeteckningen är: HKV, 2011-12-21, dnr:01 600:58378, Marinens utvecklingsplan 2012.

    Jimmie Adamsson
    Informationschef
    3.sjöstridsflottiljen

  • Scarlet 14 februari 2012 18:03

    Finns Marinens utvecklingsplan att ladda ner någonstans? Eller är den hemlig?

  • marinbloggen 26 januari 2012 18:41

    Försvarsmakten bibehåller minsystem som har återstående teknisk livslängd.
    Vi delar in minor i två grupper. Först det kontrollerbara som utgörs av
    minsystem M9, som inom amfibiestridskrafterna används för bekämpning av
    sjömål. Vidare har vi ett antal olika system av okontrollerbara mineringar
    som kan läggas ut av marinstridskrafterna. Även om minsystemen anskaffades
    som del i invasionsförsvaret har systemet fortfarande förmågan att
    skapa ovisshet och osäkerhet och därmed påverkar krigföringen. Psykologiskt
    sett är detta försvararens vän och angriparens fiende. Försvararen kan
    fördröja och försvåra en angripares planering och genomförande genom att
    hålla honom i ovisshet med minor på liknande sätt som med ubåtssystem.
    Användning av minsystem är således såväl ett operativt som taktiskt
    vapensystem.

    Viktigt är dock att påpeka att det finns grundläggande regler för
    utläggning av okontrollerbara minor. Övergripande innebär det att ju lägre
    konfliktnivå, desto svagare är legitimiteten för utläggning av
    okontrollerbara minor. När det gäller kontrollerbara minor beslutar
    Försvarsmakten om utläggning medan regeringen fattar beslut om utläggning
    av okontrollerbara minor.

    Kk Bo Berg
    C PROD MARIN Mtrl

  • jonashaggren 25 januari 2012 20:34

    Hej,
    Först en liten förklaring till Marinens utvecklingsplan (MUP). Innehållet i MUP är inte avvägt i försvarsmaktsperspektivet, dvs. Försvarsmakten har inte tagit in allt i en balanserad ekonomi. Dokumentet som Försvarsmaktens balanserade resultatet presenteras i, är Försvarsmaktens utvecklingsplan (FMUP). Det är viktigt att förstå att det finns operativa behov, som t.ex. områdesförsvar (luftvärnsrobot) till Visby, men att de för närvarande inte rymms inom ekonomin. MUP beskriver marinens vilja och förslag på inriktning på medellång och lång sikt och ger ingångsvärden till FMUP.

    Kort om politiska beslut. Regeringen har i regleringsbrevet till Försvarsmakten bl.a. beskrivit att alla större (ekonomiska) projekt samt projekt med större betydelse för insatsorganisationens utveckling, ska ha regeringens medgivande innan anskaffning.
    Det politiska beslutet bakom att inte anskaffa luftvärnsrobot till Visby går tillbaka till 2008, då regeringen överförde resurser från materielanslaget till förbandsverksamheten.
    Beslutet innebär inte att det operativa behovet inte finns utan att det var en rent finansiell fråga. Det framgår tydligt i regeringens proposition om försvarets framtida inriktning, Ett användbart försvar, som sträcker sig över femårsperioden 2010-2014. Där framgår det att marinstridskrafterna idag har förmåga till självförsvar mot lufthot, samt att möjligheter att skydda andra fartyg och objekt med s.k. områdesförsvar bör ses över. Propositionen ger även inriktningen att korvetter av Visbyklass successivt bör ges en utökad förmågebredd.

    Vi använder nu MUP för att aktivt påverka Försvarsmaktens planering och få till luftvärnsrobot, för områdesförsvar, till korvett typ Visby.

    Bo Berg
    C PROD MARIN Mtrl

  • Johan 25 januari 2012 09:51

    Amiral,
    Kan ni utveckla varför återtagning sjöminering återkommit i BiS. Förmågan är, för mig, förknippad med invasionsförsvaret och det "gamla" marina försvaret på djupet. Idag känns okontrollerbara mineringar förlegat då tendensen till korta intensiva krigsförloppet som mer förhärskande. Risken för att skada civil sjöfart är uppenbar då de är kvar i området.

  • Anonymus 24 januari 2012 15:26

    Kan man tolka det som att luftvärn är planerat till visby korvetterna?

  • Tore 19 januari 2012 22:40

    Är det bara jag som tycker att den Danska Absalon klassen verkar vara en bra kandidat för stödfartygs rollen?

    Dom verkar sannerligen mycket flexibla.

  • Andreas 19 januari 2012 19:50

    Härligt att Luftvärnet ska förstärkas

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *