På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Några tankar om en pågående debatt och fortsättningen av Marinens utvecklingsplan (MUP)

Jimmie Adamsson

Jag fortsätter att presentera och kommentera valda delar av Mairnens utvecklingsplan och hoppas på att ni läsare tycker till om den och kommenterar. Jag kommer så småningom att komma till lite mer konkreta delar av MUP, efter de inledande blogginläggen om uppdrag och övergripande inriktning för marinen.

Dessförinnan skulle jag vilja passa på att kort kommentera den debatt som förs på bland annat Allan Widmans och Skippers blogg. Mycket kortfattat handlar den om huruvida marinen ”behöver” en internationell insats eller inte. Jag läser med stort intresse och mina kommentarer är följande:

Ja, vi behöver tid och möjlighet att utveckla oss stridstekniskt och taktiskt. Den marina utvecklingen ska gå mot ett sammanhållet och balanserat marint system dimensionerat för att svara mot de krav på operativ förmåga som fastställts för marinen. Marinen ska också anpassa sin utbildnings- och övningsplan för detta – planerna måste hållas uppdaterade och förändras i takt med verkligheten. Inom vissa områden är en återtagning mycket viktig och vägen dit går via träning och kvalificerade övningar, som möter kraven mot en högteknologisk motståndare.

Men för den skull kan, och ska, vi heller inte avstå från att vid behov och beslut använda marinens enheter och förband då och där dessa är användbara, det är därför vi idag har anställda besättningar, stående och beredskapssatta förband. Någon lugn och ro för att göra en sak i taget till 100 % kan marinen inte räkna med. Verkligheten är och kommer att vara ”både och”, inte ”antingen eller”. Vad som händer i vår omvärld, tillgängliga resurser, uppdrag och prioriteringar etc. gör vår vardag mer komplex. Vi måste alltså acceptera att hantera utbildning, träning och övning parallellt med insatsverksamhet, såväl nationellt som multinationellt i och utanför närområdet i enlighet med de krav som Regeringen ställer på Försvarsmakten. Detta kommer självklart att ställa stora krav på, bland annat, personalens kvalitet och flexibilitet samt leda till nödvändiga prioriteringar och anpassningar. Jag tycker emellertid att förutsättningarna avsevärt förbättras i och med övergången till en marin med i huvudsak stående förband där huvuddelen utgörs av anställd personal – vi behöver inte ,och ska därför heller inte på bredden, börja träna och öva från ”ruta noll” varje år.

Nog med kommentarer om ovanstående – jag hoppas jag här gjort min uppfattning tydlig. Nu åter över till Marinens utvecklingsplan och det som där står om personalen:


Marininspektörens övergripande inriktning för de marina stridskrafterna är att:

-personalen är marinens viktigaste resurs.

– ett bra och modernt ledarskap, en sund och gemensam värdegrund, god förbandsanda, god arbetsmiljö och framtidstro är centrala begrepp som ska utgöra grunden för en fungerande och bra personalförsörjning, utbildning, och utveckling av marinens personal.

– kompetensförsörjningen av marinen ska ta sin utgångspunkt i samt präglas av helhetssyn, långsiktighet samt en tydlig inriktning och prioritering.

Min kommentar: Ovanstående är naturligtvis ”fina ord” som alla säkert kan skriva under på, men det gör dem inte mindre sanna och viktiga. Jag vill att vi alla i marinen funderar över, tar åt oss, diskuterar och aktivt bidrar till att tydliggöra innebörden. Det centrala är hur vi i marinen tillsammans ska leva upp till denna skrivning. Chefer och medarbetare på alla nivåer har alla här ett ansvar och en viktig roll. Vi har i dagsläget lätt att rekrytera personal, vilket inte enbart beror på arbetsmarknadssituationen i samhället. Det marina yrket lockar och jag tror att vårt ledarskap, vår värdegrund och den lagkänsla som finns i besättningar och plutoner, tillsammans med en bra, intressant och många gånger utmanande verksamhet med bra materiel är framgångsfaktorer. Men, vi måste också erbjuda mer än så. Kompetensutbildning och yrkesutveckling samt meritvärde är viktiga pusselbitar för dagens unga och där har vi en utmaning.

Mot bakgrund av punkten om kompetensförsörjning beslutade den marina ledningsgruppen med stöd av marinens samtliga HR-chefer i december 2011 att sätta samman en beredningsgrupp för personalförsörjningsärenden i marinen. Gruppen, som har en bred marin representation, kommer att ledas av C PROD MARIN. Den kommer vid behov att bereda vissa för marinen identifierade gemensamma personalförsörjningsfrågor och vid behov ta fram förslag till tydliga inriktningar, prioriteringar och beslut, syftande till ett så bra beslutsunderlag som möjligt. En god och nära samverkan med HKV PERSS och HR-centrum också identifierade framgångsfaktorer i detta avseende.

Jag hoppas och tror att vi tillsammans kan fortsätta att göra marinen till den attraktiva och bra arbetsplats som jag anser att den är. En arbetsplats som vilar på traditioner men som alltid måste följa med tiden och utvecklingen.

Jan Thörnqvist
Marininspektör

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

11 kommentarer

  • Sailor 10 januari 2012 19:07

    Som anställd GSS vid en av sjöstridsflottiljen har jag en liten fundering angående personalförsörjningen.

    Som bekant är GSS grader styrda av vilken befattning man har och tar på intet sätt hänsyn till ens erfarenhet, utan man behandlas bara som en rad i PRIO. Detta innebär att när jag som nu ska byta till ett annat förband och en annan befattning kommer att få ned i grad och enligt förbandet även i lön.

    Detta skulle ju aldrig hända om en officer bytte befattning.

    Hur har Marinen tänkt sig att behålla sina GSS om erfarenhet och personliga egenskaper inte på något sätt speglas i grad och lön? Behöver vi ens ha ett gradsystem isåfall?

    Jag och många av mina kollegor skulle vara tacksamma om vi fick höra MIs åsikt.

    • marinbloggen Sailor 11 januari 2012 13:51

      Hej Sailor,

      Som du förstår kan jag inte ge mig in och kommentera enskilda ärenden. Det är en fråga mellan arbetstagaren, arbetsgivaren och ATO. Jag vill passa på att vara tydlig med att detta inte är rätt forum för personliga frågor.

      Generellt finns dock följande riktlinjer:
      Försvarsmakten styr via befattningsstrukturen vilket löneläge som gäller för olika kategorier av befattningar. Likvärdiga befattningar tillhör samma lönespann, oavsett vid vilket förband man är anställd.
      - Om man byter till en befattning med högre befattningsnivå så får man antingen 5% löneförhöjning eller lägstavärdet i det nya, högre, lönespannet.
      - Om man byter till en befattning med samma befattningsnivå blir lönen oförändrad.
      - Om man däremot byter till en befattning med lägre befattningsnivå har man bestämt att lönesättningen ska ske som vid en nyanställning i det aktuella lönespannet. Dock ska den egna erfarenheten som är relevant för befattningen, exempelvis eventuell internationell tjänstgöring, räknas in.

      Sammanfattningsvis, ja man kan få lägre lön om man byter till en befattning med lägre befattningsnivå. Detta är enligt mig i sig inte särskilt uppseendeväckande eller konstigt. Väljer man att börja om på en lägre nivå är det rimligt att man ligger i en liknande lönenivå som övriga på den nivån. Den kunskap och erfarenhet man skaffat sig ger dessutom ett försprång mot nya befattningar när sådana blir lediga.

      Det du beskriver borde därför vara följden av att du på eget initiativ sökt en befattning med lägre krav än den du har idag. Det får ovan beskrivna konsekvenser men ger dig också möjlighet att snabbare avancera till den nivå du nu befinner dig på.

      Jan Thörnqvist
      Marininspektör

    • CS Sailor 11 januari 2012 21:27

      Det finns väl inget beslut som anvisar att man ska gå ner i grad vid befattningsbyte? Däremot finns beslut, precis som MI redovisar, för hur lönen påverkas.

  • Jens Pettersson 10 januari 2012 23:53

    Gustav Wasa sa...

    Även utan att närmare känna till detaljerna i Ditt fall, så vill jag ändå inte utesluta att det bara rör sig om en mer eller mindre subtil signal från arbetsgivaren till Dig att söka Dig vidare.

    Det är inte ovanligt i industrin att man ändrar schemaläggningen för kollektivanställda, så att en viss individ inte längre arbetar obeväm arbetstid och därmed går miste om tillägget härför.

    De som arbetsledningen vill premiera får istället arbeta en större andel av sin tid på obekväm tid och all beordrad övertid.

    Kanske inte så snyggt precis, men det kan funka sett ur arbetsgivarens perspektiv att leda och fördela arbetet. Det är ju ingen rättighet att få OB-tillägg.

    Huruvida det är en rättighet att få behålla sin grad eller om det ändå inte krävs någon form av minsta formella disciplinära beredning för att degradera någon är en fråga som förbandets auditör lämpligen bör kunna ge förbandets chef råd om innan han eller hon tar ett sådant beslut.

    • Sailor Jens Pettersson 11 januari 2012 12:27

      Det är den generella inställningen som jag främst reagerar på, speciellt eftersom det aldrig skulle vara aktuell för en officer att gå ned i grad även om han/hon bytte till en befattning i lägre nivå.

      Det är ju inte så att den erfarenhet och kunskap som en GSS försvinner när han/hon byter befattning. I min mening är graden ett mått på hur stor erfarenhet en person har och därmed hur stor förmåga personen har att ta ansvar och leda andra. Nu är det naturligtvis mycket mer komplicerat än så.

    • FV-sergeanten Jens Pettersson 12 januari 2012 02:09

      Det rör sig inte om en subtil signal från en enskild arbetsgivarföreträdare. Det är tydligt utskrivet i FM riktlinjer om anställning av GSS efter 1 oktober 2011, då det tidigare tarifflöneavtalet gick ut.

  • FV-sergeanten 12 januari 2012 02:05

    Kan inte låta bli att undra och fråga, eftersom jag också tycker detta är märkligt i ett FM-perspektiv.

    Menar MI alltså att även en yrkesofficer av någon anledning (finns nog många) som kommenderas eller frivilligt söker en befattning med lägre befattningsnivå får lägre I-lön? Det skulle vara intressant att få exempel på när det hänt.

    Riktlinjerna är väl inte framtagna tillsammans med ATO utan av FM själva?

    Citat MUP: "-Personalen är Marinens viktigaste resurs".

    Jag tycker själv att de här riktlinjerna för GSS är ett väldigt konkret exempel på att det är som MI själv skriver - "fina ord"... Varför inte istället ha den enkla riktlinjen att en anställd i FM generellt inte kan gå ner i I-lön. Det lär knappast kosta FM några större summor med tanke på vad GSS-lönerna ligger på generellt, men skulle förebygga onödigt missnöje bland personalen.

    Att man söker "en befattning med lägre krav" kan mycket väl vara resultat av omorganisationer, arbetsmiljöproblem, vakansläge eller annat utom den enskilde GSS kontroll och utgångspunkten för MI borde kanske inte vara att man av helt personliga skäl sökt en befattning i lägre befattningsnivå.

    • CS FV-sergeanten 12 januari 2012 17:28

      Om man frivilligt, oavsett anledning, väljer att söka och får en befattning som är mindre kvalificerad vore det väl ytterst konstigt om man inte fick en lägre lön? Allt annat är ju helt galet. Tyvärr är det ännu så länge bara för GSS det finns ett tydligt beslut om hur detta ska hanteras men jag hoppas att det regleras att detsamma ska gälla även för övriga framöver.

      Om man däremot blir kommenderad till en mindre kvalificerad befattning bör en sänkning inte vara aktuellt.

  • Sailor 12 januari 2012 13:40

    Jag vill be om ursäkt om min fråga togs som en personlig fråga, jag är mer intresserad av själva principen.

    Jag tycker fortfarande att det känns som att GSS ofta behandlas som en PRIO-rad. Gäller samma lönesättningsprinciper för officerare?

    Officersförbundet säger att det är olagligt att sänka en persons lön under en pågående statlig anställning, hur ställer ni er till detta?

    • marinbloggen Sailor 14 januari 2012 17:27

      Hej Sailor,
      MI:s svar var baserat på Personalstabens skrivelse ” Instruktion för tillämpning av individuell och differentierad lön för GSS”.

      Vi fortsatte dock på MIs uppdrag att forska i ämnet då han inte tyckte att han fick något riktigt svar i skrivelsen på hur man skulle behandla eventuellt byte av grad. Jag kan konstatera att olika delar av högkvarteret har olika syn på detta med förändrad grad och förändrad lön under anställning. MI kommer att be berörda staber att reda ut vad som gäller.

      I väntan på det tar Marinbloggen paus i debatten vad gäller dessa arbetsrättsfrågor, eftersom de hanteras av Personalstaben gemensamt för Försvarsmakten - vi själva äger alltså inte frågorna och svaren.
      Vi blir tvungna att hänvisa dessa frågor till ordinarie väg för personalfrågar i förbanden.

      MI:s och marinbloggens grundläggande uppfattning är dock naturligtvis att alla personalkategorier skall behandlas lika utifrån gällande avtal.

      Mats Karlsson
      Personalstrateg Prod Marin

  • GSS 12 januari 2012 20:58

    Fråga 1:
    Vad händer om en Flygförare som efter 15 år i flygtjänst, med majors grad, avslutar sin flygande karriär och söker en kaptenstjänst på HKV? En tjänst som vi i detta exempel kan antaga ej behöver en bakgrund som Flygförare utan kan lösas av en Flygvapenofficer oavsett bakgrund.

    Lönesänkning? Nej. Den höga (och sannerligen välförtjänta) lönen bibehålls, likaså graden. Oavsett om lönen är x antal tusen över den lönebox som tjänsten har.

    Fråga 2:
    Vad händer om en kapten i flottan söker en fänrik-/löjtnantstjänst (kan finnas goda skäl till det)?

    Lönesänkning? Annan grad? Svaret på båda frågorna är nej och det är väl känt. Någon större löneförhöjning kan individen säkert inte räkna med men någon sänkning är inte aktuell.

    Sen kan man bedriva hårklyveri och säga att individen kommenderas till en tjänst i lägre nivå och därav ej ska sänkas i lön. Tyvärr bör det argumentet falla om man ska vara en god arbetsgivare och ta hänsyn till individens vilja. Därav kan inte alla byten av tjänster klassas som kommenderingar då individen framför till Pers att denne vill byta till just den tjänsten. Om Pers samtycker kommenderas individen men det är på individens initiativ, dvs. den anställde har "sökt" tjänsten.

    Om detta gäller YO så bör detta även gälla GSS.

    Vad är då kontentan? Om FM vill ha dugliga och kloka GSS kan man inte behandla dem annorlunda än andra personalkategorier. Detta binder endast ris åt egen rygg då en större andel GSS kommer sluta och färre kommer söka sig till myndigheten om FM framstår som en mindre god arbetsgivare.

    Oavsett om detta är ett beslut från central (HKV) nivå eller Marinens praxis är oväsentligt - det sänder fel signaler.

    "personalen är marinens viktigaste resurs"

    Dags att gå från ord till handling.

    Det är oftast det sistnämnda som räknas i slutändan.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *