På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Nya stödfartyg, gamla sanningar och brister

Jimmie Adamsson

Försvarsmakten planerar anskaffa två stycken nya stödfartyg. Anskaffningen är uppdelad i två steg, för närvarande genomförs en produktdefinitionsfas (projektering) som omfattar framtagning av tekniskt och kommersiellt upphandlingsunderlag, därefter kommer en anskaffningsfas med leverans 2017-2019. Ett av alternativen som studeras i produktdefinitionsfasen är ett derivat av ROPAX-fartyg, ett fartyg med RORO-däck och passagerarutrymme. Potentiella leverantörer utgår från behoven på fartyget och optimerar skrovformen utifrån en generisk skrovform. Framdrivningsmaskineri och andra installationer är färdigutvecklade produkter som väljs utifrån erforderlig effekt eller förmåga. Inredningen utformas enligt Försvarsmaktens och regelverkens krav. Det sker vanligen ingen teknisk utveckling vid sammanställandet av fartygskonceptet.

Nuvarande stödfartyg har utvecklats ur de behov som identifierades då Försvarsmakten med grundorganisationens resurser ställdes inför uppgiften att hantera systematiska undervattenskränkningar under 1980- och 90 talet. Fartygen dimensionerades för insatser i fred och kris och utgjorde ett komplement till områdesbundna basbataljoner dimensionerade för krigsorganisationens behov. De stödfartyg som tillförts organisationen har utgjorts av militär överskottsmateriel eller upphandlats på den civila andrahandsmarknaden. Därigenom har fartygens kapacitet inom logistikstödsområdet begränsats som en konsekvens att de ursprungligen kravställts och konstruerats för andra uppgifter och ändamål. Stödfartyget HMS Trossö, ursprungligen byggt för Sovjetunionen som forskningsfartyg 1984, anskaffades från andrahandsmarknaden 1997 och modifierades för att stödja en minröjningsdivision. I nuläget ingår Trossö i fjärde sjöstridsflottiljen och har till uppgift att stödja såväl minröjnings- som korvettdivison.

HMS Carlskrona, ursprungligen byggd som min- och långresefartyg 1982, modifieras 2012 för att möjliggöra stöd av såväl minröjnings- som korvettdivison i tredje sjöstridsflottiljen. Den områdesbundna logistikförsörjningsorganisationen, vilken fram till 1990-talet utgjort basen i logistikförsörjningskonceptet för insatser i krig, har successivt avvecklat mobiliserande delar. I nuläget vidmakthålls en mindre del av tidigare förråd och kajer.

En begränsad förbandsnumerär innebär utökade behov av effektivt logistikstöd. För insatser inom en begränsad konfliktnivå medger nytt stödfartyg ett framskjutet logistikstöd där förbanden inte behöver lämna operationsområdet för sitt underhåll varvid uthållighet och tillgänglighet ökar. Logistikstödet för sjörörliga förband ska som en konsekvens av hotbildsutvecklingen, där bekämpningssystemens precision kontinuerligt ökat, utveckla sin rörlighet. Vid högre konfliktnivåer innebär rörligheten att logistikstödsresurserna kan förflyttas dit där de bäst stödjer den operativa verksamheten, oavsett om behovet är att följa eller undandra sig en motståndares rörelse. Rörligheten är den enskilt viktigaste egenskapen för att möta grundläggande behov av skydd för såväl logistikstödsresurserna som stödda förband under mottagande av stöd.

Dimensionerande för stödfartygens kravställning är behoven vid sjöstridskrafterna. Därutöver kommer enskilt stödfartyg, efter tillförsel av personal och materiel, kunna stödja helikoptrar avdelade för sjöoperativa uppgifter i syfte att öka helikoptrarnas tillgänglighet i operationsområdet. Med en basering ombord minskar anflygning jämfört med en landbasering och uthålligheten, tiden helikoptern är tillgänglig i operationsområdet, ökar. Dimensionerande förbandsvolym är rote helikopter (t.ex. helikopter 14) för att medge godtagbar tillgänglighet och redundans. Amfibieförband stöds inom ramen för angivna dimensioneringsgrunder. Stödfartygen kommer vara så utformade att de i samband med egen uppfyllnad av förnödenheter är begränsat beroende av särskilt anpassade anläggningar. Därigenom reduceras behovet av ett fåtal anläggningar eller platser som i förväg kan utspanas, inmätas och rekognosceras i syfte att möjliggöra bekämpning av logistikstödet.

Bo Berg

C PROD MARIN Materiel

 

 

 

 

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

13 kommentarer

  • Sailor 7 oktober 2011 06:57

    Hur tänker FM angående fartygets självskydd?

    Som Ni nämner i er text har vi ett begränsat antal enheter och därmed verkar det rimligt att fartygen förses med ett ordentligt självskydd för att inte kräva att man behöver ta av de begränsade resurserna för att skydda fartyget.

    Kan man hoppas på en ordentlig pjäs med eldledning och spaningsradar och kanske till och med lvrobot?

    • jonashaggren Sailor 7 oktober 2011 11:40

      Sailor,
      Bra och relevant fråga. För närvarande kan jag inte svara rakt på din fråga. Orsaken till detta är att Försvarsmakten (FM) ställer krav på förmågor i en Taktisk, Teknisk och Ekonomisk Målsättning (TTEM). Förmågan realiseras sedan med tekniska lösningar av Försvarets materielverk (FMV). I utkastet till TTEM som FMV genomför Produktdefinitionsfasen (PDF) på, finns förmågekrav på självskydd. Självskyddet skall dimensioneras med verkanssystem mot militärt okonventionella hot (yt, luft och mark). Vidare finns krav på ledningsstödssystem för att kunna ”stridsleda” eget fartyg samt utgöra en enhet i sammanställningen av gemensam sjölägesbild. När PDF rapporteras till FM nästa höst, inför anskaffningsfasen, kommer vi närmare att kunna presentera vald design.

      Tekniska lösningar på verkanssystem skulle kunna vara flera Close in Weapon Systems (CIWS), en vapenplattform med sensorer och ett snabbskjutande vapen eller en allmålspjäs, motsvarande vad sjöstridskrafterna i dag är försedda med, till exempel 40 mm.

      Bo Berg

  • Henrik Nilsson 9 oktober 2011 19:19

    Ett par frågor:

    - Vad innebär en "begränsad konfliktnivå"?
    - Vad är "militärt okonventionella hot"?

    - Kommer fartyget, likt andra moderna militära fartyg, vara motståndskraftig mot exempelvis sjömålsrobotar och minor?

    Sist, kommer fartyget att kunna delta i hela konfliktskalan? Dvs, direkt militärt hot mot Sverige eller andra krigssituationer? Eller byggs de enbart för konfliktnivån "jaga pirater i träbåtar"?

    Sist, när ska Visbys 57mm kanon testas "live" mot riktiga sjömålsrobotar likt man gjort med Goalkeeper CIWS?

  • Henrik Nilsson 9 oktober 2011 19:27

    Kommer inte stödfartygen ha "organiska" helikoptrar?

    • jonashaggren Henrik Nilsson 13 oktober 2011 20:54

      Konflikter är sällan statiska utan dynamiska processer som snabbt kan förändras i intensitet och spridning av våldsutövning samt hastigt eskalera, låsas eller de-eskalera beroende på en kombination av olika händelser och skeenden. Konflikter utvecklas nödvändigtvis inte heller i enlighet med ett linjärt tidstänkande där händelseutvecklingen automatiskt och sekventiellt rör sig genom tydliga stadier som från före, under och efter väpnad konflikt och krig. En sådan tidsbunden klassificering av konflikttillstånd är ofta oförenligt med den snabbt föränderliga kontext konfliktmiljöer karaktäriseras av. Att ändå beskriva konflikttillstånd i form av olika stadier underlättar förståelsen av situationen samt ger ett nödvändigt ramverk för hur dessa situationer kan eller bör hanteras, samt hur militära och andra medel bör inriktas och brukas. Denna klassificering måste dock göras med insikt i att gränserna mellan de olika stadierna ofta är diffusa samt att en situation i realiteten kan vara svårplacerad i ett specifikt stadium, samt snabbt förflyttas till ett annat.

      Stödfartygets utförande ska vara möjligt att anpassa till insatsens konfliktnivå och händelseutveckling. Vid lågintensiva insatser med begränsad konfliktnivå är förbandens uthålliga närvaro i operationsområdet prioriterad. Vid hög intensiva insatser i höga konfliktnivåer är förmågan att utveckla en hög initial stridseffekt prioriterad före logistikstöd.

      Behovet av verkanssystem för skydd dimensioneras av det militärt okonventionella hotet. Inom ramen för det ska varnings- och verkanseld kunna avges mot snabbgående båtar, långsamtgående luftfarkoster, oskyddade fordon och personal. Icke desto mindre måste man även beakta ett "traditionellt" hot mot sjöstridskrafter vid konstruktion av nya fartyg. Stödfartyg har genom sin konstruktion lång livslängd och måste därför dimensioneras för att kunna hantera höga, konventionella, hotnivåer t.ex. genom tillförsel av ytterligare aktiva egenskyddssystem

      Stödfartygets stryk- och verkanstålighet kommer att vara utformad motsvarande andra stödfartyg/logistikfartyg.

      Det finns i dagsläget inte några prov mot riktiga sjömålsrobotar planerade med 57 mm pjässystemet.

      Stödfartygen kommer att förberedas för att kunna ombordbasera helikopter (organic). Helikoptrar kommer inte att över tiden ”tillhöra” stödfartyget då helikoptrarna är organiserade i eget insatsförband, utan de tillförs av högre chef med stödpersonal m.m. vid en operation/insats.

      Bo Berg

  • Henrik Nilsson 14 oktober 2011 19:47

    ok.

    - Bara så jag uppfattat det korrekt. Stödfartygen kommer med andra ord ej att inledningsvis utrustas för "riktig", "konventionell" krigföring utan endast för hotnivån "pirater i snabba båtar"?

    - Så om det hettar till, och för ett par år sedan fick vi se i Georgien hur fort det kan hetta till, så planerar ni att utrusta fartygen med skydd mot "konventionella" hot?
    En fråga är då; hur hade ni tänkt hinna planera, anskaffa och utrusta fartygen under denna väldigt korta tidsintervall?

    - En till fråga, varför väljer ni strukturen med att helikoptrarna ingår i "ett eget insatsförband" istället för att låta de tillhöra övriga stridande förband i Sverige? Exempevis dessa fartyg.

    - Har ni inte funderat att visa vad 57:an går för ifall den nu ens har förmågan att skydda mot en sjömålsrobot?

    Personligen är jag lite rädd för denna överoptimistiska tro på "modularitet" och att man snabbt och enkelt kommer att kunna rusta om fartygen, alternativt "uppgradera", för en helt annan konfliktnivå som om det vore en "walk in the park". Det finns många modulära fartyg ute i världen, men de har oftast en sak gemensamt, nämligen att de har färdigutrustat självskydd från början och istället låter dessa system vara inaktiva vid "piratjakt". De bygger med andra ord ett fartyg för riktig konventionell krigföring och använder fartyget sedan vid Adenvikeninsatser. Vår särlösning är alltså att vi ska "hänga" på denna utrustning när det väl hettar till. Eller för att uttrycka det krasst, vi skjuter på kostnaderna och hoppas på det bästa. Det finns ett uttryck på engelska; "Plan for the worst, hope for the best", fast i Sverige heter det tydligen; "Plan for the best, hope for the best."

    • jonashaggren Henrik Nilsson 18 oktober 2011 20:15

      Stödfartyget kommer att vara anpassat för hela konfliktskalan som tidigare redovisats. Stödfartygens vapensystem för självskydd är inte det enda skyddet, rörligheten är den enskilt viktigaste egenskapen för att möta det grundläggande behov av skydd för såväl logistikstödsresurser som stödda förband under mottagande av stöd. Andra ”skyddsaspekter” är valet av logistikkoncept för operationen eller insatsen dvs. var sker stödet.

      När det gäller helikoptrarna har Försvarsmakten valt ett Helikopterförband som genomför sjö- och markoperativ verksamhet där helikoptrar är en gemensam resurs och fördelas ut vid lösande av uppgift. Bakgrunden är en helikopterutredning som i regleringsbrevet december 1996 implementerades och beskrev att Försvarsmakten skulle samla alla helikopterresurser i ett gemensamt helikopterförband. Den 1 januari 1998 upprättas förbandet. Syftet är främst att få samordningsvinster avseende materielanskaffning, reservdelsförsörjning, produktionsledning, utbildning/studier och utveckling samt prov och försök av bland annat ny materiel.

      Bo Berg

  • Anders Björkman 16 december 2011 07:43

    Var/när/hur kan man studera det tekniska upphandlingsunderlaget?
    Ett ROPAX fartyg är normalt en transportfärja med hastighet/räckvidd begränsad till en viss trad (logistikbehovet) och knappast lämplig som örlogsstödfartyg.

    • jonashaggren Anders Björkman 20 december 2011 20:57

      För närvarande pågår en produktdefinitionsfas (projektering), denna kommer att leda fram till FMV upphandlingsunderlag som kommer att vara färdigt 2013.

      Bo Berg

  • Sinuhe the Egyptian 1 januari 2012 15:49

    Vad betyder det på vanlig svenska att "Amfibieförband stöds inom ramen för angivna dimensioneringsgrunder." Är det verkligen bara jag som inte förstår denna mystiska mening?

    Jag tolkar det som att Sveriges största manöverbataljon endast kan påräkna stöd om de nya trängfartygen (jag inser att "stridsstödsfartyg" låter "häftigare" men ogillar av princip att man byter till "häftigare ord" utan att ordets innebörd egentligen har ändrats) råkar ha underhållsresurser (exempelvis finkaliberammunition och drivmedel) som amfibiebatalljonen behöver.

    I övrigt verkar fartygen endast vara avsedda för flottan. Begreppet "strid" betyder tydligen inte amfibiestrid.

    GMY

    Sinuhe

    • marinbloggen Sinuhe the Egyptian 10 januari 2012 19:45

      Hej,
      Med att ”Amfibieförband stöds inom ramen för angivna dimensioneringsgrunder.” innebär att fartyget inte speciellt dimensioneras för att stödja amfibiestridskrafter med t.ex. docka eller dävertar för stridsbåt.

      Beslutet att går från stidsstödfartyget L10 som skulle stödja marinstridskrafter till stödfartyg, ett fartyg dimensionerat för stöd av sjöstridskrafter, genomfördes som ett resultat av anskaffningen av helikopter 16.

      MYA

      Bo Berg

  • Sinuhe the Egyptian 11 januari 2012 23:09

    Bästa skribenter på Marinbloggen!

    Försök att skriva begriplig svenska utan onödigt "bludder".

    Jag tycker att några av inläggen på denna sida om flottans nya tankbåtar är näst intill obegripliga. Min fråga om huruvida båtarna är tänkta att även stödja resten av de marina krigsförbanden var faktiskt inte elakt tänkt, utan ett resultat att jag faktiskt inte förstod vad skribenten hade skrivit.

    GMY

    Sinuhe

    • marinbloggen Sinuhe the Egyptian 12 januari 2012 09:09

      Hej Sinuhe.

      Vi ska försöka bättra oss och skriva mer lättfattligt.

      Mvh Jimmie Adamsson

delta i diskussionen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *