Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

ÖB kommenterar Försvarsmaktens budgetunderlag 2017-2019

Webbredaktionen

Nu har jag skrivit under Försvarsmaktens budgetunderlag för åren 2017-2019. I underlaget redovisar jag hur Försvarsmakten kommer att arbeta för att genomföra det försvarspolitiska inriktningsbeslutet under de kommande åren. Den planering vi nu presenterar levererar mot regeringens och riksdagens beställning, som innebär en ökad förmåga i samtliga stridskrafter under perioden fram till 2020.

För att öka den militära förmågan vid våra krigsförband genomför vi fler och mer komplexa övningar, anskaffar nya materielsystem och gör en satsning på materielunderhåll. Vi kommer under våra övningar att kalla in totalförsvarspliktiga till repetitionsutbildning för att bemanna och samträna våra krigsförband. Försvarsmakten återetablerar sig även på Gotland och ökar övningsverksamheten på ön.

Personalförsörjningsreformen fortsätter med frivillighet som grund och kompletteras med en längre grundutbildning som bidrar till att bemanna krigsförbanden med rätt kompetenser senast år 2020. De för Sverige strategiskt viktiga materielanskaffningarna av Jas 39E och nya ubåtar, som omfattas av regeringens definition av väsentliga säkerhetsintressen, kommer på sikt att ytterligare stärka Försvarsmaktens förmåga.

Det finns naturligtvis risker i både planering och genomförande. I det korta perspektivet försvåras förutsättningarna för materielanskaffning genom prisökningar och begränsningar i produktionskapacitet som är helt eller delvis utom Försvarsmaktens kontroll. Härtill kommer index- och valutaberoenden i avtal förhandlade av Försvarets materielverk som inte överensstämmer med uppräkningen av anslag till Försvarsmakten. Detta kan till del hanteras genom att använda reserver och göra omprioriteringar, men det kan inte uteslutas att förmågeuppbyggnaden i några krigsförband påverkas. I ett längre perspektiv finns även risker i den utsträckning svensk förmågetillväxt inte går i takt med omvärldens utveckling.

De nationella operationerna i närområdet fortsätter oförminskat och incidentberedskapen kommer successivt att förstärkas ytterligare. För att utveckla vår försvarsförmåga, kommer vi fortsatt att samverka med andra länder och organisationer genom internationella samarbeten och övningar. Även nationellt är samarbetet med andra viktigt för att stärka Sveriges totala försvarsförmåga. Samtidigt kommer Försvarsmakten att fortsätta sitt professionella internationella engagemang i främst Mali och Irak, men även i Afghanistan och på andra platser.

Det är i vår dagliga verksamhet – i staber och krigsförband, hemma i Sverige och utomlands, på övning eller i insats – som det hårda arbetet med att åstadkomma utvecklingen mot ökad militär förmåga sker. Här känner jag ett stort förtroende för kompetensen och engagemanget hos Försvarsmaktens medarbetare. Viljan är stark att göra allt vi kan med det vi har och det vi i framtiden kommer att få, för att skapa ett starkare och allt mer tillgängligt försvar.

Här hamnar extraanslaget
– några exempel på vad de extra 10,2 miljarderna till år 2020 används till:

  • Krigsförbandsövningar för alla förband
  • Utveckling av ytterligare en motoriserad skyttebataljon
  • En lätt skyttebataljon omorganiseras för att kunna vara lufttransportabel
  • Utveckling av en stridsgrupp på Gotland, som omfattar ett stående mekaniserat kompani med Stridsfordon 90 samt ett stridsvagnskompani med tidvis tjänstgörande personal
  • Anskaffning av pansarvärnsvapen till de motoriserade skyttebataljonerna
  • Anskaffning av fordonsburet bataljonsartilleri som ersätter granatkastare m/41D
  • Tillförsel av granatkastare m/41D till hemvärnets bataljoner
  • Mer personlig utrustning och ammunition
  • Modifiering av korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall
  • Modifiering av bevakningsbåtar, varav sex stycken blir bojbåtar
  • Anskaffning av undervattenssensorer
  • Tillgänglighetsmodifiering av transportflygplan 84
  • Anskaffning av brobandvagnar

Micael Bydén
Överbefälhavare

Läs mer om budgetunderlaget på Försvarsmaktens webbplats

Officiell blogg

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör eller annan chef i myndigheten kommenterar aktuella frågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

Mats Ström är tillförordnad kommunikationsdirektör. Han ger uttryck för myndighetens principiella uppfattning, här på bloggen Försvarsmakten kommenterar, när han framträder i media eller i andra sammanhang samt på Försvarsmaktens Facebook-konto och Twitter.


1 kommentar

  • Simon 2 mars 2016 18:49

    Kul att läsa egna kommentarer och få en inblick på vad som ska förändras. Vad kommer "•Mer personlig utrustning och ammunition" för oss ute på förbanden? Ammunition är ju förståligt men personlig utrustning? Pratar vi te.x. igr / kroppskydd eller te.x. mer persedlar?

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *