Här kommer kompletterande information om Försvarsmaktens långsiktiga ekonomi.
För det första: Överbefälhavaren var mycket tydlig med att påtala att fram till 2014, dvs den period som riksdagens och regeringens nuvarande inriktningsbeslut om försvaret omfattar, bedömer Försvarsmakten att vi löser våra uppgifter inom nuvarande ekonomiska ramar. Detaljerna kring hur den planeringen ser ut lämnar vi till regeringen i vårt budgetunderlag den 1 mars i år. Budgetunderlaget anger vårt förslag till genomförande 2012 och vår planering för åren 2013 och 2014.
Vi arbetar just nu med bokslutet för 2010 och i dagsläget är vår bedömning att vi kommer att redovisa att vi levererat det statsmakterna beställt och att vi gjort detta inom de ekonomiska ramar som regeringen anvisat. För 2011 planerar och genomför vi nu verksamheten inom tilldelade medel.
För det andra: För att klara verksamheten inom angivna ekonomiska ramar åren 2012 till 2014 krävs löpande effektiviseringar inom Försvarsmaktens alla verksamheter. I likhet med alla andra statliga myndigheter har vi ett uppdrag att effektivisera verksamheten. Bland annat kommer det att beröra Högkvarteret men även flera andra verksamheter i Försvarsmakten. Vidare bygger planeringen på att vissa antaganden uppfylls.
För det tredje: Åren efter 2014, det vill säga den period som riksdagen och regeringen inte tagit ställning till är vår bedömning att dagens ekonomiska förutsättningar inte räcker till för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av IO 14 med dess framtida materielinvesteringar. Precis som ÖB sade så är detta ingenting nytt – Försvarsmakten påtalade detta redan under 2009.
Vad beror det då på?
Nuvarande ekonomiska resurser och tillhörande materielbeslut, till exempel anskaffning av ett nytt medeltungt helikoptersystem, har inneburit att vi har skjutit investeringar i materiel framför oss. Vi vet också att vi under de kommande åren måste fatta beslut i många stora materielprojekt, t.ex. framtiden för vårt stridsflygsystem, som har långtgående konsekvenser för Försvarsmaktens ekonomi.
Flera äldre materielsystem måste också moderniseras eller ersättas med nya om vi ska behålla operativ förmåga i paritet med vår omvärld. I ljuset av såväl omvärlds- som teknikutvecklingen kommer vi också med största sannolikhet att få ta ställning till behovet av helt ny materiel och nya förmågor. Detta är avgörande frågor för utformningen av Försvarsmakten och frågor som direkt påverkar ekonomin.
Vi ska heller inte glömma bort att materielen slits på ett sätt vi inte upplevt tidigare när den används i insatser. Detta märker vi nu, inte minst i Afghanistan. Underhålls- och reservdelsbehovet blir större än vi tidigare planerat. Ett tydligt exempel på detta är slitaget av våra stridsfordon.
Vad gäller materielkostnader mer specifikt har vi analyserat studier från andra länder, till exempel Norge, Kanada och Australien. Studierna visar att kostnaderna för framförallt försvarsmateriel stiger betydligt mer än de index som ligger till grund för nuvarande priskompensation. För att få en god empirisk grund för kommande försvarsbeslut avser vi göra motsvarande studier på svenska materielsystem.
Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är de slutsatser som kommer att läggas fram i det nu pågående arbetet med Försvarsstrukturutredningen. Det är först i början av april som vi kommer att veta hur förslagen från kommittén ser ut och vilka konsekvenser det har för Försvarsmaktens ekonomi och operativa förmåga.
Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att behovet av en diskussion om långsiktig ekonomi efter 2014 till största delen är föranledd av utvecklingen som får konsekvenser för materielanslagen. Det gäller kostnader för såväl nyanskaffning som underhåll.
