Läge: Cap Finnisterre, Spaniens nordvästra hörn
Verksamhet: Utbildning och segling mot Lissabon
Väder: Mulet och medvind
Klockan har slagit 03.30 och styrbordsvakten har precis blivit purrade (väckta) för att gå på vakt. Babordsvakten som har haft hundvakten (kl. 00.00-04.00) i natt vill bli avlösta och få bingtjänst (gå och lägga sig). Den här vakten är det mitt kvarter (3:e kvarteret) som förfångar posterna för gång och andra halvan av styrbordsvakten (1:a kvarteret) som är vaktens fria och lyder under vaktens skeppare.
För många har mönstringen ombord på HMS Gladan inneburit ett helt nytt språk och en helt ny värld. Det är inte alla som är vana vid att sova tillsammans med 20 st andra i samma utrymme och dela samma dusch och toaletter med lika många. Tidigare nämnda sovutrymme gör vi även om till matsal, lektionssal eller uppehållsrum när så krävs. Det går fort att svetsa samman en grupp sjömän på det viset, och jag tror att de flesta håller med mig om att det är både kul och intressant att lära känna varandra på det där speciella sättet som man bara gör till sjöss.
Trots att vi seglar mot sydligare breddgrader har vi tidigare inte känt av den kommande värmen på något sätt. Tills igår då det blev shortsväder. Solen kom fram och med vår behagliga slör blev det riktigt skönt på däck. Det solades och tränades lite här och där och gammal sjösjuka var som bortblåst. Eventuella sömnbrister och dåliga humör syntes inte heller till någonstans. Inte gjorde det saken sämre att en av jungmännen fyllde år, då vi fick ”gofika” på däck på eftermiddagen. För att bättra på dagen ytterligare fick vi sällskap av ett gäng valar som simmade med oss en stund. De var nog lika nyfikna på oss som vi var på dem för till slut var de bara ca 30 meter från fartyget.
Tack vare gynnsamma vindar fick vi igår även sätta ett (för oss) nytt segel, bredfocken. Det hör inte till vanligheterna att det nästan är huggsexa om vem får gå upp i masten, men det var det den här gången. Vi hoppas på fler sådana dagar då man ju så fort glömmer bort hur det är att vara sjösjuk, kall, trött och blöt då. Om detta har jag goda förhoppningar då vi nu har passerat Biscayabukten och närmar oss Spaniens nordvästra kust.
GMY
Kd Håkansson
