Barn eller vuxna? Ett led i vår utbildning är också att prata med eleverna om ansvar. Föräldrar kan måhända känna igen sig i situationen att förälderns ”budskap” till barnet inte alltid leder till önskat eller tänkt resultat… Vi har det nog många gånger något lättare med ungdomarna generellt, givet miljön ombord. Vi är dock inne i en period där eleverna kommer få frågan av oss om de vill bli behandlade som barn eller vuxna. Det är ofta så när vi har ungdomar 16-18 år att vi kommer in på ansvar. Livet på ett fartyg kräver att vi alla hjälper till och tar ansvar i stort och smått. Sekonden kommer samla gruppen för en pedagogisk genomgång i ämnet. Det skall inte tolkas som att det är problem ombord tvärtom, ungdomarna är jättefina och utvecklas positivt men vi vill inte stagnera och slå oss till ro.
Jo barn eller vuxen: väljer man att bli betraktad som barn så kan vi ju knappast ha permission till 2400, då får det väl bli 1800 och Bolibompa eller något, det blir ju till att fundera över för eleverna haha. Väljer eleverna att vi skall behandla dem som vuxna, så följer ju ansvaret med på kuppen och då slutför eleven sin tilldelade uppgift utan att skepparna behöver ”tragga”.
Betänker man att för tio dagar sedan, hade de flesta eleverna inte varit ombord på ett fartyg som besättning eller burit uniform så är det på många sätt en makalös utveckling. Samtliga elever börjar röra sig lite ”vant” ombord, de tjänstgör som mycket trevliga värdar när vi har open ship och pratar ledigt med besökarna. Vakterna flyter på, trots eleverna går upp på för dem annorlunda tider (det ryktas att vissa elever sover till 10-11 om dagarna hemma, ja rent av 12-13 har nämnts). Många elever har praktiserat att tala inför grupp och nu kan vi bädda, diska och göra rent. Eleverna kan mer än det. Att fullgöra en vakt till sjöss eller land innebär att många sysslor skall skötas, lära sig språket till sjöss, termologi som rorgängare,
-Babord halvt ror, kom till kurs 245°!
-Babord halvt ror är!
-245° kurs an!
Stötta, midskepps, läs var tionde grad är andra delar av termologin.
och utkik
-VO, fyr, styrbord 50, avstånd litet
Termologin är lika på våra fartyg vilket gör att eleverna ligger på förkant om de fortsätter till sjöss.
Att gå vakt är ju att få Falken att fungera, samarbete vid hissning av segel som inte direkt går att jämföra med en fritidsbåt där man kanske själv gör det, hos oss kan det krävas upp mot hela besättningen ibland. Få just posttjänst och rutiner att fungera, passa tider, vidtaga åtgärder när något skall hända, kanske ta emot en helikopter eller annan båt. Vi nosar även på tekniken ombord men jag släpper den biten eftersom jag vet att Brassen (chiefen eller tekniska chefen som det heter på andra fartyg) Tommy Nilsson funderar över sitt resebrev, som kommer beskriva den delen. Tommy förresten brukar säga vid självpresentationen att han slutade flottan 1979 men är fortfarande kvar på något konstigt sätt. Tommy är 72 år, hurra, åldersdiskriminering är inte heller något vi sysslar med. Vår ordinarie Brass Lennarth Gustafsson (för övrigt, pensionär även han) är just nu och utforskar Norrland via husbil så vi täcker upp både inland och kusten just nu.
Båda dessa herrar besitter mer eller mindre en outsinlig uppsjö av kunskaper, som eleverna har chans att ta del av.
Att se eleverna klä sig i våra olika uniformer och hålla reda på vilka plagg som hör ihop och sedan ”toppa” upp med ”permisuniformen” är inte det heller så illa.
Nu kan vi också sjösätta våra båtar med alla de moment som tillhör. Eleverna hänger allt mer med i navigationen. Att tyda sjökort, radar kräver ju sin utbildning och vi tar det från sin början.
Visa hänsyn är viktigt och det är vid åtskilliga situationer det krävs.
Försvarsmakten har en värdegrund som skall följas, här kan undertecknad lämna av att det har varit noll problem med det och eleverna har en fin ton sinsemellan och mot oss i fasta besättningen.
Vi lägger stor vikt vid klassiska begrepp som ordning och reda. Det är inte bara att säga så utan skall det genomföras, måste alla i en besättning ställa upp, dels med att hålla reda på personlig utrustning men givetvis nästan än viktigare alla ”detaljer” och utrustning på och under däck skall skötas och vara på rätt ställe. Det kräver mycket av både fasta besättningen och eleverna för att leva upp till chefens mycket högt ställda krav (chefen måste också leva upp till det, haha). Det kan ledigt ta ett år för en ny i fasta besättningen att få grepp på allt.
Vi som har förmånen att låna era ungdomar och följa utvecklingen under fyra veckors tid ser oftast en enorm utveckling, en del rent av synes genomgå en metamorfos om man betänker att dag ett mönstra på, efter säkerligen varit nervös en längre tid för vad som skall hända ombord, vilka skall jag bo ihop med hur skall jag klara av det, kommer jag ha hemlängtan och så vidare till avmönstringsdagen rent av se ut som ”lite sjöman” som klarar sig själv. Tror många föräldrar inte trott sina ögon, om ni sett det vi får se.
Vi i fasta delen av besättningen vill ju också fortsätta förkovra oss. Bland eleverna har vi bland annat Petronella Berg. Berg skall hålla spanskutbildning för oss och håller som bäst på att förbereda sig inför det.
Vår resa runt Norrland upplevs som väldigt positivt av hela besättningen. Många har inte varit i närheten så här lång upp. Det blir allmänbildning för oss alla. Människorna är mycket vänliga mot oss och kusten visar upp sin bästa sida med öar och älvar. Denna tiden på året är det som bekant väldigt ljust här uppe, hmm varför är det ljust på sommaren i Norrland? Det tål att tänkas på, svaret kommer i ett kommande resebrev januari 2019 när vi håller på med en annan sorts utbildning ombord.
I skrivande stund vi just lämnat Törehamn. Töre är känt som Sveriges nordligaste hamn, ja i alla fall sett till möjlighet för ”större” fartyg att förtöja vid, mycket grunt både strax norr och väst om kajen. Såvitt jag vet har våra fartyg endast varit här en gång tidigare, 1994. Finns det någon som har annan information tar jag gärna del av den. Vi fick lite lokal information från en Olsson, en infödd före detta flottist. Besättningen hann äta en glass i land och fick även se en av våra äldre minubåtar, Spiggen 2 som låg på land i hamnen.
Nu sätter vi kurs mot Lungö utanför Härnösand. Där kommer vi att träffa Gladans förra sekond, K Rongert som är skolchef för sjövärnskåren, Lungö i sommar. Det kommer bli utbyte och aktiviteter mellan vår besättning och sjövärnskåren, något kul för ungdomarna att se fram mot.
Dessförrinnan skall vi se Sverige slå England från en lämplig ankarplats med god täckning.
Lite historik om Gladan och Falkens besök i bortre delarna av vårt geografiska område, längst nordvart passerades 2004 norra polcirkeln (N 66° 33´). Detta mellan Island och Norge i Nordatlanten. Längst ostvart är St Petersburg 2002 (vilket motsvarar en bit in i Turkiet om man skall passera det rekordet i Medelhavet). Längst sydvart, Bridgetown, Barbados 1954 på 13.e latitudgraden. Längst västvart, Dry Tortugas 2014 (väst om Key West) ungefär V 73°.
Thomas Falk, FC.
