Resebrev 2012-12-03
Kompasskurs: 294 º
Fart: 7,5 Kn
Position: N 16º 46,0? W 49º 08,1?
Tid: 05:45
Temperatur Luft: 26º C
Temperatur Vatten: 28º C
Antal dagar till sjöss: 16
Distans kvar: 790 NM
VÄRME! För ovanlighetens skull är vi nästan lite avundsjuka på nära och kära hemma i Sverige som har fått ta del av den ack så friska kylan. Fast bara nästan. Vi börjar verkligen känna att vi har tagit oss till varmare breddgrader och vi måste hela tiden spola däcket med vatten för att inte bränna oss när vi går och dessutom blir det en (knappt märkbar) kylande effekt nere på trossbotten där vi bor. Som tur väl är började dessutom osmosen som tillverkar sötvatten krångla samtidigt, så vi får den stora förmånen att svalka våra törstiga gommar med vatten som smakar bräckt och är ljuvligt ljummet/varmt. Hälsan är dock inte i fara då brassen tillsammans med sjukvårdsansvariga ombord hela tiden håller ett vakande öga på salt- och bakteriehalten i dricksvattnet. Men som sagt, gott är det inte.
I övrigt fortsätter vi att bygga på julstämningen med lite julmusik och maltbröd. När vi vaknade igår morse hade någon tänt det första ljuset i vår elektriska adventsljusstake och vi fick avnjuta pepparkakor till frukost. Samtidigt blir känslan av att vi nu börjar närma oss vårt första delmål blir allt mer påtaglig. Vi gissar att startsignalen för ship shape då vi putsar upp fartyget inför hamnbesök inte är långt borta och snart är det troligtvis dags att säga farväl till sextanten och återuppta den efterlängtade bekantskapen med den gamla putstrasan.
Dagarna rullar på, vi har våra fasta rutiner varje dag, men små saker som förgyller vardagen får dagarna att bli olika. Igår när vi i tredje vakt gick på posterna kl 20.00 satt, jag Emmelie, frälsarkranspost bak på halvdäck. Att sitta där i kolsvartsvart mörker med hela himlen fylld av stjärnor och se hur en gyllengul måne stiger upp ur havet samtidigt som den svenska flaggan vajar i skenet från akterlanternan och det sprids en pepparkaksdoft på däck, är få förunnat. Jag kom på mig själv med att sitta och le! Vi är så långt borta hemifrån, mitt ute på ett stort hav och ändå får jag känslan av att allt är nära. Ni hemma tittar på samma stjärnor, samma måne och ni har säker också börjat baka pepparkakor!
Jag, Emmelie, vill passa på att skicka en hälsning hem till min kära familj, nu ska jag klättra upp till utkiken och se när solen går upp, samma sol som inte ens når ner på gården hemma nu i vintermörkret... Tänker på er!
Slutligen vill jag, kd Stenberg, skicka min första hälsning hem till nära och kära. Jag saknar er och tänker på er!
Soliga hälsningar från 3:e vakt!