”Det finns tre sortens människor; de som lever, de som är döda och de som är ute till sjöss” -Aristoteles.
OHOJ!
Med denna dramatiska inledning ska kadetterna 204 och 311 sammanfatta dagens verksamhet. Just nu befinner vi oss till ankars mellan Lanzarote och Fureteventura. Natten till idag bjöd på ankarvakt med siktning av en hammarhaj i bebisformat, tre – fem delfiner samt en hel del fiskar av oklar art. Därefter följde vanlig morgonrutin med rengöring, suck, gnuggande i ögon och slutligen gott humör. Maginnehållet för berörda har med bravur stannat kvar där den ska och eleverna har äntligen kunnat skrapa ihop lite livsglädje igen. För kadetterna försvann tyvärr lite av den livsglädjen när vi insåg att hela dagen bestod av matematik i form av distansberäkningar, astronomisk navigation, tidvattenberäkningar osv. Trodde vi. Efter lunch fick vi bada! Med ca 18 grader i vattnet hoppade elever och nyckelbesättning ner i havet som om det inte fanns någon morgondag. Utom vi (läs: jag) som bävade inför mötet med havet på grund av helt logiska anledningar. Dessa anledningar kallas hajar och allt inom spannet mellan det som kan äta upp mig på en eller flera tuggor. Däremot faller jag, kadett 204, oroväckande snabbt för grupptrycket och klev (långsamt) ner i vattnet ändå. I ca 93 sekunder kunde jag slå bort scenerna från Hajen i huvudet tills jag valde livet och klev upp.
Tillbaka till stationärt maginnehåll och ämnet sjösjuka. De flesta har klarat sig från denna upplevelse, men inte alla. De allra nyaste individerna till sjöss har fått en kortare teoretisk (och praktisk) lektion i sjösjukans tre steg. Steg 1: Du är rädd för att dö. Steg 2: Du vet att du ska dö. Steg 3: Du är rädd för att inte dö. Till er som läser avråder jag starkt från att hamna på steg 3, med instämmande från gymnasieleverna ombord. Med detta sagt bör vi dela med oss av lite tips inför er som ska ut till sjöss.
Godisbilar och vatten. Godisbilar och vatten. Godisbilar och vatten.
Denna förnäma sammansättning av näring smakar nämligen nästan lika gott på vägen upp som på vägen ner. Utbildningen för gymnasieeleverna fortsätter i ämnet under seglatsen.
Apropå seglatsen så ska vi snart kasta loss igen. Hurra! Morgondagen bjuder på hårdare vind och högre vågor än tidigare så godisbilar och sömn är hårdvaluta för tillfället. Kadetterna ombord har såklart seglat felfritt hittills (enligt oss själva i alla fall) och planerar att fortsätta så. Väl på nästa destination väntar permis och turism utan dess like för dessa törstiga (och sannolikt hungriga) kadetter.
Summa av kardemumman så mår alla bra och bjuder på glada miner, solen skiner oftast och solkrämen är, enligt morgonrutin, i högsta hugg bland elever och besättning. Julkänslan är sedermera på sin topp! Mer än detta kan dessa två kadetter inte bidra mer med i text och beskrivning. Trots erfarenhet av många skrivuppgifter och uppsatser (läs: jättemånga) har orden nu tagit slut. Men allt har ju sitt slut, till och med sjösjuka.
”Vi seglar vidare på floden Styx, där vi svävar mellan de döda och levandes riken. Håll i hatten”
-Brassen
//204 och 311
