Under BALTOPS första vecka bedrivs det så kallad cross poll mellan fartygen. Detta är en typ av personalutbyte för att personalen ska få en chans att se andra nationers fartyg och utväxla erfarenheter. Upplägget är att fartygen utbyter personal med varandra varje dag. Antalet personer är upp till varje fartyg att avgöra och beror på hur många som kan avvaras från den pågående verksamheten. Under dagens byte fick HMS Malmö glädjen att ta emot fem nyfikna tyska sjömän och lämnade i sin tur ifrån sig två personer, en motorman och en ubåtsjaktofficer, till den tyska fregatten Lübeck. Båttransporterna genomförs på morgon och kväll vilket innebär att besökarna har hela dagen på sig att bekanta sig med de nya fartygen.
Ombord FGS Lübeck
Vi som gäster blev väl omhändertagna och tilldelades vid embarkering varsin besättningsmedlem som tog hand om oss hela dagen och visade oss runt på fartyget. Vi blev visade allt från maskinrum och apparatrum till mässar och boendeutrymmen. Tiden ombord var välbehövlig då fregatten Lübeck är ett förhållandevis stort fartyg på 130m och med ca 150 besättningsmedlemmar. Då vi stannade hela dagen blev vi även bjudna på lunch och middag och fick därmed även inblick i vardagslivet ombord en fregatt. Officersmässen hade till skillnad från HMS Malmö stora fönster och havsutsikt och till lunch var det bordsservering med linneservetter som gällde. En av de tyska officerarna sa själv att de inte var kända för sin mat och det gnälldes en del runt bordet på den bönsoppa med korv som serverades. Jag tyckte i och för sig att lunchen var god men konstaterar samtidigt att den kvalitet på maten som vi ombord på HMS Malmö är bortskämda med slår det mesta även utan linneservetter. Stämningen ombord Lübeck var bönsoppan till trots väldigt bra och alla var gästvänliga och hjälpsamma och väldigt skojfriska. En stor skillnad mellan fartygstyperna är att det finns många tekniker ombord på den tyska fregatten.
Likt HMS Malmö har FGS Lübeck några år på nacken vilket märktes inte minst i stridsledningscentralen där hon, till skillnad HMS Malmö, till stor del fortfarande har orginalutrustningen kvar. Det går inte annat än att imponeras över att de kan hålla tempot i övningarna trots den gamla utrustningen som saknar många av de finesser som vi har i dagens ledningssystem. I övrigt var det fint ombord på Lübeck och det kändes inte som att vara på ett 25 år gammalt fartyg. På många sätt fungerar arbetet till sjöss på samma sätt som hos oss och många av våra rutiner är desamma, eller åtminstone liknande, men det fanns givetvis vissa skillnader. Förutom den uppenbara storleksskillnaden, var mängden personal överallt den stora ögonöppnaren ombord. Ett större fartyg kräver såklart mer personal generellt sett, och uppgifter som endast är tilläggsuppgifter på mindre fartyg kräver på fregatterna flera heltidstjänster. På bryggan var det väl tilltaget med folk. Normalt brukar de vara runt 8 personer tjänstgörande där, men just nu var de ännu fler eftersom vissa befattningshavare var under utbildning. På våra svenska fartyg har vi som kontrast normalt sett endast tre personer på bryggan. En manöverofficer, en rorgängare och en utkik.
För att sammanfatta det hela så hade jag en jättebra dag ombord på FGS Lübeck, jag kände mig väl omhändertagen och har lärt mig massor om den tyska flottan och deras fartyg.
Caroline Carlsson, UbjO HMS Malmö
