Nu har vi spenderat två veckor ombord på franska flottans fartyg Mistral. Fartyget är av typen Landing Helicopter Dock (LHD). Det är med andra ord, bland annat, ett helikopterhangarfartyg som även har förmågan att sänka ner aktern och på så sätt bilda en mindre hamn inuti fartyget. Anledningen till vårt besök är att undersöka möjligheterna till ett utökat samarbete mellan franska och svenska marinen. Det är alltså utifrån den synvinkeln vi tittar på förutsättningarna för detta på Mistral, som är en plattform byggd bland annat för att kunna föra med sig Amfibieförband och Marininfanteri men också tunga mekaniserade arméförband med stridsvagn, om man så vill.
Ett kort stopp till Kaj Port Gentil, söder om ekvatorn
Fartyget är på insats vid kusten längs Central- och Västafrika i syfte att i området ha en snabbt greppbar förmåga till truppförflyttningar av franska arméförband som finns baserade på olika platser i området och på så sätt bringa stabilitet i regionen, som är mycket expansiv med många stora intressenter i till exempel offshoreindustrin. Det finns också beredskap för att stödja i Mali om så behövs.
Under drygt en vecka har vi haft ett par hundra man och ett trettiotal fordon ur de franska militära styrkorna stationerade i Gabon ombord. Det har genomförts utbildning i sjösäkerhet, i- och urlastningsövningar samt övning av fullskalig amfibieoperation med landstigningar, helikopterunderstöd och allt annat som hör till en amfibieövning. Det har varit intressant att följa procedurerna ombord på Mistral såväl som att se de medförda båtarna och dess personals förmåga att totalt sett näst intill friktionsfritt få iland hela styrkan på relativt kort tid.
Fregatt och amfibiefartyget Mistral
De medförda båtarna, Landing craft medium (LCM) och Landing catamaran (LCAT), har en imponerande transportkapacitet i förhållande till sin storlek. Å andra sidan har man en helt annan syn på sjösäkerhet och hantering av materielen än vi är vana vid vilket så att säga borgar för att ”klämma in” lite till. Men man kan också se det ur ett operationellt säkerhetsperspektiv, d.v.s. den sammanlagda säkerheten i en operation, och ur detta perspektiv är det kanske viktigare att få iland så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt för att minimera en motståndares möjligheter att slå mot landstigningen. Landstigningen skedde på ekvatorn, eller ja lite vid sidan om kan man säga, närmare bestämt ca 185 meter söder om, enligt GPS:en.Förutom helikoptrar som deltog i övningen kom också en fransk fregatt och var med. De landsatte förtrupper bestående av EOD, specialförband och Beach recce team, drygt ett dygn innan huvudstyrkan. Fregatten genomförde under landstigningen också Naval Gunfire Support åt förbanden i land. Scenariot för övningen var i stort att landstiga i syfte att genomföra en fritagning av fransk civil gisslan hos en rebellrörelse. Motståndet bestod av lätt beväpnad helikopter, pirater till sjöss och rebellerna i land så man stred i alla dimensioner under övningen, utom under vattnet.
Truppen på väg tillbaka ombord på Mistral efter genomfört uppdrag
Landstigningsstranden vid ekvatorn. Soldater och fordon rullas i land
Nu har vi en vecka kvar på vår resa. Insatsen och Mistrals resa fortsätter nu närmaste dagarna norrut utanför Nigeria mot Benin. Det finns även en rad system och utrymmen ombord på Mistral kvar att titta närmre på. Ett fartyg som är 200 meter långt, 32 meter brett och 57 meter högt inrymmer en överväldigande mängd system, utrymmen och funktioner.
Det är något utav en mindre garnisonsort med såväl helikopterdivision som marinbas som är flyttbart vart man vill i världen. En fantastisk förmåga, ett mångfacetterat verktyg och flexibel resurs ett sådant här fartyg skulle kunna stödja alla vapengrenarna i den svenska Försvarsmakten.
På återhörande
Kn Ludwig Lindkvist
1. Sgt Johan Westerberg