På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

CHENS – Chief of European Navies 2012

Jimmie Adamsson

Det europeiska marinchefsmötet – CHENS – har i år genomförts  i Ostende i västra Belgien. CHENS-mötet är ett årligen återkommande möte där ordförande skapet årligen växlar. Nyligen tog Greklands marinchef över ordförandeklubban från Belgiens marinchef. Mötet är viktigt för att det medges tillfälle att träffa gelikar och diskutera aktuella frågor, såväl inom områden som t,ex utveckling, personal, materiel, operationer, ekonomi etc.  CHENS har en arbetsgrupp som arbetar med representanter från alla länder och tar fram underlag som föredras och beslutas varje år. Agendan för arbetsgruppens arbetsområden fastställs gemensamt av alla marinchefer. Pooling & Sharing, Maritim säkerhet och Marina operationer har bl.a. stått högt på agendan.

Om de två förstnämnda områdena kan nämnas att där är det många intressenter som diskuterar – såväl civila som militära. Pooling & Sharing är ett gemensamt intresseområde för alla försvar i Europa idag när finanskrisen gör sig påmind. Vi försöker här hitta områden där vi kan göra gemensamma vinster mellan länder i både utveckling och drift av system. Dessa är två mycket intressanta och viktiga område som är högaktuella och i fokus. Maritim säkerhet har en vidare dimension som omfattar många fler än enbart marinen. Här omfattas alla maritima aktörer som t.ex. handelssjöfart, rederier, hamnar, industrier inom det maritima området, Kustbevakning, Polisen, Sjöfartsverket, Försvarsmakten m.fl.  Maritim säkerhet är av största vikt för globala handelsflöden, export och import, maritim industri och all sjöfart  och för övrigt ett av huvudämnena  vid Sjöfartstorget under årets Almedalsvecka i Visby.

Under rubriken Marina operationer har operativa erfarenheter studerats från Operation Unified Protector (OUP) i Libyen som pågick förra året. Våra JAS flygplan deltog som bekant med stor framgång under FN mandat i OUP. Vad som inte lika tydligt har framkommit i europeisk eller svensk media är det multinationella marina deltagandet i operationen. Många av Europas mariner deltog och bland dem Storbritannien. Mot bakgrund av att marin strategisk kommunikation diskuterades under en punkt på årets agenda under CHENS, åtog sig amiral Sir Mark Stanhope, First Sea Lord och Chief of the Naval Staff i Royal Navy, att inom ramen för CHENS och med ”Lessons Learned” som grund, tydliggöra vilka marina delar som bidrog till framgången i operationen.

Marinbloggen ser jag har en viktig uppgift att synlig- och tydliggöra betydelsen av och nyttan med marina stridskrafter och därmed bidra till att minska ett tyvärr mer och mer utbrett fenomen i Sverige och Europa – nämligen ”Sea Blindness”. I dokumentet klarlägger amiral Mark Stanhope på ett tydligt och bra sätt vad örlogsfartyg och marina enheter kan lösa för uppgifter kopplat till en reell operation.

Nedan kan ni läsa dokumentet fritt översatt till svenska – Trevlig sommarläsning!

Jan Thörnqvist
Marininspektör

 

CHENS – Marint bidrag till Libyeninsatsen – marina uppgifter

Bakgrund
1. Som en del av CHENS uppgifter åtog sig Storbritannien efter Libyenoperationen att granska vilka marina resurser som använts vid insatsen i syfte att motverka ”Sea Blindness” och tydliggöra marin strategisk intern kommunikation i europeiska länder.

Syfte
2. Syftet med detta dokument är att formulera ett strategiskt budskap baserat på erfarenheter som europeiska mariner kan dra av Libyeninsatsen.

Sammanhang
3. Den relativt korta Libyen insatsen underströk sjöstridskrafters kapaciteter och mångsidighet inte bara för att säkerställa situationen till sjöss, utan även för att direkt påverka händelser som äger rum på land. Det marina bidraget startade många veckor innan stridsverksamheten på land började. Evakueringsoperationer (NEOs) och sjöräddning av flyktingar som flydde från striden var några tidiga marina uppgifter. Denna verksamhet fortsatte under hela insatsen. Sjöstridskrafter var i övrigt insatta över hela spektrat av uppgifter från att genomdriva en marin blockad till att leverera marina flyginsatser som stöd till etablering och övervakning av NFZ (No Fly Zone – flygförbudszon).

Trots denna viktiga roll som marina styrkor har och värdet av det marina bidraget till den övergripande insatsen, är den inte helt erkänd och ej heller förstådd.

Flertalet europeiska mariner går en minskad budget till mötes. Då är det viktigt att politiker och opinionsbildare förstår den roll marina styrkorna sannolikt kommer att spela i framtida operationer, dess mångsidighet och politiska val som de erbjuder, samt det ekonomiska värde som de representerar.

Marin mångsidighet

4.  I de initiala stadierna av operationen påvisades de olika politiska val som fanns i den snabbt föränderliga och dynamiska situationen som rådde i Libyen. Det framkom tydligt fördelar med att snabbt kunna sätta in en hållbar, flexibel styrka på internationellt vatten och påverka händelser in över land utan behov av stöd från landet (s.k. ”Host Nation Support”) eller behov av förhandling om flygrättigheter. Det tydliggjorde också de operativa val som är tillgängliga när flexibla, anpassningsbara och operativt mångsidiga resurser finns till hands. Den snabba tillgängligheten på marina enheter som svar på den försämrade situationen och de marina förbandens flexibilitet i att kunna svänga snabbt från ett uppdrag till ett annat, var nyckeln till deltagarnationernas förmåga att kunna hantera de krav som en nationell operation ställer. I många fall löstes flera uppgifter parallellt.

Ett antal fartyg upprätthöll en flygförbudszon samtidigt som de hade uppdrag att bevaka vapenembargo, genomföra bordningsoperationer, ledsaga humanitärt bistånd, genomföra eldgivning med fartygskanoner, eskorteringsverksamhet och Force Protection (FP) av större enheter, ha flygplan i beredskap för attack, underrättelseinhämtning samt samordning av en gemensam lägesbild (RMP – Reccognised Maritime Picture).

5. Från insatsens början var de utmärkande bestående marina egenskaperna påvisade. Sjöstridskrafterna hade kontinuerlig och obegränsad tillgång till havet och kunde till fullo utnyttja möjligheten att ingripa när det behövdes utan krav på stödresurser eller behov av en skyddad bas i det konfliktdrabbade landet. Deras inneboende rörlighet innebar att de var mycket snabbt på plats och omedelbart insatsberedda.

Detta faktum ger politiker och beslutsfattare möjlighet att även i ett sent skede snabbt besluta om insats. En koalition av fartyg från deltagande nationer upprättades snabbt och med litet behov av extra förberedelse och kunskapsinhämtning. Decennier av utbildning, träning och en gemensam uppsättning av standardförfaranden, regler och reglementen är nyckeln för att så snabbt kunna uppnå denna nivå av kompatibilitet och interoperabilitet.

Uppgifter som utförts av marina förband under OUP

6. Evakueringsoperationer.
Den libyska insatsen började med en evakueringsoperation i en osäker och instabil miljö där en säker evakuering med flyg inte kunde garanteras. Fartyg från en rad länder blev snabbt avdelade från andra uppdrag till att antingen genomföra evakuering av personal från hamnar i Libyen eller ge skydd och eskort till kommersiell sjöfart. Fartygen som genomförde evakueringsoperationer hade förmågan att lyfta hundratals människor i säkerhet i ett lyft, samtidigt som de gav skydd och garanti för sin egen säkerhet.

7. Humanitärt bistånd.
Marina stridskrafter levererade mediciner och livsmedel till hjälporganisationer samtidigt som de tillhandahöll skydd och säkerhet för dessa.

8. Diplomatiskt stöd.
Marina stridskrafter möjliggjorde för diplomatisk personal att engagera sig med det framväxande nationella övergångsrådet i möten ansikte mot ansikte.

9. Verkställighet av vapenembargo.
Under hela Libyenoperationen patrullerade sjöstridskrafter utmed den libyska kusten för att genomdriva vapenembargo i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner 1970 och 1973. Detta inkluderade övervakningsoperationer, bordning och inspektion av handelsfartyg. Vid genomförandet av denna uppgift var sjöstridskrafter som verkade nära kusten tvungna att försvara sig mot upprepade angrepp av Gaddafis styrkor.

10. Ikraft sättande av flygförbudszonen.
Marina styrkor spelade en viktig roll i att ikraft sätta NFZ i enlighet med FN: s säkerhetsråds resolution. Vid sidan av flygplan baserade i land har fartygsbaserat flyg direkt bidragit till upprätthållandet av NFZ. Fartyg har även använt sin unika luftspaningsförmåga för att upprätthålla kontinuerlig övervakning av det libyska luftrummet och för att övervaka NFZ.

11. Övervakning och underrättelseinhämtning.
Marina stridskrafter bidrog med betydande förmåga till underrättelseinhämtning och spanings förmåga i syfte att analysera situationen i och över land. Dessutom kunde fartygsbaserat flyg ge realtidsinformation om rörelser på marken till stöd för insatser.

12. Flyginsatser
Marina stridskrafter utgjorde ett betydande bidrag till de insatser som genomfördes. Robotar, avfyrade från fartyg och ubåtar, förstörde Gadaffis luftvärn i ett tidigt stadie av operationen, vilket var avgörande för att möjliggöra genomförandet av NFZ.

13. Hangarfartygsflyg bidrog väsentligt till de flyguppdrag som genomfördes och gjorde det samtidigt möjligt att snabbare sätta in nya flyguppdrag tack vare närheten till Libyen och kortare omloppstider från havet i förhållande till flygbaser i land – viktiga för att stoppa tidiga regimoffensiver. Det visade sig att hangarfartygsbaserat flyg var mycket mer operativt flexibelt och kostnadseffektivt än landbaserat flyg. Flyget kunde snabbt genomföra effektiva attackoperationer mot mål utmed hela den libyska kusten utan långa transittider eller behov av lufttankningsarrangemang. Det hangarfartygsbaserade flyget medförde jämförelsevis färre antal flygtimmar med lägre bränsleförbrukning och minskat behov av flygplansunderhåll. Hangarfartygsbasering medför även minskat tryck från media.

14. Attackhelikoptrar användes från fartyg till sjöss för att slå till mot mål olämpliga för landbaserade flygplan. Korrekt måldiskriminering var viktigt i en miljö där frontlinjen hela tiden förändrades. Skiljelinjerna mellan de stridande parterna gick ofta mellan rader av hus eller mellan kvarter. Utnyttjande av fartygsbaserade helikoptrar minimerade oönskade skador.

15. CSAR . Marina stridskrafter erbjöd den enda kapaciteten med räddningshelikopter (CSAR – Combat Search and Rescue) i insatsområdet.

16. Psykologisk effekt. Den tydliga närvaron av sjöstridskrafter utanför kusten hjälpte till att genomdriva embargot. Med hjälp av fartygsartilleri med spårljus och lysgranater mot mål på natten skickades ett mycket tydligt psykologiskt budskap till pro-Gaddafi styrkor.

17. Minjaktoperationer.  Minjaktfartyg var mycket viktiga för att säkra sjövägarna och för att eliminera de minor som pro-Gaddafi styrkor lagt ut utanför de viktigaste hamnarna i Misrata, Benghazi, Tripoli och Sirte. Det möjliggjorde tillgängligheten för den humanitära sjöfarten. EOD-grupper var nödvändiga för att hantera vattenburna IED (Explosive Ordnance Disposal resp. Improvised Explosive Devise Disposal, d.v.s. min- och ammunitionsröjning samt röjning av försåtladdningar).

18. Kontingent förmåga. Marina stridskrafter kan tillhandahålla förmåga att snabbt landa, upprätthålla och återställa stridskrafter som krävs för att möjliggöra humanitär katastrofhjälp utan att behöva inrätta skyddade baser i det konfliktdrabbade landet.

19. Valuta för pengarna.
Förmågan hos marina styrkor att upprätta varaktiga operationer från havet medför en hög total kostnadseffektivitet. I synnerhet avseende följande:

a. Värdet av att kunna visa politisk, strategisk och operativ avsikt utan att binda upp sig politiskt med engagemang och närvaro i landet är icke ekonomiskt mätbar men talar för sig självt.

b. Fartygsbaserad logistik tar bort kravet på dyra och krävande försörjningsrutter och kostnader för att etablera logistikbaser på plats i insatsområdet.

c. Ombordbaserade resurser med organiskt skydd av styrkor ombord (”Force Protection”) minskar risker och kostnaderna för skydd av baser iland.

d. Närmare basering av flygplan till presumtiva mål i förhållande till landbaserad flygplan, reducerar transit- och omloppstider samt maximerar flygtiden i operationsområdet.

e. Marina förband, och framförallt sjöstridskrafter, kan till sin natur ofta genomföra flera uppgifter samtidigt.

Strategiskt budskap

20. Marina stridskrafter spelade en avgörande roll i framgången för insatsen i Libyen. Utnyttjande av marina stridskrafter skapade för politiker och operativa befälhavare alternativ och möjligheter som inte skulle ha funnits om endast stridskrafter baserade på marken eller i luften varit  tillgängliga. Marina insatser genomförs ofta effektivare med korta omloppstider och utan krav på tidiga, bindande och resurskrävande strategiska beslut.

Detta strategiska budskap, med erfarenheter från det marina bidraget till operationen i Libyen, stärker naturligtvis synen på de marina förbanden i nationella diskussioner avseende framtida försvarskapacitet.

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

1 kommentar

  • Lars Wedin 6 augusti 2012 14:02

    Nedan sammanfattningen av min studie för FOI av de franska erfarenheterna från Op United Protector eller Op Harmattan som den heter på franska.
    Operationen bedöms allmänt som mycket framgångsrik. Såväl flyg- som sjöstridskrafter samt arméns helikoptrar fungerade mycket väl och kompletterade varandra. Samtidigt krävde den en omfattande kraftsamling, som medför krav på återhämtning under 2012. Denna kraftinsats måste ses mot bakgrund av svagt lybiskt motstånd och att operationen ägde rum i ett grannland till Europa. Detta var alltså det bästa Europa kunde leverera 2011 – hur går det i framtiden när resurserna fortsätter att minska? Franska bedömare anser att britterna inte kommer att kunna göra ens en operation på denna nivån från 2012. Beträffande Frankrike måste man avvakta publiceringen 2012 av den planerade vitboken. Hur presidentvalet kommer att påverka utvecklingen av försvaret är ännu oklart.
    USA spelade en viktig roll i bakgrunden speciellt när det gällde spaning (UAV) och lufttankning. Ganska lite är känt beträffande USAs övriga insatser: hur mycket och mot vad? Denna osäkerhet måste tas med i bedömningen när man analyserar den europeiska förmågan.
    Natos trovärdighet har fått sig en knäck i och med oförmågan att enas. Tysklands alleingang är oroväckande – inte minst mot dess beroende av rysk energi. Framtiden för Rapid Reaction Force är nu ifrågasatt. I förhållande till spanings- och insatsresurser framstår beslutsfattningen som alltför långsam och byråkratisk.
    Den europeiska försvarspolitiken, GSDP, fick inte spela någon roll. Betyder detta slutet för GSDP?
    Faran med pooling och sharing har understrukits. När det inte går att få politisk enighet är det endast autonoma, nationella resurser som kan användas.
    Operationen har visat på vikten av mångsidighet och inbördes kompletterande system. Detta gäller såväl avseende spaning som bekämpning. Satelliter, UAV, flyg, övervattensfartyg och ubåtar har alla viktiga relativa fördelar liksom begränsningar. Detsamma gäller bekämpning: landbaserat flyg, hangarfartygsbaserat flyg, helikoptrar och fartygsartilleri har alla sina fördelar och nackdelar.
    Insatsen visar på sjöstridskrafternas flexibilitet. Förmågan att efter 50 års uppehåll genomföra skarp landmålsbeskjutning visar på vikten av att upprätthålla kompetens. De nyaste fregatterna har emellertid endast 76 mm pjäser – en återgång till åtminstone 100 mm artilleri förefaller befogad liksom anskaffning av lämplig ammunition. Konventionella minor har åter visat sig vara ett verksamt medel också mot starka sjöstridskrafter. Utnyttjandet av aviso LV Lavallée visar än en gång att även äldre fartyg kan göra viktiga insatser.

delta i diskussionen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *