Det har förekommit vissa reaktioner på det omslag och de artiklar som publicerades i tidningen Hemvärnet nr 6/2017. Viktigt att veta är att detta är en oberoende tidning som ägs av Hemvärnets förtroendeorganisation, Rikshemvärnsrådet, och har en oberoende ansvarig utgivare. I tidningens uppdrag ingår att kritiskt och sakligt granska sakförhållanden som påverkar Hemvärnets utveckling. Med detta sagt vill jag lämna ett par förtydligande kommentarer.
Avseende rekrytering så är nyckeltal för totala omsättningsvolymen för Hemvärnet ca 2000/år för att vidmakthålla en volym på ca 22 000 soldater. Hemvärnets behov avseende sådana som ska genomföra grundutbildning till Hemvärnet uppgår till ca 800. Rekryteringen mot dessa platser är i dag för låg. Detta skapar ett årligt underskott i systemet avseende framförallt yngre hemvärnssoldater. Detta kompenseras i dagsläget av mycket god rekrytering bland de kategorier som har fullgjord militär grundutbildning. Innebörden av detta är att problemen inte är omedelbart förestående, men kan på några års sikt komma att leda till en alltför hög medelålder (i dag är den ca 40 år) i hemvärnsförbanden. Lösningen på detta är självklart att få igång grundutbildningen till Hemvärnet, samt att attrahera de med plikt uttagna som genomför grundutbildning från 2018. Särskilt viktigt är detta i de militärdemografiska underskottsområdena, såsom Gotland och Norrland. I det sammanhanget kan naturligtvis inte behovet av ”lokal rekrytering ” underskattas.
Avseende sjukvård så är FM formellt vårdgivare och alla som bedriver vård, diagnostik och behandling är skyldiga att följa gällande lagstiftning. Under Aurora följde vårdgivaren upp verksamheten vid ett flertal hemvärnsbataljoner. Försvarsmaktens medicinskt verksamhetsansvarige pekar på tre huvudsakliga skäl för rekommendationen att inte bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet: Avsaknad av reglementerad materiel nödvändig för akutmedicinskt omhändertagande (akutväska), hantering av och tillgång till läkemedel och åtkomst till vårdgivarens journalsystem. I det läget valde vårdgivaren FM att stoppa all skarp sjukvård intill dess att bristerna rättas till. Tillsvidare erbjuds hemvärnssoldater under övningsverksamhet fri sjukvård via Försvarshälsan eller genom att närliggande vårdcentraler och sjukhus utnyttjas. När risk- och tidsfaktorer kräver en höjd sjukvårdsberedskap säkerställs även detta med hjälp av Försvarshälsan. Utifrån dessa åtgärder finns inget försämrat skyddsnät kring hemvärnssoldaterna. I sammanhanget är det viktigt att konstatera att hemvärnet, med tillgänglig sjukvårdsmateriel, kan fortsätta att ”öva” sjukvårdstjänst. Där fullföljs planerad verksamhet. Parallellt med detta vidtas nödvändiga åtgärder både avseende materiel och utbildning för att hemvärnets legitimerade sjukvårdpersonal åter ska kunna återta sin roll inom ”skarp” hälso- och sjukvårdsverksamhet. Efterhand som åtgärder är vidtagna är avsikten att bataljonvis så snart som möjligt återlägga möjligheteten till skarp sjukvård. Ambitionen är att detta skall vara klart under våren 2018.
Avseende Ledningsutredningen ”Ledning för ett starkare försvar” grundar sig tidningen på de uttalanden som ÖB gjorde i samband med sitt anförande på Rikshemvärnstinget den 11 november 2017. Det finns i dag olika förslag till hur en framtida ledning av Hemvärnet skall utformas. Riktlinjen från ÖB är sedan 28 februari 2017 att ”Hemvärnet skall tydliggöras och prioriteras”. Detta direktiv omsatte C PROD i en utredning som genomfördes under våren och försommaren 2017. En omfattande analys, inkluderande spel på olika förslag till framtida ledning av Hemvärnet genomfördes. Resultatet av denna utredning är överlämnad till och föredragen för C PROD. I chefen Högkvarterets planering för 2018 är beslutstidpunkten för Hemvärnets ledning inlagd i andra kvartalet 2018, så att utformningen kan ingå i det kompletterande budgetunderlaget från Försvarsmakten. Därmed kan sägas att det är alltför tidigt att dra långtgående slutsatser för hur ledningsutredningen kommer påverka det framtida hemvärnet.
