Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Genmäle till riksdagsledamot Annicka Engblom (M)

Erik Lagersten

Svensk förvaltningsordning bygger på en allmän princip att riksdagen beslutar, regeringen verkställer och myndigheterna genomför. Normalt ankommer det inte på en ämbetsman att ha synpunkter på våra folkvaldas åsikter och beslut. Men detta förhållningsätt bygger också på ömsesidig respekt och förståelse för varandras roller och hur svensk besluts- och förvaltningsprocess fungerar. Jag konstaterar efter att ha tagit del av riksdagsledamoten Annica Engbloms blogginlägg om Marinens Musikkår att det är lämpligt att kommentera de delar av innehållet som olyckligtvis skulle kunna uppfattas som fakta.

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att till 2018 reducera lönekostnaderna med 500 miljoner kronor jämfört med tidigare planering. Detta innebär att myndigheten kommer att minska, tillsammans med tidigare redovisade egna rationaliseringsmöjligheter, antalet heltidsbefattningar i Försvarsmakten med 1500 stycken, eller med cirka 10 procent. Alla förbandstyper påverkas. Vi har till regeringen redovisat att det påverkar uppbyggnaden av insatsorganisationen och den operativa förmågan.

I detta skede har förbanden fått till uppgift att redovisa förslag och konsekvenser. En första lägesredovisning har skett. Arbetet med att ta ställning till förslagen har ännu inte påbörjats i Högkvarteret och inga medarbetare har delgivits några besked. Beslut tas i en strukturerad process under 2014. 

Med denna första lägesredovisning som utgångspunkt menar Engblom att ”processen (...) saknar motstycke i oanständighet”* då även försvarsmusiken kommer att påverkas.

Vad är fakta? Livgardet, med ansvar för försvarsmusiken, konstaterar att Marinens Musikkår riskerar att försvinna. Då försvarsmusikens huvuduppgift är statsceremoniell, och huvudsakligen äger rum i Stockholm, är en spridd gruppering på flera orter med reducerad personalvolym inte rationell vare sig ekonomiskt eller funktionellt enligt Livgardets första bedömning. Detta eftersom Marinens Musikkår i ett sådant scenario skulle behöva genomföra upp till 100 speldagar i Stockholm per år med allt vad detta innebär. Men detta förslag är det första och ytterligare förslag analyseras vid förbandet för att kunna överlämnas till Högkvarteret som beslutsunderlag.

Med sin egen analys som grund menar Engblom vidare:

”För att situationen kring försvarsmusiken är signifikativ på den dysfunktionalitet som lever kvar på vissa förband i vårt land. För att höga chefer i försvarsmakten, till vilka vi ska sätta vår lit för våra liv i händelse av krig, agerar oerhört oprofessionellt, långt från den ledarskapsroll de ska vara tränade för och den värdegrund utifrån vilken de är satta att verka i.” samt ”Det är dags att ta tag i sina ålagda uppgifter och inrikta sig på att få verksamheten att rulla”.

Ett sådant anmärkningsvärt uttalande förtjänar inte att sakligt bemötas utan faller tungt tillbaka på den som väljer att föra det offentliga samtalet i en sådan riktning. Den som väljer att ifrågasätta myndighetens arbete, dess chefer eller förband på ett sådant sätt förbiser det faktum att ålagda uppgifter är en direkt eller indirekt konsekvens av riksdagens och regeringens beslut och styrningar.

Debatten borde tidigt i processen utgå från en helhet och fokusera på rikets försvarsförmåga, detta sagt med stor förståelse för de känslor som varje enskilt förslag kommer att väcka hos den enskilde medarbetaren och det tryck som då kan ställas på den folkvalde. Musikkårerna är angelägna men en eventuell reducering måste sättas i ett sammanhang där det framgår att det som främst kommer att påverkas är krigsförband med konsekvenser för våra huvuduppgifter. Allt som är krav på bevarande måste följas av ett reduceringsförslag på annan verksamhet som ger samma eller högre effekt.

Musikkårerna utgör en stolthet för Försvarsmakten. I grunden är jag minör och sjöofficer och jag blir bedrövad över att Försvarsmakten kanske mister en av sina kulturbärare. Det är ledsamt att enskildas tillvaro förändras. Det kan komma att ske i Blekinge, för ett antal medarbetare och deras familjer, liksom i varje län där vi bedriver verksamhet. Med det återstår mycket arbete och vad resultatet blir efter beredning i Högkvarteret är idag alldeles för tidigt att med bestämdhet kunna säga något om.

Försvarsmakten har en stor lyhördhet inför politisk styrning. Det är naturligt och självklart i en demokratisk ordning, där myndigheten och dess medarbetare utgör ett säkerhetspolitiskt instrument, i enlighet med folkviljan uttryckt genom Sveriges riksdag. Med detta följer ett förtroende som behöver förvaltas av såväl de som har makten att besluta som av de som har uppgiften att genomföra. Detta bör prägla debatt och opinionsbildning enligt Försvarsmaktens mening.

Erik Lagersten
Informationsdirektör

*BLT 2013-10-14 (kräver inloggning / betalvägg)

Officiell blogg

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör eller annan chef i myndigheten kommenterar aktuella frågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

Mats Ström är kommunikationsdirektör. Han ger uttryck för myndighetens principiella uppfattning, här på bloggen Försvarsmakten kommenterar, när han framträder i media eller i andra sammanhang samt på Försvarsmaktens Facebook-konto och Twitter.


29 kommentarer

  • Lasse Sjöstedt 17 oktober 2013 12:00

    Mycket är korrekt i den artikeln Erik har skrivit. Men varför ska allting vara i Stockholm? Högvakten vad kostar det per dag, med en heltidsanställd person inkl. Ag.avgifter som står vakt. 5-6000:-/dag? Syftet är endast för turisterna i Stockholm. Ryttarna som också är anställda, vad gör dessa mellan uppträdena?
    Lasse Sjöstedt i Karlskrona

    • Erik Lagersten Lasse Sjöstedt 17 oktober 2013 21:49

      Lasse, intressant fråga. Först kan konstateras att högvakten är en av Stockholms stora turistattraktioner. Men det som vi ofta glömmer bort, även internt, är att den är ett militärt skydd för den centrala statsledningen och vitala objekt. Pompan och ståten skymmer ibland detta faktum. Finns säkert andra sätt sätt att lösa ett sådant militärt skydd men ur mitt perspektiv så är fysiska kopplingen mot statsmakterna och närvaron nära folket i en sådan kontext (Stockholms slott mitt i stan) oöverträffad och skulle kräva något extra-ordinärt för att ersätta.

      Jag tror också det är olyckligt att eventuellt ställa funktioner mot varandra inom Försvarsmakten. Det är ofta en kortsiktig tillfredsställelse som hela organisationen i slutet förlorar på.

      Sist, varför i Stockholm? I de flesta länder är respektive försvarsmakt en av de viktigaste symbolerna för den egna nationen och det egna självbestämmandet. Det innebär en närvaro i anslutning till statens ceremonier som representerar det egna statsskicket som nästa alltid utgår från huvudstaden. Sverige är inget undantag och därför är Försvarsmaktens närvaro självklart vid statsbesök, riksdagens öppnande, nationaldag, varje dag vid slottet etc. På så sätt tydliggörs Försvarsmakten som den yttersta garanten för nationen Sverige.

      • winston Erik Lagersten 17 oktober 2013 22:34

        Högvakten=maskerad
        Vakterna är bara för turisterna
        Med vakter o hästar osv osv så hamnar säkert kostnaderna på minst 100 miljoner per år.!!!!!!!!!!!!!
        varje hästkostar 1 miljon stycke/år (personal,stall, foder , veterinär, transporter osv) 70 hästar = 70 miljoner plus ett suspekt avtal med en sponsororganisation som dessutom styr verksamheten.

        Försvaret äger inte musiken, de ska förvalta ett svenskt kulturarv.

        Militärmusiken till svenska folket

      • bosse batong Erik Lagersten 17 oktober 2013 22:41

        outsourca bevakningen av slottet.Det ligger väl i linje med den personalsyn som har varit de senaste åren. Kanske skulle man spara in 100 miljoner. personal 30 miljoner hästar 70 miljoner. Övningsdygnspersonal= halvtid med full lön plus ekonomisk ersättning

    • Hans Augustin Lasse Sjöstedt 18 oktober 2013 06:39

      Lasse Sjöstedt. Högvakten bemannas till huvudsak med soldater som tillhör olika insatsförband från hela landet. Syftet kan vi just nu lämna därhän. En del av årets vakttjänstgöring genomförs av Livbataljonen vid Livgardet. Ur Livbataljonen är ca 50% beridna. Förutom att genomföra statsceremoniel så är Livbataljonen ett insatsförband. Varje soldat genomför ca 25-30 högvaktsdygn på Stockholms- och Drottningholms slott. I övrigt så utbildas och övar förbandet mot sina krigsuppgifter.

      Övriga: det är bra med debatt. Särskilt om den är saklig och baserar sig på fakta. Fantasier, lögner och påhitt hör inte hemma i denna debatten och det enda som osakliga inlägg orsakar är att det skadar den sak som ni företräder. Musik är en mycket viktig del av de statsceremonier som ytterst syftar till att symbolisera Sveriges oberoende. I den bästa av världar så hade vi inte haft 3 musikkårer utan snarare 5 kårer anställda i en eller annan form för att kunna lösa de idag förelagda uppgifterna. Nu är dock så att Försvarsmakten får en uppgift från en politiska makten som man har att förhålla sig till. I nuläget innebär det inte bara att Försvarsmusiken fått begränsningar utan att även ett stort antal andra anställda i Försvarsmakten kan komma att få lämna sina anställningar. Siffror på upp till 1500 har nämnts. Skall man göra en reell insats för den militära musiken så kan man arbeta på att påverka våra politiker att inte bara ge ett mål för verksamheten utan även avdela de resurser som krävs för att uppfylla dessa mål. Då är jag övertygad om att vi inte bara hade haft fler musikkårer utan även en Försvarsmakt organiserad för att lösa de krav som ställs. Tyvärr är det ofta så att man i stället väljer att s a s lägga om växeln under ett framrusande tåg och det brukar sällan sluta bra. Sen kan man skälla hur mycket man vill på lokföraren...

  • Fredrik Antonsson 17 oktober 2013 12:58

    Bra Erik!

    Jättebra! På dom bara... de som fattar de beslut som FM har att rätta sig efter.

  • Annicka Engblom 17 oktober 2013 14:13

    Jag förstår att Informationsdirektör Erik Lagersten gör detta inlägg och det var olämpligt av mig att jag uttryckte mig i så hårda ordalag i mitt blogginlägg om processerna kring besparingarförslaget på Försvarsmusiken.

    Min upprördhet gäller främst förfarandet i frågan, som också enligt Försvarsförbundets företrädare och Skyddsombudet frångår normala processer och organisatoriska rutiner inom Försvarsmakten. Försvarsmakten skattar högt sin värdegrund, vilken ska gälla alla, alltid och under alla förhållanden.

    Min uppfattning om Försvarsmusiken som en försvarsmaktsgemensam, anrik och uppskattad resurs kvarstår.

    • Lars Behm Annicka Engblom 17 oktober 2013 20:56

      Annicka Engblom:
      Jag har en hel del synpunkter på Försvarsmaktens ledning och bristande moral dessa uppvisar i nuvarande hanteringen av främst personalen inklusive ett fullständigt dysfunktionellt personalförsörjningssystem för våra krigsförband. Det är illa nog.

      Men att en politiker som tillhör regeringssida, därtill riksdagsledamot och med samma partitillhörighet som såväl försvars- som statsminister OCH ledamot i Försvarsutskottet dristar sig till att ha någon som helst synpunkt på effekter av de nedskärningar som den egna regeringen ålagt försvarsministern är så lågt att det bekräftar bilden av att de folkvalda inte har en aning om hur katastrofalt läget är inom Försvarsmakten. Att uppröras över att en musikorkester läggs ner eller sättet det görs på....

      Nog för att Erik Lagersten och Försvarsmaktsledningen skönmålar läget inom myndigheten med att "allt går bra enligt plan, bara lite fix med personalförsörjningen som ska åtgärdas sedan är vi på spåret". Men om Riksdagens ledamöter inte har intresse nog av att själva ta sig ut i verkligheten, till krigsförbanden runt om i landet, och själva ta reda på hur läget är så är det miserabelt. Och då får det den här formen av horribla konsekvenser att uppröra sig över en musikorkester.
      Pinsamt är ordet! Be om en plats i kulturutskottet istället, där kan man tycka en massa utan så mycket fakta bakom.

      • Erik Lagersten Lars Behm 17 oktober 2013 21:59

        Lars, du riktar dina frågeställningar till Engblom som hon själv får välja att besvara.

        Dock blir jag lite nyfiken på din passus att jag ock mina kollegor i försvarsmaktsledningen skönmålar. Jag är den första att säga att jag inte är ohöljt entusiastisk till ensidiga eländesbeskrivningar med fokus på tillkortakommanden. För att komma framåt måste vi också vara angelägna om att identifiera och ta till oss det det som är styrkor och som vi gör bra.

        Men med det sagt undrar jag om du har tagit del av Försvarsmaktens redovisningar till regeringen det senaste året där vi varit mycket tydliga med vad som krävs och vad som inte kommer att fungera. Är det för mycket underlag att ta till sig rekommenderar jag en läsning av perspektivstudien kapitel 6. Återkoppla gärna om du tycker det är en skönmålning. Länk: http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2013/10/forsvarsmakten-star-infor-ett-vagval-mellan-kvantitet-och-kvalitet/

      • winston Lars Behm 17 oktober 2013 23:02

        när man använder begreppet musikorkester vittnar det om att den kulturella nivån är så låg att man inte kan se skillnad på en g-klav och kungens namnskiffer.
        Lyft ut musiken från försvarsmakten, de förtjänar inte att ha den kvar.

  • Love Alm 17 oktober 2013 16:56

    Jag förstår att man blir upprörd över förslaget. Jag har själv varit blåsmusiker i många år och är en stark förespråkare av musikkårernas verksamhet.

    Men sett mot bakgrunden av att man måste spara in 1500 tjänster, främst kontinuerligt tjänstgörande så känns det rätt självklart att man väljer en verksamhet som ärligt talat knappast är systemkritisk. Det som omnämns "Försvarsmaktens själ" ligger inte i musikkårerna utan i dess förmåga till väpnad strid. Den musik som spelas har till stor del vuxit fram dåtiden operativa behov, behov som förändrats.

    • winston Love Alm 17 oktober 2013 22:36

      ett land utan kultur är inte värt att försvara

  • Roger Klang 17 oktober 2013 20:48

    @Annicka Engblom:

    "Försvarsmakten skattar högt sin värdegrund, vilken ska gälla alla, alltid och under alla förhållanden.

    Min uppfattning om Försvarsmusiken som en försvarsmaktsgemensam, anrik och uppskattad resurs kvarstår."

    Det du egentligen slinker ur dig rent freudianskt är att värdegrunden är att vapen inte kvalar in som kriterie till värdegrunden. Alltså ett cirkelresonemang där du förutsätter det du försöker bevisa. (Jag använder här ordet bevisa lite löst.)

    Roger Klang

  • winston 17 oktober 2013 22:06

    Bra Annicka!!!!!! äntligen en politiker som står rakryggad i stormen. Ett land utan kultur är inte värt att försvara. Kultur kan inte mätas i Exel-ark. Annicka =en blivande försvarsminister. Se hur hon slåss för musiken hur kommer hon då inte att slåss för krutet!!!!!!!!!!!!!!!!!

  • winston 17 oktober 2013 22:56

    Erik Lagersten har missat att musikverksamheten har 4 huvuduppgifter som är fastställda. Han väljer att enbart tala om statsceremonielet.

    H1.Statsceremoniel
    H2 Förbandsspelningar
    H3 PR för försvarsmakten
    H4 Rekrytering

    • Erik Lagersten winston 17 oktober 2013 23:13

      Nej då. All verksamhet har flera huvuduppgifter. Men numrering anger också prioritering när resurserna minskar. Och det är ju det som diskussionen nu rör som en följd av Livgardets första analys av uppgiften.

  • Agneta Åhrberg 18 oktober 2013 08:37

    En del av Staten är förlagd till Stockholm men större delen av Staten är förlagd ute i resten av nationen. Det är naturligt för den som är bosatt i en bygd, t.ex. Stockholm, att utgå från den som givna fakta. Och faktiskt missa att givna fakta i Försvarssammanhang gäller hela landet. Försvaret och Försvarsmusiken är inte en lokalpatriotisk fråga för Stockholm enbart. Marinens Musikkår är förlagd till södra Sverige och behovet av musik/cermoniel är betydligt större här än i staden Stockholm.

  • Patric Rasmussen 19 oktober 2013 06:33

    Vi som medborgare har valt en regeringen, vissa vann andra förlorade, nu har de folkvalda beslutat visa förändringar som berör folket, vi har alltså beslutat tillsammans. Grundläggande åtgärder i en demokrati!
    Det jag nu saknar från min arbetsgivare (FM) är en kommunikation som är basal, hur går arbetet till, när ska vi fatta beslut. Hur kommer utfasningen att gå till? Säkert finns det ännu fler frågor vi som anställda har. Eller har vi resignerat efter de senaste dryga 25 åren av besparingar och förbandsnedläggningar?
    Personligen tycker jag det är en förlust att kanske lägga ner en musikkår, men ska jag mäta nyttan med den stora uppgiften FM har, försvara Sverige så är det rätt förslag. Satsa på alla uppgifter som direkt går ut på att lösa huvuduppgiften och dra ner på alla andra sidouppgifter som andra aktörer kan lösa alt går att omorganisera till bra funktionella förband.
    För in värnplikten igen och ha en "mindre styrka" yrkesanställd så kommer vi direkt att spara pengar.

  • Martin V 19 oktober 2013 06:45

    Har nyligen lämnat Försvarsmakten efter 15 års tjänstgöring. Minns att det var "gungfly" i organisationen är jag började som nybakad Fänrik. Men det går ju inte att jämföra med det kaos som råder nu. Jag kunde helt enkelt inte förmå mig att stå ut med att tjänstgöra under sådan total inkompetens som de folkvalda "Cheferna" förkroppsligar. Annika är det typiska exemplet på en Försvarspolitiker med precis noll kunskap om Försvars och Säkerhetspolitik.
    I nuläget spenderar vi alldeles för lite pengar på vårt Försvar. Men det är alltjämt betydande summor. Det börjar bli dags att ställa sig frågan om det är värt att lägga dessa pengar i paritet med den obefintliga effekt vi får i slutänden. Inte ens som Industristöd är det värt det.
    Från Krigsmakt till Försvarsmakt till Vanmakt. Lägg ned hela luftslottet och "köp" en försäkring från de som förstår vad Krig ställer för krav istället!

  • John 20 oktober 2013 14:51

    Jag tycker att musikkårerna istället skall sorteras in under kulturdepartementet. Försvarsmakten kan inte ta hand om kårerna.

    Vidare så anser jag att livgardet istället borde lägga ned ngt av kompanierna, som ändå inte är operativa, och de lär inte heller bli det, pga. Nuvarande personalförsörjning. Marinens musikkår är ju, så vitt jag förstår, en enhet som inte kostar så mycket pengar och som alltid levererar. Det är få krigsförband idag som de facto kan leverera väpnad strid med god kvalitet...

  • John 20 oktober 2013 16:23

    Jag tycker att musikkårerna istället skall sorteras in under kulturdepartementet. Försvarsmakten kan inte ta hand om kårerna.

    Vidare så anser jag att livgardet istället borde lägga ned ngt av kompanierna, som ändå inte är operativa, och de lär inte heller bli det, pga. Nuvarande personalförsörjning. Marinens musikkår är ju, så vitt jag förstår, en enhet som inte kostar så mycket pengar och som alltid levererar. Det är få krigsförband idag som de facto kan leverera väpnad strid med god kvalitet...

  • (vissel)blåsaren 22 oktober 2013 21:29

    Det få väljer att tala om idag är att musikkårerna idag utvecklats mer till orkestrar än militärmusikkårer. Kammarmusik och konserter med smal konstmusik (och fåtalig publik) tar allt mer tid i anspråk istället för parader, figurativa marschprogram och musik på gator och torg.

    Oavsett vem musikkårerna spelar för (statsledning, FM eller allmänhet) är det viktigare än någonsin att utveckla och visa sin unika förmåga. Proffsorkestrar finns det gott om i Sverige, samtliga offentligt finansierade.

    Försvarsmusiken jämför sig mer och mer med det yrkesmässiga orkesterlivet än med blåsmusikkulturen, musikskolorna och försvaret. Bloggkommentarerna pekar på en sjunkande förankring av musiken inom FM. Kan det ha ett samband? Eller är det bara så att hästarna bits när krubban är tom?

    Som medarbetare inom FöMus hoppas jag att vårt arbete kan bidra till ökad samhörighetskänsla och identitet bland all personal i FM. Jag vill peka på två saker:

    1 Bemanningen av musiken bör spegla bemanningen av FM i övrigt.

    2 Mycket musik går att köpa in vid behov. Sverige är ett land rikt på både seriös oh populär kultur. Behövs ett dans- eller partyband, en orkester till en konsert eller ett artistframträdande vet jag många civila aktörer man kan ringa. Vore det enbart sådant statsledningen och försvaret behövde skulle man knappast behöva hålla sig med egna resurser.

    Men gäller det militärmusik kan den bara tillhandahållas av militären, det säger sig självt.

    1971 gjordes ett radikalt grepp då hela den dåvarande militärmusiken (25 musikkårer) lades ned och ersattes med en civil myndighet: "Statens regionmusik" som delvis spelade åt försvaret på beställning. Förutom att uniformsbruk och uppträdande blev under all kritik ledde det till att musikerna tappade fokus på militärmusiken. Ensemblespel och nyskriven konstmusik stod mer i fokus. Allvarligast var dock att rekryteringen och utbildningen av militärmusiker upphörde. Inte förrän försök med värnpliktiga musiker parallellt påbörjades 1982 började trenden vända.

    Idag är utbildningen av värnpliktiga musiker avskaffad av förklarliga skäl. Tyvärr har den inte ersatts av något annat. Är de fler än jag som ser pendeln slå tillbaka?

  • Göran Mellblom 8 november 2013 21:36

    De professionella musikkårerna i Försvarsmakten spelar vid flera statsceremonier, vaktparader och förbandsceremonier än någonsin de värnpliktiga musikkårerna gjorde, och avsevärt flera än regions- och militärmusikkårerna gjorde förr; Arméns Musikkår gör i år mer än 200 spelningar. Nästa år kanske 300. Var och en av högsta musikaliska kvalitet. Livgardets Dragonmusikkår gör i år mer än 40 beridna vaktparader men Regionmusikens beridna avdelning gjorde aldrig mera än 20. Kongl. Lifgardet till häst kanske 10.

    De värnpliktiga musikkårerna framlevde sina musikaliska liv VID SIDAN av övrig militär verksamhet, snarare än integrerade, och behövde denna avskildhet för att kunna utvecklas inom vår under en period kulturellt ganska sparsmakade Försvarsmakt.

    Dagens bemanning speglar synnerligen väl Försvarsmaktens bemanning i övrigt: högt utbildade specialister med mycket hög output, bereda att spela när som helst, var som helst och med den efterfrågade musiken. I år spelade Arméns Musikkår i såväl Afghanistan som Kosovo. Livgardets Dragonmusikkår spelade även de i Kosovo.

    Visselblåsaren menar att de professionella musikkårerna ej skall arbeta med spelningar på kvällarna, och ej inomhus vilket all annan personal i Försvarsmakten gör när så krävs. Jag tror emellertid att visselblåsaren vill ha balans mellan parad och konsert, vilket väl alla önskar.

    Jag tror mig se att Försvarsmakten anstränger sig att skapa en musikalisk plattform som säkrar musiken i statsceremonielet och vaktparader på lång sikt - mer än 100 år. Livgardets musik startade på kung Gustav Vasas tid, och dess sammansättning och personalförsörjning är tänkvärd att reflektera över: högt utbildade specialister beredda att spela när och var som helst och alltid i högsta musikaliska kvalitet.

    I debatten kritiseras ibland musikkårerna, men man läser aldrig att de spelar illa, exercerar illa, spelar litet eller är otillgängliga. Men visselblåsaren, som är arbetar i en av musikkårerna, gör det, vilket betyder att Försvarsmusikens ledning, som utfärdar anvisningar för musikkårerna och ger dem spelningar, ej leder dem som den borde.

    MVH Göran Mellblom

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *