På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs om kakor och hur de används på forsvarsmakten.se.

Läs mer

Inställningar för kakor

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.

Läs mer

Hantera inställningar

Nödvändiga kakor används för grundläggande funktioner på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa kakor.

Funktionella kakor används för att spara information om dina inställningar och val på webbplatsen.

Kakor för lokal lagring används för att webbplatsen inte ska behöva ladda samma innehåll flera gånger.

Kakor för statistik används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen genom att samla och rapportera information anonymt.

Kakor för marknadsföring används för att mäta och analysera marknadsföringskampanjer.

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Med anledning av debatten i sociala medier om veteranmonumentet

Webbredaktionen


Veteranmonumentet har skapat engagemang och stundtals upprört känslor hos flera av Försvarsmaktens veteraner i sociala medier.

Anders SilwerJag vill börja med uppskattningen för det våra veterankamrater har gjort i insatser världen över. Självklart har de som aldrig kom hem och de som kom hem, synligt eller osynligt skadade, gjort stora offer. Det är offer som det inte går att be människor om, utan som bygger på ett frivilligt engagemang och viljan att bidra till en bättre livssituation för utsatta människor i världen. Jag har erfarenheten av att möta flera skadade som kommit hem med ambulansflyg från Afghanistan till Arlanda eller Uppsala. Vid dessa tillfällen ser jag så väldigt tydligt konsekvenserna inte bara för den drabbade utan även hur detta även påverkar anhöriga och vänner. Dessa tillfällen fyller mig med stor ödmjukhet inför det var och en av dessa veteraner har bidragit med och nu betalar ett högt pris för. Erfarenheten från ett flygarliv gör också att jag har sett människor försvinna som arbetat nära mig och slutsatsen är därmed uppenbar – att livet, och dess förutsättningar, inte är självklart. Det är med dessa erfarenheter jag som insatschef var ordförande i juryn för veteranmonumentet.

Alla Sveriges veteraners insatser är betydelsefulla och det är mycket glädjande att riksdag och regering har beslutat om att ett monument ska uppföras för att hylla dessa insatser. Det är statens, och därmed medborgarnas, sätt att hedra. Projektet är ett led i regeringens beslut om att genomföra en samlad svensk veteranpolitik.

Det är helt naturligt att det finns olika uppfattningar om ett veteranmonuments utformning. I den utlysta konstnärstävlingen valde vi i juryn bland 60 inkomna bidrag. Det var självklart en svår och viktig uppgift.

Juryn var brett sammansatt, med bland annat representanter från konstvärlden, från flera av de myndigheter som har veteraner, samt en representant från Fredsbaskrarna. Utgångspunkten för uppgiften att ta fram ett monument finns i tävlingsbestämmelserna som fastställts av regeringen.

Vi i juryn stod inför uppgiften att bland de inkomna bidragen välja det förslag som bäst hedrade alla typer av insatser i fredsfrämjande verksamhet utomlands, både historiskt och i framtiden. Det är viktigt att komma ihåg att det i definitionen ”veteran” inte enbart är Försvarsmaktens personal som räknas in. Även andra myndigheter, som Polisen, Folke Bernadotteakademin och Sida har veteraner. Jag tycker därför att det finns saker i det valda monumentet som direkt kopplar till försvarsmaktsanställda som stupat eller skadats. Precis som det finns kopplingar till exempelvis en polis som varit i Kosovo eller en MSB-medarbetare som varit på Haiti som sjuksköterska. Monumentet är för oss alla.

Att uppföra ett monument av mer militär karaktär, som några uttryckt önskemål om i sociala medier hade därför inte varit lämpligt eller genomförbart. Minnesmonumentet ska ha en relation till den omgivande parken och platsen och vara ett värdigt minnesmärke för dagens och morgondagens veteraner.

Det är politiska beslut som ligger till grund för placeringen av monumentet, invid Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm. Platsen är naturskön och många människor passerar dagligen. Den används också sedan en tid tillbaka för den årligen återkommande Veterandagen. Om monumentet istället ställts någon annanstans, exempelvis vid Armémuseet som föreslagits i debatten, så kunde det ha haft en helt annan karaktär. Då hade vi dock inte fått den förankring i samhället som var politikernas avsikt när denna plats valdes. Denna förankring är tänkt att ge våra veteraner erkännande för sina insatser.

Monumentet ska fungera för officiella ceremonier – det invigs exempelvis i samband med Veterandagen den 29 maj nästa år – och fungera för veteraners och anhörigas besök, både inför och efter en insats. Det ska ge möjlighet till en stunds avskildhet och eftertanke utan att associeras med en gravplats. Jag och övriga jurymedlemmar tycker att det förslag vi valde till vinnare uppfyller alla dessa kriterier.

Nu sätter arbetet igång med att förverkliga monumentet. Jag ser med tillförsikt fram mot att få se resultatet och hoppas att alla Sveriges veteraner ska känna att monumentet är till för att hylla deras insatser, oavsett om man tilltalas rent estetiskt av det eller inte. Det var ju det som var syftet från början.

Anders Silwer, Försvarsmaktens insatschef 

Läs mer:

Om veteranmonumentet på Försvarsmaktens webbplats

Kommentar från Fredsbaskrarna

Tävlingsregler på Statens konstråds webbplats

Juryutlåtandet (pdf, nytt fönster)

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Försvarsmaktens kommunikationsdirektör eller annan chef i myndigheten kommenterar aktuella frågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

33 kommentarer

  • Roger Klang 9 oktober 2012 15:34

    Bravo Anders Silwer!

    Du skulle kunna vara en M-politiker.

  • Kim Svensson 9 oktober 2012 21:34

    Svaret gav inget nytt under solen. - "Det är politik, gilla läget." Så uppfattar jag texten. Respekten för dem som monumentet ska representera lyser med sin frånvaro. Det låter snarare som att monumentets passform mot naturen på djurgården var det absolut viktigaste. Men smaken är som baken så att prata utseende är slöseri på energi, vad jag ifrågasätter är tillgänglighet och metod.

    Mina två frågor är, varför inte någon av denna information publicerades tidigare.
    Och följdfråga blir varför var det en tävling med hemliga förslag?

    • Anders Silwer Kim Svensson 10 oktober 2012 14:01

      Kim

      "Inget nytt under solen..." och "Varför fick vi inte veta det innan..."

      Du har nog mer rätt i "inget nytt under solen" eftersom regeringsuppdrag och tävlingsregler har varit öppna och publicerade. Själva tävlingen har varit varit öppen men det var en jury som skulle ta fram förslaget.

      Jag tycker inte att vi ska anklaga politiken för hur ett monument ser ut. Det var vi i juryn som tog fram det och det fanns inget krav på "politisk korrekthet". Styrningen var ett monument för alla veteraner på Djurgården. Därefter blir placeringen självklart en faktor som påverkar valet.

      Anders Silwer

      • Kim Anders Silwer 10 oktober 2012 20:39

        Intressant, var någonstans var detta publicerat? Gärna en källhänvisning tack.

        Sen undrar jag vem har bestämt tävlingsreglerna? Om det nu var dem ni följde och inte kunde göra något åt så finns det alltså en annan upphovsman någonstans, eller hur?.
        Jag hoppas ni förstår, att de flesta där ute anser/tror det är Försvarsmakten som står bakom detta. Och det borde ligga i ert intresse att informera om Försvarsmaktens roll.

        För att förstå varför detta hänt behöver jag med flera veta syftet med att använda denna metod - tävling, jury etc.

        "Jag tycker inte vi ska anklaga politiken..." ..okej, men var gick det snett då? varför sitter ett stort antal (alla av de jag vart i kontakt med) förbannade veteraner och känner sig överkörda?

        Hur kommer det se ut när massa veteraner kanske bojkottar invigningen den 29maj pga. ni följde "tävlingsreglerna"?
        Just nu lyser inte trovärdighetens lampa hos Försvarsmakten.

      • Lars Heikkinen Anders Silwer 11 oktober 2012 01:50

        Jag har full förståelse att det inte är enbart Försvarsnmaktsveteraner som varit i utlandstjänst, men vem har sagt att vi ska ha en gemensam minnesplats?
        Jag kan inte ens i min vildaste fantasi se denna kotte som en minnesplats för mina och mina kamraters minnen

  • Daniel G 10 oktober 2012 11:02

    Problemet ligger i att de militära veteranerna inte känner att monumentet representerar dem. Om det ska uppföras ett monument FÖR veteraner, ska det röstas fram AV veteraner. Alla veteraner. Det måste finnas bättre förslag bland de 60 olika förslagen, än en kotte.

    Gör om, gör rätt och lägg ifrån er toppstyrningshatten i åtminstone det här fallet. Det är inte mycket begärt.

  • B Stolphammar 10 oktober 2012 12:36

    Jag har väl aldrig sett ett mer intetsägande monument, vem kan som utomstående koppla det till Veteraner i fredens tjänst??

  • Hasse W. 10 oktober 2012 13:10

    Herr Silwer´s försvarstal är tragiskt att läsa. Att inte uppföra ett monument av militär karaktär p.g.a andra de andra organisationer han hänvisar till är närmast upprörande, dessutom påpeka att ett sådant monument skulle, i en militära utformning, vara missprydande på den så natursköna platsen som valts och att många människor passerar dagligen, är i det närmaste befängt! Att sedan hävda att minnesmärket skall ha relation till omgivande park?? Viktigast är alltså att omgivande natur och plats inte störs av något militäriskt monument, snacka om förnekelse av våra fallna och invalidiserade!

    • Anders Silwer Hasse W. 10 oktober 2012 14:14

      Hasse W

      Först en respekt för de som skadats och inte finns med oss längre. Som du ser i mitt brev ovan så är jag själv påverkad av skadade och omkomna i min karriär.

      Det är viktigt att uppdraget var att göra ett minnesmonument för alla veteraner. Det är då helt självklart att det inte kan ha en prägel som symboliserar en del med stort fokus.

      En annan fråga kopplat till platsen Djurgården är att ett monument behöver vara praktiskt genomförbart. Flera var tyvärr inte det.

      Tack för engagemang i frågan.

      Anders Silwer

      • Daniel G Anders Silwer 10 oktober 2012 15:40

        De upprörda rösterna höjs eftersom ett monument som försöker passa alla, inte passar någon. Vi, soldater, vill ha ett veteranmonument som passar oss. Om det inte går att genomföra med de styrningar som ni fick, måste ni säga ifrån till de som gav er styrningarna. Det alternativ ni slutligen valde är INTE tillräckligt bra. Gör om, gör rätt och sluta vara så fega. Säg ifrån uppåt istället för att göra fel nedåt.

  • Daniel G 11 oktober 2012 14:10

    Om uppgiften nu var att ta fram ett monument för alla insatser, varför lyser RIKTIGT kunniga veteraner med sin frånvaro i juryn? För inte kan väl ens du påstå att en slottsfogde, en projektledare från konstrådet, konstfacks rektor, och en arkitekt representerar våra veteraner, oaktat insats?!

    Var är de omkomna soldaternas anhöriga? Var är sjuksköterskorna som lappat ihop sargade kroppar? Var är de som fick ta hand om identifieringen av döda efter tsunamin i Thailand? Osv, osv.

    Ta erat ansvar, erkänn att det blev fel. Gör om, gör rätt och fråga dem det berör, utan hittepåjury.

    Citat från försvarsmakten.se:
    "uryn bestod av Jonas Alberoth, tjänsteförrättande generaldirektör Folke Bernadotteakademien, Bo Wranker, ordförande Fredsbaskrarna, Gunnar Haeger, slottsfogde Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Marianne Jonsson, projektledare Statens konstråd, Anders Jönsson, landskapsarkitekt, Maria Lantz, rektor för Konstfack och Tommy Hydfors, biträdande chef för Rikskriminalpolisen. Katarina O Cofaigh, Sveriges Arkitekter var juryns sekreterare."

    • Webbredaktionen Daniel G 12 oktober 2012 10:31

      Anders Silwer genom Redaktionen:

      Lars och Daniel

      Först min uppskattning för det ni gjort i insatser och ert engagemang i frågan om veteranmonumentet.

      Det finns först några övergripande svar jag vill ge på några frågor:

      Regeringen och riksdagen gav Försvarsmakten uppgiften att ta fram och sätta upp ett monument för att hedra veteraner på Djurgården. Det vill säga alla veteraner. Försvarsmakten har inte fått en uppgift att sätta upp ett monument enbart för Försvarsmaktens veteraner.

      Försvarsmakten har tagit fram tävlingsbestämmelserna. Det är gjort precis som är brukligt för liknande projekt i samhället. Vi hade bland annat Lagen om offentlig upphandling, 2007: 1091, LOU, att ta hänsyn till. Juryn var sammansatt för att alla aspekter skulle tas tillvara. Försvarsmaktsveteraner var representerade genom Fredsbaskrarnas ordförande.
      http://www.fredsbaskrarna.se/artiklar/3/309-veteranmonumentet-pa-kungliga-djurgarden
      http://www.fredsbaskrarna.se/artiklar/3/311-svar-pa-oeppet-brev

      Utöver detta fick chefer och veteraner som jag känner, flera med bred erfarenhet från skadade och stupade i utlandsinsatser, se förslagen och säga vad de tyckte. Smaken är olika kan jag konstatera. 20 av de 60 förslagen ansågs vara bästa förslag av någon.

      Jag har själv sett åtskilliga monument som lyfter fram soldaten, striden och det offer ett krig innebär. Det finns självklart, efter var och ens tycke och smak, bättre och sämre sådana. Koreamonumentet och Iwo Jima i Washington är två bra exempel på detta. Det finns andra, åter enligt mitt tycke, som är mindre tilltalande. Oavsett vad vi tycker om dessa så var det inte uppgiften att göra något sådant.

      Det saknas dock inte hedrande av personal och deras insatser i Försvarsmakten. Tavlan i kapellet på Karlberg med namnen på de stupade och omkomna som passerat Karlberg, minnesstenen över de omkomna vid Armasjärvi 1940, flygarnas minneshall på Tre Vapen (FMV) är några exempel. Minnestavlor eller monument finns oftast på förbanden och det liknar mycket det sätt flera andra länder hedrar sina stupade och omkomna.

      Två aktuella exempel: På lördag ska jag till Livgardet tillsammans med anhöriga till omkomna för en ceremoni där en minnessten satts upp över våra sju kamrater som miste livet i samband med insatserna i Kosovo. I början av november sätter Försvarsmakten upp en minnestavla över sju civila som omkom i Kolsva när ett Lansen-plan störtade i deras hus 1960.

      Men det monument vi tagit fram nu då, och vidare? Som sagt, monumentet skulle inte vara en gravplats men det finns, tycker jag, kopplingar mot minnen av bortgångna. Namnet "Restare" betyder att finnas kvar och denna text är tänkt att finnas på en av bänkarna på monumentet.

      Så till lite om juryns arbete inifrån. Det fanns ett par områden som juryn tidigt ville påverka och utveckla i monumentets utformning. Det ena var storleken och det andra de texter som konstnären föreslagit på monumentet. Plattan tyckte vi gav ett gediget intryck (10x17 m) men skulpturen tyckte vi behövde bli större än ursprungsmåtten. Tanken var att den skulle ge en åskådare intrycket "större än människan", en koppling mot den insats som veteraner gjort. Texterna ville vi också diskutera. Det är också flera veteraner i min omgivning som gett mig rådet att vänta med texterna. Restare- ”att finnas kvar” kommer stå där, men andra texter vill vi vänta med tills monumentet är uppsatt och stått där ett tag. Dessa texter, tror jag, kan påverka den känsla monumentet ger de som kommer dit väldigt mycket. Vi får helt enkelt se vad som ska stå där.

      Insatshälsningar
      Anders Silwer

  • Mats Lindman 12 oktober 2012 00:07

    En soldat staty i svensk modell hade gjort de flesta nöjda!
    Men det kanske ser lite krigiskt ut !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
    Det är ju inte bra!?? :)

  • Andreas 12 oktober 2012 01:28

    Konstnärstävling? Vad har detta med konst att göra? Självklart skall vi alla hedras oavsett vilken myndighet vi tjänstgjort med. Insatsen är lika värd. Nu har vi äntligen fått en möjlighet att göra något bra utav detta och så kastar ni bort chansen? Jag är helt övertygad om att veteraner från de andra myndigheterna har liknande synpunkter. Varför istället inte ta bort kotten och sätta in pelare eller liknande som representerar de olika myndigheterna samt en vägg med namnen på de stupade? Det hela är mycket enkelt egentligen och jag tror att ni säkerligen kan få en mängd intressanta värdiga förslag med kort varsel. Då av personer som inte är intresserade av att vinna prissummor eller dylikt utan gör detta för de ligger dom varmt om hjärtat. Pengarna som kastats ut i någon form av tävling hade gjort bättre nytta hos Kamrathjälpen. När jag först hörde nyheten om att man äntligen på något sätt skall försöka göra något för oss blev jag glad. Nu är jag bara riktigt besviken.

  • Håcan Jönsson 13 oktober 2012 11:28

    Begreppet veteran har på senaste tiden vidgats till att förutom militär personal även inkludera Polisen, Sjukvården, Kriminalvården, Rättsmedicin m. fl. Cirka ett hundra tusen har tjänstgjort på militära befattningar i fredsbevarande insatser. Det är uppenbarligen så att stora delar av denna grupp inte känner någon samhörighet med det föreslagna veteranmonumentet.
    Det har inte framkommit i den här debatten hur andra veterangrupper reagerat på förslaget! Det skulle vara intressant att veta dessa gruppers inställning!
    Om jag försöker vara objektiv så kan jag inte associera mig själv som veteran med detta monument och har svårt att se att någon annan veterangrupp skulle kunna göra det! Rätta mig om jag har fel!?
    Konstnärstävling och LOU har nämnts i debatten!
    En tävling om mina känslor som veteran?
    LOU, vet vi hur det brukar sluta - billigaste alternativet vinner!?
    Trodde i min enfald att veteran vården kommit längre än så är! Veteraner är bra att ha så länge dom håller käften och rättar in sig i ledet. Annars är dom bara en belastning!

  • Carl Gustafsson 16 oktober 2012 14:34

    Jag skulle bara vilja tillägga i denna diskussion att jag är veteran och jobbar som polis till vardags och min flickvän jobbar inom akutsjukvården där har du tre yrkesområden direkt.
    Våran gemnensamma reaktion är att ingen av oss skulle vilja besöka "kotten" för att minnas våra vänner/kollegor eller känner att den är något att vara stolt över och som vi skulle vilja besöka. Men som vanligt så är de som valts att föra folkets talan inte intresserade av att lyssna på folket.

    Tack för ordet.

  • Anders Alling 16 oktober 2012 16:10

    Det kanske inte finns så mycket mer att tillägga men det känns nödvändigt att framföra att trots allt hänvisningar till tävlingsbestämmelser etc, har man från tävlingsjuryn i mitt tycke, misslyckats med att förankra sitt beslut bland den stora gruppen av veteraner. Då jag själv befinner mig i den unika situationen att vara veteran, anhörig till veteran och har en son inom FM samt sedan 12 år arbetande med krishantering inom det humanitära FN med nära kontakt med MSB och FBA, har jag svårt att associera mig med det förslagna veteranmonumentet i sin nuvarande utformning.

  • Erik Blomquist 23 oktober 2012 13:46

    General, här kommer min ödmjuka uppfattning efter att ha läst ditt senaste inlägg i debatten (oktober 12, 2012 kl. 10:31)

    Du skriver om jag uppfattar dig rätt att det finns en mängd platser som det finns "riktiga" veteranmonument/minnesmärken över och listar en hel drös. Detta är ju bra men om jag inte är ute och cyklar så befinner sig alla dessa antingen inne på militärt område eller är annars svårtillgängliga av andra orsaker. Detta får ju som följd att de som minnesmärkena riktar sig till inte har tillgång till dem, eller har det genom svår byråkrati (besökstillstånd och annat). Merparten av våra veteraner och deras anhöriga är ju idag inte försvarsmaktsanställda eftersom vi tills alldeles nyligen haft ett värnpliktsförsvar.

    Som jag tolkat avsikten med detta monument "restare" så var det ju just att belysa, öppet i samhället, att den insats som genomförts varit viktig och att samhället tar ansvar för denna.

    Min uppfattning är att INGEN civil medborgare som inte har kopplingar till försvarsmakten kan i sin vildaste fantasi se vad detta monument står för utan att få det förklarat för sig. Detta betyder att de flera hundra, kanske tusen personer som kommer passera detta monument kommer att se det som en av många konstinstallationer i huvudstaden. Ingen kommer att höja på ögonbrynen och reflektera över att människor lämnat Sverige för att utstå umbäranden, skadas eller till och med DÖ för att genomföra den utrikes- (inte försvars) politik som Sveriges riksdag och regering beslutat.

    Jag kan därför inte dra någon annan slutsats än att detta från politiskt håll (och försvarsmaktens i och med vår, er, inblandning) återigen pratar stort men verkar litet. Sveriges veteraner har behandlats som skit, ursäkta ordvalet, de senaste 60 åren och detta är bara den sista smädelsen. Att vilja visa respekt och att faktiskt göra detta är två helt skilda saker. Med detta monument så visar Sveriges politiker och försvarsmakten att visst är veteranerna viktiga men inte så viktiga att vi vill tillåta dem att ta plats i det offentliga rummet i.e.resa ett värdigt monument vars typ och snitt är utformat efter kunden, alltså veteraner och deras anhöriga. Ett monument som får utomstående att reflektera och berörda att minnas. Ett monument som fyller funktionen att veteranerna ska synliggöras i samhället och den politiska debatten. Man gör som vanligt.

    Man visar en sak med ord, men som vanligt en helt annan med handling. Man sopar veteranerna under matten med motiveringen: "Men nu har ni ju ett monument på djurgården".

    Tack försvarsmakten och våra politiker för att ni framgent tydligt visar att veteranerna mer är otyg att hantera, snarare än ett problem att bry sig om.

    /Veteran, OR5, Medmänniska.

  • Sten Johnson 23 oktober 2012 17:09

    Jag hade gärna sett en grov bred sten med några slipade ytor för ex.vis FN-emblem och en minnesplatta med de förlorades namn. Obs inget gravmonument mera åt runstenshållet. Lite symbolik i den grå stenen finns det ju från runstenarna. De restes ofta till minne av någon som fallit i österled/västerled. Jag tror att vi har något gemensamt med den äventyrslusta som drev dem, när det blev för tråkigt hemma på tunet. Många av oss ville se världen, uppleva äventyr och göra en insats. Några kom aldrig tillbaka då, precis som nu. Ett sätt att hedra deras minne är att resa en sten och känna för dem tillsammans med deras anhöriga. För "Kotten-knoppen" känner jag ingenting och kommer aldrig att ställa upp där med min blå basker. Vi är många som känner så. Sten bat 18 Kongo

  • Webbredaktionen 25 oktober 2012 09:20

    Sten och veterankamrater

    Kongo och 60-talet ger perspektiv. Tack för ditt engagemang och jag tycker du stolt ska bära din blå basker.

    Ja, en runstensliknande skulptur kunde varit ett förslag. Nu kom det inte in något sådant förslag i tävlingen.

    LOU och billigaste alternativ har diskuterats. Tävlingen om monumentet har en budget som uppförandet ska hålla sig inom men priset var ingen
    urvalsfaktor. Det är en fråga att hantera nu vid uppförandet.

    Jag vill också passa på att beskriva lite av det arbete som gjorts de senaste åren i veteranfrågan. En utveckling som jag personligen tycker är
    välkommen.

    - Politiken har drivit fram införandet av en årlig veterandag med statsceremoniell status
    - Det finns i dag Veteran- och anhörigansvariga på alla förband (som exempelvis ska hjälpa till att samordna kontakter med sjukvård,
    Försäkringskassan osv för skadade)
    - En stor satsning på att anställa fler psykologer och ge dem som behöver psykologiskt stöd
    - Veteranmonument
    - Ett utökat ansvar för utlandsveteraners hälsa (var förut begränsat till fem år, nu ska man kunna få stöd av Försvarsmakten vid behov oavsett hur
    lång tid det gått sedan insatsen gjordes)
    - Samarbete med organisationer som Invidzonen och Soldathemsförbundet
    - Inrättade av en veteranavdelning och nya medaljer

    Alla dessa åtgärder grundar sig ju i att det sedan några år för första gången finns en uttalad veteranpolitik och ett politiskt uppdrag att vi ska
    satsa på våra veteraner.

    Sent om sider kan Sten med flera tycka. Jag delar den uppfattningen. Samtidigt tycker jag att de åtgärder som nu kommit fram är unika i
    samhället. Åtgärderna ska nog vara unika för det är unikt att en arbetsgivare kan beordra ut personal till insatser där eget liv och hälsa
    riskeras samtidigt som det ger en risk i att personalen kommer att behöva använda dödligt våld mot andra människor. Inte desto mindre är de unika i
    vårt samhälle. Flera av åtgärderna återfinns inte inom andra verksamhetssektorer.

    Jag vill också passa på och tacka för de synpunkter som kommit fram i arbetet med Veteranmonumentet. Självklart har dessa bidragit lite på
    varsitt sätt till utvecklingen av hur vi tänker kring veteranfrågor.

    Anders Silwer
    FM Insatschef

    • Lars H Webbredaktionen 25 oktober 2012 21:33

      Ander Silwer!!
      Jag blir lamslagen av ditt sätt att "slå dig för bröstet"! Vad bra att 5-års spärren är bortagen, vad bra att fler psykologer är inbegripna men vad du tydligen inte begriper är att Den stora massan veteraner från Kongo och fram till Balkan, Afrika och till viss del Afganistan INTE är försvarsmaktsanställda och därmes exkluderad från allt det fina du har beskrivit. Vi har fortfarande Fredsbaskrarnas ideella samtalskamrater att vända oss till. Så!! För oss är det fortfarande istid vad gäller all den positiva utveckling du så vackert beskriver. Pricken över i:et är det sk. monument ni så enväldigt röstat fram inom Er värld som vi veteraner utan FM anställning står utanför.
      I övrigt!! Erik Blomqvist!! Jag blev rörd över hur träffsäkert du har skrivit i ditt inlägg. Basker av:=)

  • Lars H 25 oktober 2012 21:39

    Härmed att jag gjort klart min ståndpunkt. Som före detta FM-anställd skäms jag. En värre var det igår under FN-dagen då detta ämne dryftades av Yxor, Gammelyxor som stod där med en fackla i hand och sin slitna blå basker på huvudet och muttrade ordet SVEK!!!!!!!

  • Sten Johnson 25 oktober 2012 22:50

    FM brydde sig inte ett dugg om oss när vi kom hem i början av 60-talet. Lämna in grejerna och hej då. Jag tror vi har förlorat fler här hemma än i Kongo. Det enda man hörde från myndigheterna, var att man skulle lämna in ett bajsprov efter några månader. Det var väl någon som forskade om tropiska parasitsjukdomar. En "potta" hade ju varit ett mer relevant monument för oss. Att man så här 50 år efteråt försöker förankra en "kotte" och begär att vi ska känna för den. På nått sätt är den synonym för FM veteranpolitik. Det "bidde en kotte". Det skall mer till för att jag skall ta på mig baskern och ställa upp.

  • Webbredaktionen 29 oktober 2012 13:28

    En påminnelse till er som kommenterar. Kommentarer på blogg.forsvarsmakten.se måste följa reglerna. Om de bryter mot reglerna kommer de att avpubliceras. Reglerna hittar ni på: http://blogg.forsvarsmakten.se/regler-for-inlagg-och-kommentarer/

    Mvh Redaktionen

  • Daniel G 31 oktober 2012 12:21

    Till syvende och sist så har "juryn" (medvetet skrivet mellan citattecken då jag anser att det inte är en riktig jury) misslyckats. Ni kan skylla på regler hit och LOU dit, det blev fel. För inte kan ni med rent samvete framhärda att monumentet Restare representerar veteranerna när veteranerna själva inte tycker det. Förstår generalen vad vi försöker säga? Förstår du att du har tagit ett felaktigt beslut, och i så fall; är du man nog att erkänna det och ändra dig? Om inte så bävar jag inför att stå under ditt befäl.

  • Sten Johnson 31 oktober 2012 21:10

    Vi får väl fixa ett eget monument som vi kan respektera och samlas kring. Jag tror att det går att skrapa ihop pengar. Jag hade gärna sett det på Armémuseets gård. Rätt miljö, där finns redan en KP-bil och FN-utställning, plus en restaurang för eftersnack. Även en bra hörsal, för föredrag, bildvisningar och minnesstunder. Släng "kotten" på komposten. Kan inte Armémuseum resa sig och hänga på idén. Ni kommer att få många fler besökare, när vi gammelveteraner och anhöriga besöker Stockholm. Det kan bli en central plats, som motiverar ett Stockholmsbesök. Kottens motiv- och besöksvärde är lika med noll. Trots ÖB och politiker tal, flaggor och musikkårer. Det är ett korthus, som faller på att det inte finns en grund av veteraner att stå på.

  • Fredrik Ö. 1 november 2012 12:20

    En facebookgrupp har skapats för en insamling till ett riktigt veteranmonument.

    Länk:

    Insamling för minnesmärke för veteraner.

    http://www.facebook.com/groups/294367777336581/

  • Veteraner « Tidens tecken 12 november 2012 12:37

    [...] försvarets bloggsida förklarar insatschefen, generallöjtnant Anders Silwer, bakgrunden till tävlingsjuryns beslut [...]

  • Daniel Johansson 16 november 2012 00:00

    Vad är syftet med ett veteranmonument?

    Att från politiskt håll visa uppskattning för gjorda uppoffringar?
    Att skapa en plats man kan må dåligt och gråta på?
    Skapa folklig förankring för veteraner?
    Få tyst på ropen om ett monument?
    Stolthet och samhörighet med våra veteraner?

    Som jag ser det efter att ha följt debatterna är det endast punkterna två och fyra som uppfylls med vår blivande makalöst veteranmässiga, respektfulla, stolta stenkotte.

    Själv kommer jag så långt det är möjligt aldrig besöka platsen.

    Respekt för veteraner känns oerhört långt bort just nu. Vad är problemet med att på en samlad plats skriva upp samtliga namn på stupade i rikets tjänst? Folkförankring är inget man skojar bort. Och det fås genom att visa vad vi gjort och de facto gör för våra landsmän.

    Ibland skäms jag över flaggan på axeln. Just nu gör jag det. För jag inser att vansinnet inte kommer inses förrän monumentet är färdigbyggt och ännu mer offentligt avskytt. Den enda ljusglimten i denna bisarra humor är hur mediaexponeringen av Försvarsmakten ökar. För all exponering är bra exponering...?

  • Lars Erik Bergqvist 1 augusti 2013 15:19

    Efter rader av samtal med många olika personer med svåra skador både fysiskt och psykiskt i själasamtal, så förstår jag till fullo att de aktiva (inte skrvbordsbundna på staben hemma på Lidingö) mår nu ännu mer dåligt. Flera har varit nära suicidalt akuta pga "detta hån med denna underliga anonyma kotte" som ingen människa ens på nära håll kan förstå vad det står för. För att citera en fråga från ett högt brittiskt befäl på besök i Stockholm som ställer de svenska soldaterna mycket högt i kurs, "varför är svenskar i maktställning så obehagligt kissnödiga? " This is almost a disgrace to your veterans, i do say !" varpå han gjorde stram honnör för en svensk flagga strax intill. Vi fick alla en tår i ögonvrån och den veteranen som jag tröstade på plats fick plötsligt därmed livsglädjen tillbaka. Allt tack vare en gammal besökande brittisk överste med många krig bakom sig. God bless him !

  • Lars Erik Bergqvist 1 augusti 2013 15:28

    Citat från en person som varit med bakom kulisserna. "Vi skulle vara provocerande mot allmänheten att krigiskt påtala att sverige deltagit i krig. vi måste tona ned detta, och pedagogiskt framställa den fredbevarande (mumlande..."å lite fredsframtvingande") insatser internationellt. Jag påtalade att krig är krig oavsett vad man kallar det. Då man beskjuts med dödande kulor, granater och bomber och man besvarar detta med dödligt våld så är det baske mig krig mina herrar. Vilka kommer om 10-100 år förstå att denna underliga "kotte" är ett monument (inte ett miljömonument över kottar) utan ett monument över stupade, skadade soldater OCH därmed jämställda. vi är det ENDA land i världen som bär sig åt sähär med SANNINGEN. Jag vet snart inte längre vad jag skall säga till de alla veteraner jag har själasamtal med, vad skall jag säga ? nu är tydligen ett nytt av veteraner bekostat monument på gång med inskriptionen "Gud o soldaten, hedrar vi, när ofreden råder och de står oss bi. Men när freden råder och fyllda är faten, glömma vi gud och föraktar soldaten". Mycket tänkvärda ord, mycket tänkvärda.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *