Dagen vi lossade ankare
På morgonen den 12 april drog vi upp vårt ankare och satte vår kurs mot Vildöarna. Dagen var fylld med blandade känslor och humör, negativa såsom positiva. Det har idag bara blåsigt 2-3 m/s vilket har gjort att vi under dagen inte haft möjlighet att segla utan vi har istället tagit oss fram via motorn vi har på båten. När det kommer till vädret har vi haft skinande sol, temperaturen runt 23 grader och en himmel utan moln. Trots att det har lutat och gungat så har alla fått möjligheten att bevittna delfiner i havet vilket livade upp stämningen. Vi har nu också fått uppleva att sitta på post vilket innebär att man som individ blir placerad på positioner på båten som finns för att hålla oss säkra och för att ta oss framåt. Alla ombord har nu också fått uppleva en natt ombord vilket inkluderar att sova i ett varmt, kvavt och gungande rum.
Nu sitter vi här mitt i natten, klockan nyss slagen 00.30 i en gungande hytt och skriver av oss, här kan ni läsa om hur jag själv känner nu när vi lättat ankar. Enligt mig själv så är detta otroligt spännande men även väldigt krävande. Jag har aldrig upplevt sjösjuka vilket gjorde detta svårt för mig men man ska enligt besättningen ha vant sig inom ungefär 48 timmar så det är bara att vänta ut och hoppas på det bästa. Vädret har som vi tog upp varit fint och solen har gassat på oss alla vilket har gjort att många av oss fått fina brännor att hålla koll på. Jag har lätt för att bli väldigt bränd och denna gång var inget undantag, mitt namn idag har varit kräftan så då förstår ni ungefär hur bränd jag blivit. Jag och de andra har nu lärt oss att solkrämen är vår nya bästa vän. Att sova var lite av en utmaning det med, i det kvava, mörka rummet där vi alla sover gungar det något otroligt och att inte kunna se ut när man börjar må dåligt hjälpte inte en att må bättre. Men trots detta så skulle jag inte vilja åka hem då detta är något som jag längtat efter så länge och lite illamående och solbränna kan inte stoppa mig. Lärdomen som vi får i hur vi ska tänka och hantera denna situation och i hur vi ska utföra allt är svårt men otroligt bra. Det gäller att hålla sig alert och pigg, följa order och försöka hålla humöret uppe. Och detta tror jag absolut att vi kommer ha användning för senare i livet. Det roligaste hittills enligt mig var när vi såg delfinerna då jag aldrig tidigare sett dem i sitt egna revir på detta vis. Det var riktigt coolt. Men mina tankar generellt hittills är att ja jag mår dåligt nu men det går över. Denna segling har redan gett mig nya banor att tänka i och att denna resa lär jag aldrig glömma, och det vill jag inte heller.
//402 Mathilda Hallberg
En upplevelse som jag aldrig kommer glömma. Så beskriver jag denna resa för mig själv då den är otroligt ansträngande med lite sömn men också otroligt lärorik och fantastisk. Jag har idag stått min första post vilket var frälsarkranspost, det man gör då är att hålla utkik ifall någon på båten skulle falla över bord. Jag har också fått styra skeppet vilket var en extremt rolig upplevelse men också skrämmande då man har ansvar för hela båtens kurs. Själv har jag inte drabbats av sjösjuka än men jag har dock drabbats av solen. Som många andra på båten tog man chansen att njuta av solen men jag gjorde det för länge så nu är man solbränd på armar, axlar och ansiktet. Medan jag skriver detta glider vi på atlanten med en klar himmel som visar många fler stjärnor än i Sverige och trots att jag är trött så njuter jag av den klara himmeln, ljudet av vågorna och möjligheten att vara där jag är
// 422 Elliot Joshua
