I skrivande stund har vi bara två dagar kvar här på HMS Falken innan vi flyger hem till Sverige igen. Därför tycker vi att det passar bra med en liten resumé av vad vi har gjort i tio dagar. Utbildningsperioden började som tidigare skribenter nämnt, med att vårt plan ner hit väldigt försenat. Detta ledde till att ombordmönstringen ägde rum under tisdagen.
På ombordsmönstringen fick vi klättra upp i både förmasten och stormasten, båda är runt 30m höga. Efter det fick man anmäla till fartygschefen och sekonden om att få tjänstgöra ombord, då blev vi tilldelade vårt skeppsnummer, station och binge. Första dagen var väldigt intensiv med många nya intryck och termer men nyckelbesättningen var mycket hjälpsamma och förklarade på ett bra sätt.
På onsdagen kastade vi loss för första gången och ankrade en bit utanför hamnen i Las Palmas. Losskastningen gick väldigt bra med tanke på att det var första gången någon av oss gjorde det. Vi låg kvar till ankars i ett dygn och då hade vi lektioner i de olika posterna (utkik, rorgängare, frälsarkranspost och glasvakt). Dagen efter det började vi vår första segling mot Santa Cruz. Detta var en tuff resa för många av oss då sjösjukan slog till. Trots det jobbade de flesta på bra efter sin egen förmåga. Väl i Santa Cruz hade vi förtöjningsexercis innan vi förtöjde på riktigt. Under natten hade barbordsida vakttjänst.
Fredagen började med rengöring sedan förhör på tampar, knopar och posttjänst. Därefter fortsatte segelingen mot Lanzarote. Första dagen/natten var lugn. Vädret var bra, svaga vindar och sol. De flesta av oss började bli vana vid sjön. Här körde vi också första fyspasset ombord, det var väldigt kul. Natten till söndagen var mindre lugn. Det blåste 14-16m/s, vågorna var runt 2m höga och båten lutade i nästan 30 grader. Detta gjorde arbetet ombord tuffare och man var tvungen att vara mer fokuserad. På söndagen anlände vi till Lanzarote, Marina Rubicon. Vi fick dock vänta några timmar på att det skulle bli tidvatten så vi kunde gå in i hamnen. Här gjorde vi en speciell förtöjning som innebar att vi förtöjde på både styrbord och babord sida. Detta ställde högre krav på oss elever då det var fler ”stationer” att hålla reda på. Senare på kvällen var det styrbord som hade vakttjänst så babord fick en efterlängtad lång sömn.
Sista seglingen startade under måndagen då vi satte kurs mot Las Palmas. Även här fick vi vänta in tidvattnet för att få en säker avfärd. Under väntetiden satte vi stormstoren och stormfock då det såg ut att blåsa mycket. Det började blåsa kraftigt redan när vi lämnade hamnen och fortsatte så hela vägen till vårt mål. Det här var nog vår tuffaste segling. Vågorna var minst 5m, det blåste med 17m/s och båten lutade som mest i 42 grader. Detta innebar att däcket fylldes med vatten med jämna mellanrum. För att kunna röra sig på båten behövde man alltid hålla i sig annars föll man över bord. Det var spännande men samtidigt läskigt med så mycket lutning och stora vågor. Vi höll en god fart hela vägen och stabil kurs med tanke på omständigheterna vilket ledde till att vi kom till Las Palmas tidigt på morgonen. Väl där var havet snällare. Nu ligger vi ankrade utanför hamnen och har storrengöring av fartyget. Imorgon mönstrar vi av.
Avslutningsvis, det bästa med seglingen var att få en bra inblick i vad sjömanskap innebär. Det krävs mycket kunskap, noggrannhet och riskanalys för att framföra ett fartyg. Något mer som var bra var gemenskapen man har byggt upp med både nyckelbesättning och eleverna från Bernadotte. En annan positiv överraskning var hur snabbt man anpassade sig till sjömanslivet, allt ifrån de trånga utrymmena till nattjänsten.
Vi tycker att det känns väldigt tråkigt att behöva lämna nu när bitarna börjar falla på plats och man har mer kunskap än första dagen. En vecka till hade varit lagom. Nu när vi snart är i land efter så mycket tid på en båt är chansen att man bli landsjösjuk stor, för att citera vår 2:a Skeppare som alltid är positiv: ”Kom det blir kul!”
Skrivet av: 101 Lidbeck, 202 Anderson och 232 Nilsson från Sjöstridsskolan.
