Ingen dag är den andre lik.
”Ca 19 meter upp i masten står jag under en klarblå himmel på ett fartyg med fullsatta segel. Efter att mina styrbords kamrater nere på däck just genomfört ett slag ska vi resterande 40 minuter av vakten sakta med säkert ta oss fram längs med solgatan mot en sol som sakta är på väg ner. Livet som sjöman….finns det något bättre?”.
”På grund av väderförhållanden har utkiken blivit nerflyttad från masten. Jag sitter uppe på förliga däckshuset. Det är kolsvart ute, jag fryser och regnet faller (öser ner, från stund till stund). Regnet har tagit sig in till det innersta klädlagret och mina handskar är dyblöta. Regnet kommer in snett framifrån och slår mig i ansiktet, men jag bryr mig inte, det är ändå ingen ide. Mina kollegor som inte bemannat poster trycker längs med sidorna i hopp om att hitta väderlä(om de inte står och spyr över relingen). Livet som sjöman….inga komentarer”.
Det konstiga med det hela nu är att när jag tänker tillbaka på dagarna som passerat så är det de vackra solnedgångarna från utkiksplatsen, den disiga men fina morgonen när vi gled igenom kielkanalen och känslan efter en lyckad segelsättning med en vakt som är taggade till 99,9% som jag minns. Alla kämpiga stunder konkurreras ut och den dagen jag mönstrar av så kommer det vara med en bra känsla och en väska med fina ögonblick, nya lärdommar och bra kamrater.
Vi påbörjade denna veckan i högsta fart. Under förmiddagen genomfördes segelexercis där vi drillades på våra stationer vid vändningarna. Efter ett antal vändningar började ett samspel infinna sig och i slutet var vi riktigt grymma och de sista felfria vändningarna satt som en smeck. Vi har fått valkar på händerna, nu är vi riktiga sjöman.
Under dagen passerade vi även nollmeridianen där vi möttes av Sir Zero och hans nyförvärvade adjutant. Sir Zero välkomnade oss med fartygsläkaren i spetsen genom att få träda förbi nollmeredianen från de söta haven in i de salta. Därefter bjöds de på kaffe och kockarnas hembakade linjebakelse.
Senare under eftermiddagen var det i lärosyfte dags att sätta Stormstoren, ett segel man jackar in och hissar i stormasten. Vi började med att bärga storseglet och beslog ner det och gaffeln mot bommen. Stormstoren är ett bermuda segel men mycket mindre segelyta än storseglet som sätts för högre vindstyrkor. Hela besättningen var delaktiga och som arbetsmyror jobbade vi parallellt med alla moment och för oss som aldrig satt stormstoren innan så lärde vi oss mycket och kan nu sätta yttligare ett segel.
N50`07.4. E001`50,2. COG 175` SOG 2,4.
101 Rydén.