Nu har jag varit till sjöss med Falken i en veckas tid och jag undrar fortfarande när vi ska dyka, och även vart alla segel ska stuvas undan?
Nationaldagen firades ombord på HMS Falken med att efter frukost hissa den åtta dukade parad flaggan, på ett högtidligt sätt med samtliga på halvdäck och doc som stod för en lysande insats på trumpeten. Till middagen hade vi i byssan gjort egengjorda hamburgare, bröd, dressing och coleslaw som serverades och åts uppe på däck med en skinande sol och ett glatt humör trotts dom kalla vindarna.
Skillnaden att laga mat på skonert och ubåt där jag vanligtvis arbeta, är inte hur själva maten tillagas, utan mera att man får anpassa sig efter yttre förhållanden. På ubåten i undervattensläge är det platt och stilla. Enda gången det lutar är när man kör styrövningar. På falken lutar det hela tiden, och så har vi den förbannade hinderbanan som man måste passera med en halvtrasig och oftast överlastad gammal varukorg från ica för att kunna duka fram i gunrummet. Under gaffelfockensstöttetalga, huka sig för skeppsbåten, alternativt runda den. Hoppa över sovande elever på däck, försöka tajma framryckningen med dyningarna, runda VO på halvdäck och svara på den stående frågan ”vad blir det för mat?” ner för en brant och livsfarlig lejd sen kan man duka, och ovanpå allt ska man tillbaka också. Men man kan sitta och dricka sitt kaffe i solen om man känner för det och om tid finnes, så det är gött.
Nu när man börjar komma in i livet ombord här på falken så tycker jag att det funkar kanon bra. Och besättningen och eleverna är vad jag har fått höra mycket nöjda med maten. Så det är mycket glädjande. Jag vill även passa på att be om ursäkt till föräldrar och mor/far föräldrar om vi i byssan skämt bort era barn/ barnbarn allt för mycket och dom är kräsna med maten när dom kommer hem. Jag tycker det ska bli skönt att komma hem och få en välförtjänt semester. Samtidigt känns det också lite trist att lämna besättningen då det är ett glatt gäng jag har fått möjligheten att få tjänstgöra med.
Mvh Ubåtskocken Sebastian Forslund.
God eftermiddag bloglovers!
Nu sitter 101 Edelmalm, 321 Tegel och 331 Nilsson och väntar på att middagen ska serveras. Nilsson mår toppen, Edelmalm repar sig efter att ha fått ett bord i huvudet under gårdagen och Tegels sjösjuka går i vågor vilket vi också kan berätta att Falken för tillfället gör.
Det blåser friska vindar på våra kinder, vi styr åt fel håll, vi lutar definitivt mer än vad tornet i Pisa gör och som kryddan på moset är vi jagade av den tropiska stormen Andrew. Trots detta känns det jättebra, då vi snart är framme i Rouen. I Rouen väntas fyra dagar festligheter inklusive saftdrickande på land. Dock är vår största farhåga att balanssinnet kommer spela oss ytterligare ett spratt och i kombination med saft, göra oss landsjuka.
Igår hade vi nationaldagsfirande ombord som var mycket uppskattat. Vi väcktes till ett genuint flagghissande med tillhörande fanfar. Uppklädda dagen i ära, stod vi runt storluckan på däck och sjöng nationalsången högt. På eftermiddagen överraskades vi av att de brillianta kockarna dukat upp en stor buffé med fantastisk mat i form av hamburgare, tilltugg och cola som vi njöt av i solen.
Även idag har solen varit med oss konstant och trots de hårda vindarna hoppas vi på en relativt lugn natt och att vi inom en snar framtid kan styra åt rätt håll och få land i sikte. Vi är ett riktigt glatt gäng ombord som njuter av varandras sällskap och tillsammans med nyckelbesättningen trivs vi jättebra. Vi får ny kunskap varje dag och vi kan även meddela att alla är godkända på det beryktade tampförhöret. Detta innebär att alla ni anhöriga där hemma inte behöver oroa er för att ni inte ska få hem era nära och kära. Vi lovar att komma hem hela och ”rena” (vissa har glömt handduken hemma) allihop!
Varje dag 13:30 får vi de senaste nyheterna från Sverige och vi har förstått att vädret inte har varit på topp. Hoppas att ni alla har det bra ändå, vi tänker på er varje dag. Snart, snart hörs och ses vi.
GMY
Edelmalm, Nilsson och Tegel!
