Resebrev HMS Falken 4e juni 2013
Pos: N 46º09.3 W 016º48.1
Fart: 5kt Skepp
Ohoj landkrabbor! klockan är nu strax efter 07:00 här ombord på HMS falken. Solen har nyss gått upp och värmer redan härlig! Babords vakt har vakttjänst och håller i skrivande stund på med den dagliga rengöringen av däck. Förutom jag då, 424 Björnström. Som har fått den stora äran att skriva dagens resebrev. Vi befinner oss just nu 720Nm ifrån vårt första mål, Le Havre. Med nuvarande fart så når vi fram om en vecka. De kraftiga vindar vi haft tidigare under resan har det senaste dygnet avtagit något i styrka.
Ombord på fartyget är humöret fortsatt på topp, och lär bli ännu bättre nu när solen bestämt sig för att titta fram igen! Senaste dygnet har vi ombord ägnat oss åt en del fortsatt segelexercis, fått lite lärdomar och grundläggande navigation. Många av oss elever ägnar även mycket tid åt att plugga tampar inför morgondagens stora händelse. Det omtalade och fruktade tamp-provet.
Gårdagens stora händelse var när försteskepparen äntligen fick napp på sin utlagda fiskelina. En väldigt entusiastisk försteskeppare följd av ett antal mins lika entusiastiska GSS-elever kämpade ett antal minuter med fisken, och var ytterst nära att få upp den relativt stora tonfisken. Tyvärr hade tonfisken inga planer på att bli gofika, utan slet sig med ett fåtal meter kvar. Till elevernas och framförallt försteskepparens stora förtret! Förhoppningsvis går det bättre nästa gång.
Det var allt för denna gång. Hoppas ni har det lika bra där hemma som vi har det ombord!
Bonjour Hola Hey!
Vi örnar fram som den Falk vi är. I skrivandets stund är Atlantens lokala tid 09:30. Vi befinner oss på en vågig men ack så solig Atlant, någonstans mellan Frankrike, Spanien och Irland. Om 710 NM inte säger er där hemma speciellt mycket så har vi på ett ungefär kört över Öreseundsbron ca 167 gånger. Vinden har mojnat och solen har äntligen vågat titta fram. Humöret ombord är trots stora vågor och lite sömn på topp och de före detta bleka sjösjuka ansiktena har börjat få ordentligt med färg.
Igår hade vi ett födelsedagsbarn ombord. Det resulterade i fantastiska kanelbullar och en lyxig middag som de ambitiösa kockarna tillagat (tack för att ni göder oss!). Som födelsedagspresent fick 103 Hedman klättra upp för vantet och titta på den fina solnedgången.
Nu har vi en enda stor längtan och det är att få se land. Vi tvivlar på om jorden existerar då det enda sällskap vi haft den senaste veckan varit delfiner och valar (visserligen inte varje dag vi gör det i Sverige). Om vi alla rookies inte navigerat helt åt fanders, bör vi kunna skymta den franska Rivieran om drygt en vecka (detta betyder TÄCKNING på telefonerna!!)
När man blickar ut över horisonten och ser solens glittrande strålar leka på vågorna som ett barn i ett bollhav, det är då man med handen på hjärtat kan meddela att man valt helt rätt yrke.
Vi önskar såklart att ni där hemma fick vara med på denna fantastiska resa. På kärt återseende!
101 Edelmalm 331 Nilsson
