Salute de blog
Vi befinner oss i nuläget i hamnen på ön Korsika i Frankrike, där av den franska början. Vid 19.00 ikväll lämnar vi Frankrike för att fortsätta vår resa mot Malaga. Idag fick även jag och Torbjörnsdotter äran att få väcka våra kamrater nere på trossbotten till låten ”meatloaf Feat.Cheer” som spelas varenda morgon vid väckning och har gjort sedan år 1987; ”God morgon, god morgon trossbotten. Idag är det sol och 18grader varmt och även bardbords tur att ha vakt” var det som blev sagt.
Lärandet av alla hundratals tampar gick i början av resan sådär. Timmer kunde efter två dagar mitt efternamn utan att titta på namnskylten då jag förmodligen sett väldigt oförstående ut. ”Hänger du med, Wetzel? Du ser lite bekymrad ut, Wetzel? Vad är det här för tamp, Wetzel?” är några exempel. Men nu två veckor senare hade jag nästan alla rätt på tampförhöret på storstation. Ett fel, men den tampen kan jag med säkerhet säga att jag nu lärt mig. Det har verkligen skett stora framsteg under dessa två veckor hos oss alla, namn på tampar som från början bara var tomma ord till att veta både vad de heter och vad de gör.
Elevtampen är också något som vi börjat med och är enligt Samuelsson lätt. Nej, nej, nej, kanske för ett proffs men inte för Wetzel. Ska fortsätta med den senare ikväll och förmodligen så kommer det att gå framåt.
Annars verkar alla ha sett delfiner hit och dit under seglingen och jag har på något underligt sätt råkat missa de varenda gång. Men för någon vecka sedan när jag vid rodret stod dök något ännu bättre och storslaget upp ur vattnet. En val!!! Helt fantastiskt och jag, Torbjörnsdotter och några få av besättningen var de som fick chansen att se valen. Jag misstänker att det var en Kaskelot men är inte helt säker! Hoppas dock på att jag får se lite delfiner senare under resan.
Jag vet inte hur ska jag hitta ord som är rättvisa för denna resa? För hur ska ett par ord förklara något fyllt med så mycket lycka? Jag har fått uppleva den bästa resan i hela mitt liv och stunder jag kommer att minnas hundra år från detta nu. Ikväll fortsätter resan mot Malaga och jag kan inte vara mer tacksam över att ha fått denna fantastiska möjlighet att få segla med HMS Falken i Medelhavet och mina kamrater ifrån Bernadotte gymnasiet. Idag är det 1,5 vecka kvar av denna lärorika resa och jag kommer att sakna detta så enormt mycket. Det har dykt upp så fina och hjälpsamma sidor hos mina kamrater och jag har de att tacka för en så fantastisk resa som ännu inte är slut. Även besättningen som funnits där och stöttat.
Innan jag avslutar detta blogginlägg vill jag även passa på att hälsa till mina fantastiska föräldrar, mina tre kära småbröder, pojkvän, släkt och vänner. Även till Bernadotte gymnasiet och speciellt till bästa E-troppen!
/323 Paulina Wetzel