Lördag morgon till kaj, vi befinner oss i Franska Boulogne-sur-Mer. I skrivande stund passerar klockan 0500, lokal tid. Från nav-hytten hör jag, genom rutan på glänt, kanske det enda som skvallrar om närheten till land. Ljudet från vad jag tror är diverse måsfåglar. Utöver det, så är det aldeless stilla.
För närheten till land är det nog somliga som, om inte samtliga, gläds över. Det avslöjande inte minst att fartyget på rykande kort tid tömdes så fort permission blåstes ut av skepparen igår (läs fredag) eftermiddag.
Några uppsökte hamnens faciliteter och njöt av, vad jag kan föreställa mig, en lyxdusch. En dusch som kunde vara betydligt längre än vad snittet ombord har gjort och som med enkelhet kunde utföras, utan att behövda bli kallsvettig under tiden av att man med full koncentration försöker hålla sig någorlunda stationär relativt vattenstrålen från duschmunstycket ombord, till följd av det kända fenomenet sjögång, samtidigt som man desperat försöker tvaga sig enligt konstens regler.
Andra rusade iväg med kursen satt mot stan där de hade mat i sikte. Frankrike och dess rika matkultur till trots hördes det många rapporter senare på kvällen om diverse måltider där allt från kycklingspett till en och annan klassisk burgare hade inmundigats. Misströsta inte, en och annan testade säkert på andra läckerheter, om inte bland oss elever, så åtminstone av nyckelbesättningen ombord.
Att det är stilla som hamnpost under de tretimmarspass vi har schemalagt är en sak, men dagarna ombord, och inte minst tiden sedan det senaste inlägget, varefter jag tar vid, har varit fullspäckad. Under torsdagen ankrade vi strax utanför Boulogne för en omfattande rengöring av fartyget. När middagen nalkade så var det gemyt ombord, allihop iförda C2 bjöds på en trevlig tillställning med middag, efterrätt och samkväm. Jag bugar och bockar för den trevliga skeppsafton som besättningen ordnade i sedvanlig flottan-manér.
Under fredagen lättade vi ankar och begav oss inåt hamn för förtöjning, följt av lite mer puts och studs samt lite övningar i bl.a. förhalning. Vi stortoppsgastar var även uppe och klättrade för att sätta dit de sista beslagsbanden runt stortoppseglet. Vi kunde allihop stoltsera med ett rent och snyggt fartyg för en hel del åskådare som passerade under dagen längs med kaj ska tilläggas.
För att kort rekapitulera tiden som har varit så skulle jag nöja mig med att skriva vågor. Ett fenomen som kan beskrivas med toppar och dalar. Topparna i det här fallet innefattar för mig allt ifrån enkla ting som allemans kaffe på däck under klarblå himmel och strålande solsken utan land i sikte någonstans längs horisonten, att se delfiner leka längs fartyget under färd och att bevittna Mareld för första gången. Till andra njutbara företeelser som att få uppleva en passage av nollmeridianen, Biscayabukten och en del av engelska kanalen. Genuin kunskap i sjömanskap sedan generationer, och att få ta del av denna, bara det är fantastiskt egentligen. Dalarna finns någonstans däremellan.
Hälsningar från HMS Falken,
Lantz
