Idag uppmärksammar vi Världsmeteorologidagen som inträffar 23 mars varje år.
Den 23 mars 1950 bildades FN-organet World Meteorological Organisation, WMO, och det
uppmärksammar WMO:s 191 medlemsländer denna dag.
Årets tema är ”Havet, vårt klimat och väder” (The Ocean, our climate and weather) som
uppmärksammar havens betydelse för vädret och klimatet.
När det kommer till väder och klimat så tänker de flesta på vad som händer i atmosfären, men en stor del av vädret, klimatet och klimatförändringarna styrs av vad som händer i våra oceaner som täcker ca 70% av jordens yta.
På METOCC, Försvarsmaktens Meteorologiska och Oceanografiska Centrum, i Enköping, jobbar vi inte bara med väder och prognoser i atmosfären utan vi gör även oceanografiprognoser som beskriver förhållandena i vattnet.
Oceanografi är vetenskapen om jordens oceaner och hav. Många fysiska processer är samma i havet som i luften, men med lite andra förutsättningar. Precis som i luften där temperaturen varierar med höjden så varierar också temperaturen och salthalten i vattnet på olika djup. Normalt är det saltare vatten ju djupare man går eftersom saltare vatten är tyngre än sötare vatten. Vad gäller temperaturen så är kallare vatten tyngre än varmare vatten.
Nedan visas ett exempel från en oceanografisk modell som visar på modellerad salthalt (salinitet) vid vattenytan.
Här ser man tydligt att det är högre salthalt i Kattegatt och Skagerrak än i Östersjön.
Nedan visas ett exempel från en oceanografisk modell hur salthalten varierar med djupet längs ett tvärsnitt som sträcker sig från Kattegatt (till vänster i bilden) till Skagerakk (till höger i bilden).
I bilden ser man att salthalten i vattnet ökar med djupet.
Men kunskap om hur vattentemperatur och salthalt varierar på olika platser och på olika djup kan man beräkna hur ljudhastigheten varierar i vattnet. De oceanografiska prognoser METOCC gör till Marinen hjälper dem att avgöra hur långt en sonar kan ”höra” under rådande förhållanden i vattnet. En sonar är en sensor som lyssnar under vattnet som används vid t.ex. ubåtsjakt.
Detta är ett exempel på uppgifter som Försvarsmaktens vädertjänst har. Mot Marinen produceras även sjöväderprognoser på hur det ser ut ovanför vattenytan.
Användarperspektivet står i fokus och METOCC anpassar prognoserna så att de ger ett mervärde för användaren och förmedlar hur vädret kommer inverka på just deras verksamhet.
