Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Kvalificerat motstånd

Louise Levin

Chefen för 211:e stridsflygdivisionen från F 21, Fredrik Juhlin, gör sig redo för ett flygpass mot sina kollegor i södra Sverige. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Ju mer kvalificerad motståndare, desto mer krävs för att vinna. För att skapa så realistiska övningsmoment som möjligt så utgör svenska Jas 39 Gripen tillsammans med Hawk-plan från Finland fientligt flyg under Luftförsvarsövning 2021.

I Uppsala har temperaturen krupit upp strax över nollstrecket när klargöringspersonalen från 31:a flygunderhållskompaniet gör sina kontroller innan flygning på lördagsförmiddagen. Tekniker och mekaniker går sina väl inarbetade rundor där de säkerställer att stridsflygplanen är i gott skick och redo för nya uppdrag. Regelbundna kontroller och återkommande servicetillfällen planeras och följs upp in i minsta möjliga detalj för att upprätthålla flygsäkerheten.

Klargöringspersonal från 31:a flygunderhållskompaniet vid Norrbottens flygflottilj, F 21, kontrollerar flygplanen innan start. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Nu anländer stridspiloterna från 211:e stridsflygdivisionen och ytterligare funktionskontroller genomförs i samspel med klargöringspersonalen. Snart är piloterna reda att lyfta från Uppsala garnison och ta sig ner till luftområdet i södra Sverige som utgör spelplatsen för luftstriden under övningen. Piloterna som utgår från Uppsala samt Visby har dock en något annorlunda uppgift, de ska nämligen agera som motståndare till sina kollegor på de övriga divisionerna.

Detta innebär exempelvis att de kan få i uppgift att spela ett flygplan av annan typ eller modell än det de faktiskt flyger.

Vi blir tilldelade en viss profil kopplat till ett särskilt uppdrag. Det kan vara att vi ska agera attackflyg, jaktflyg eller något annat. Detta sätter sedan gränser för hur långt vi exempelvis kan skjuta med våra robotar eller i vilka hastigheter vi kan flyga och manövrera. Under en övning som Luftförsvarsövningen så innebär det även att vi dikterar villkoren på ett annat sätt än om vi hade tillhört den försvarande sidan som hela tiden måste agera på det vi gör, säger Fredrik Juhlin, chef för 211:e stridsflygdivisionen.

Chefen 211:e stridsflygdivisionen, Fredrik Juhlin, i samtal med tekniker innan ett flygpass. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Samtidigt på Visby bryts den klara kalla gotländska oktobervinden av värmen från en nyss uppstartad Jas 39 Gripen-motor. Personalen från Skaraborgs flygflottiljs 11:e flygunderhållskompani genomför vant de klargöringsprocedurer som de gjort så många gånger tidigare. Strax dags för ännu ett flygpass. Arbetet sker dygnet runt i skift. Piloterna från 71:a stridsflygdivisionen gör sig redo för att göra det så svårt som möjligt för sina kollegor som har som uppgift att försvara Sverige, som kallas blå sida. Men det finns utmaningar också för motståndarsidan, röd sida, de har inte all information om hur det svenska försvaret kommer agera.

11:e flygunderhållskompaniet ser till att flygplanen kommer i luften från Visby. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

Det är delvis för oss som för blå sida, vi vet inte vad vi möter. Hur mycket har svenskarna att skicka upp i luften? Var finns det svenska luftvärnet? Vi tror att vi vet var det står, men vart står det i realiteten? Säger divisionschefen för 71:a stridsflygdivisionen.

Prestandan i de flygplan röd sida möter är ju dock något som inte är okänt, även om divisionen just nu intar rollen som motståndare.

Vi har ju bra koll på vapenprestanda och plattformsprestanda i och med att det är Jas 39 Gripen vi möter. Det är ju lite nästan fusk eftersom vi vet exakt vilken taktik de kommer använda, så har vi ju en fördel jämfört med en verklig motståndare. Sen får vi inte nyttja vår kunskap fullt ut. Men det är ju svårt att glömma, det är precis som att man inte kan lära sig att inte cykla, det är ju svårt att glömma allt, men vi ska inte taktikanpassa fullt ut mot allt vi vet, säger han.

Dygnet runt genomförs flygpassen och de övade angreppen. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

Att inta rollen som röd sida och en motståndare är också något som bidrar till utvecklingen av det svenska försvaret.

I och med att vi får större kunskap hur motståndaren skulle kunna tänkas agera så är det något vi tar med oss hem också när vi tränar i framtiden, säger divisionschefen för 71:a stridsflygdivisionen.

”Extraliv”

Den röda sidan har även möjlighet att agera som fler flygplan än de faktiskt är.

Om vi blir nedskjutna under övningen så är det möjligt för oss att snabbt återvända till luftstriden men då som ett annat flygplan. Vi har extraliv kan man säga, vilket den blå sidan inte har, säger Fredrik Juhlin.

Pilot från 211:e stridsflygdivisionen redo att lyfta från Uppsala för att spela rött flyg under Luftförsvarsövning 21. Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Som spelade motståndare spelar de en oerhört viktig roll i övningen då de ska utmana och skapa problem för den försvarande sidan.

Man måste vara väldigt professionell och påläst innan flygpassen så att momenten blir så bra som möjligt för den försvarande sidan, säger han.

Finska Hawk-flygplan deltar

Finland deltar i övningen både på blå samt röd sida. På Visby finns finska Hawk-flygplan som har som uppgift att vara med i den kvalificerade röda motståndarsidan. Under övningen får Hawkflygplanen oftast simulera attackflygplan, något de lämpar sig bra för på grund av dess egenskaper som skolflygplan. Att delta i övningen innebär viktig erfarenhet.

Finskt BAE Hawk-flygplan över Sverige under Luftförsvarsövning 21. Foto: capt Oskari Tähtinen/Finnish Airforce

Under övningen får vi viktig internationell erfarenhet av arbete på en bas utomlands, både för piloter och flygtekniker, säger kapten Kalle Vuorinen.

Besättningen i Hawk-flygplanen under Luftförsvarsövningen utgörs av elever och flyginstruktörer.

– Övningen blir därmed mycket bra träning för eleverna, säger han.

Vikten av att öva

Att faktiskt öva på riktigt och inte i en simulator är viktigt då det är svårt att simulera alla problem som kan uppstå säger divisionschefen för 71:a stridsflygdivisionen.

– Det går inte att köra den här typen av övningar i simulator även om det vore en jättestor simulatoranläggning. Man måste kunna se friktionerna. Det är först då du inser att det är viktigt att ha en så basal grej som en fungerande telefonlista, får du inte tag i folk som du måste samverka med då blir inte effekten maximal.

– Luftförsvarsövningarna är enda gången vi prövar hela systemet då alla funktioner är igång. Därför är det lätt värt både den personella insatsen och den ekonomiska insatsen att öva i stor skala, säger han.

Ett Jas 39 Gripen från Skaraborgs flygflottilj taxar ut på Visby under övningen. Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

Med ett lätt gaspådrag börjar Jas 39 Gripen-planen rulla ut mot rullbanan. Återigen är det dags för det svenska försvaret att i övningen möta en mycket kvalificerad motståndare. Sina egna kollegor.

Text: Per Forsberg och Kristoffer Olofsson

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Chefer i flygvapnet kommenterar och lyfter frågor och idéer för diskussion. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *