Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

”Top Gun generationen” på väg hem – Vem tankar av ICEMAN innan han går?

Mats Gyllander

 

Behovet att formalisera erfarenhetsutbyte mellan äldre och yngre stridspiloter är viktigt.

Majoriteten av flygvapnets piloter, ”Top Gun generationen”, går i pension under den kommande 10-årsperioden. Knappt hälften av dessa kommer att ersättas av nya piloter ur vårt flygutbildningssystem.

Detta är fakta och mer eller mindre opåverkbart.
De ungdomar vi rekryterar under år 2018 är färdigutbildade och krigsplaceringsbara först år 2026-2027.

Detta påtagliga generationsskifte medför många utmaningar, den numerära är uppenbar.
En sänkning av medelåldern på flygvapnets divisioner kan i positivt hänseende sägas vara vitaliserande. I ett mer utmanande hänseende innebär föryngringen av insatsdivisionerna att den aggregerade flygerfarenheten i ren flygtid kommer att minska med 100 000-tals flygtimmar.
I klartext innebär detta en erfarenhetsminskning jämförbar med flera decenniers flygtidsproduktion i flygvapnet.
Att Försvarsmakten samtidigt ska uppgradera stridflygsystemet, transportflyg- och skolflygsystem, ger extra krydda till tillvaron de kommande 10 åren.

En nyckelfaktor för att kunna bibehålla nuvarande flygsäkerhetsnivå, och inte minst viktigt, att maximera den operativa effekten, är att vi lyckas överföra så mycket erfarenheter från generationen som är på väg att lämna Flygvapnet till de ungdomar som precis har eller inom kort påbörjar sin flygarkarriär.

Kombinationen fler och mer kvalificerade uppgifter och minskande numerär piloter gör att tiden för att prata flygning, flygerfarenheter, stridsteknik och taktik är mycket knapp på de allra flesta divisioner. Tydligt och oroväckande tecken på detta är att det på många divisioner ekar tomt i erfarenhetsöverföringens högborg, nämligen i fikarummet.

Reell erfarenhetsöverföring är vitalt för flygvapnet och som situationen ser ut idag så är detta inte något som kommer att lösa sig självt med klassiskt fikarumssnack.
Det behövs strukturer och rutiner för att säkerställa tillfällen för erfarenhetsöverföring.

Erfarenhetsöverföring, (inklusive taktikdiskussioner), kan ses i flera perspektiv:

  • Erfarenhetsöverföring mellan olika flygsystem.
  • Erfarenhetsöverföring mellan olika förband.
  • Erfarenhetsöverföring mellan generationer.

Förslag för utveckling av erfarenhetsöverföring och taktikutveckling

Grundläggande förutsättning

Tid – Det övergripande absolut viktigaste för att skapa möjligheter för erfarenhetsöverföring är att ”trycket” på divisionerna regleras ner för att frigöra tid.
Att dela egna och att ta till sig någon annans erfarenheter kräver både forum och tid. Forum kan relativt enkelt skapas strukturellt och organisatoriskt, men för att detta ska få något värde så gäller det att också frigöra tid, och då inte bara för den direkta kommunikationen.
Lika viktigt, om inte viktigare, är tid för egen reflektion. Utan reflektion blir lärandeeffekten klart begränsad både från andras erfarenheter och inte minst från egna upplevelser.

Forum och strukturer

Fikarumssnack – Med risk för att sparka in en vidöppen dörr så bör divisionerna prioritera att regelbundet avsätta tid för gemensam reflektion och erfarenhetsdiskussion bortom rena briefingar och avgenomgångar som direkt kopplade till den dagliga flygtjänsten. Beordrat fikarumssnack kan vara en väg att gå.

Taktikutveckling i befintliga forum – I samband med genomförande av exempelvis Luftstridsdagar, FTCH Fältövning, SÖB, LTÖ, Strilspel, TTP etc. så är ofta precis rätt kompetens för att genomföra avancerade taktiska diskussioner samlad. Vid dessa tillfällen skulle det organiserat kunna genomföras kortare taktikseminarier utan att det konkurrerar med ordinarie verksamhet på respektive division.

Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum, FLSC (FOI) – Öka användandet av denna facilitet. Respektive division genomför idag ca 2 veckor/år i FLSC. Flygvapnet har totalt 26 veckor att disponera. Utrymme finns således att arrangera exempelvis FTCH träningsveckor vid FLSC. Under dessa träningsveckor skulle deltagare medvetet kunna mixas för att stimulera erfarenhetsspridning och taktikutveckling mellan både förband och generationer. KFA och FTCH kan med fördel delta/ge direktiv för att både stimulera och rikta taktikdiskussioner, utveckling och utvärderingar. Inkludera hela divisionen inklusive MSE.
Flygvapengemensam träning i FLSC främjar att piloter i FV sömlöst kan lösa uppgifter i större sammansatta förband.

Växeltjänstgöring – Var förr en metod som ofta nyttjades för att sprida erfarenhet mellan divisioner. Idag är detta ovanligare då tolkningen av dagens ordinarie uppgifter vid division inte lämnar utrymme tidsmässigt för detta. Växeltjänstgöring är viktigt för att vidmakthålla bl.a. gemensam grundsyn taktik.

Weapon Instructor Course – En FV-gemensam utbildning för att säkerställa taktisk- och stridsteknisk utveckling parallellt med den tekniska utvecklingen inom JAS-systemet. Weapons Instructors (WI) är ett tydligt verktyg för att sprida både teknisk kunskap och taktik. (Kursen WIC JAS39 ”ägs” av FBS och var planerad att genomföras 2018 men har utgått pga. ekonomi.)

WI regelbundna Taktiska och Teknisk diskussioner – WI genomför regelbundet taktiska och tekniska diskussioner med divisionerna på förbandet, ca ½ dag/månad. Korsbefruktning mellan förbandets divisioner.

Införande av FBS-piloter – Vid respektive division utpekas en person som ska utgöra FBS ”point of contact”. FBS-piloten ska delta som ”side-kick” vid någon av FBS kurser. Dels för att ge kursens ”bakre bänk” färsk kompetens och bredare perspektiv, men också omvänt kunna ta med sig hem utkomsten av de diskussioner och lärdomar som framkommer under FBS kurser.

Tematiska sammankomster – Samla FV piloter i ”nya” konstellationer där ålders- och erfarenhetsspridningen kan vara i fokus. Ett gott exempel på denna typ av sammankomst är FW-piloternas ”Styrmanssamlingar” vilka genomförs årligen.

Avslutningsvis,
Att dela erfarenheter är generellt viktigt och mycket står att vinna oavsett vilket av de tre perspektiven man anlägger. Dock är det ur ett flygsäkerhetsperspektiv mest relevant och akut att säkerställa erfarenhetsöverföring mellan generationer. Inom överskådlig tid finns en faktisk och permanent bortre tidsgräns för hur länge möjligheten att omhänderta ”Top Gun generationens” erfarenheter. För de som inspirerades av Iceman & co att söka till pilot i flygvapnet så är pensionsdagen inte lång borta.
Strukturerade metoder och tid för att stimulera erfarenhetsspridningen måste prioriteras och implementeras och då pratar vi inte om att göra detta imorgon eller nästa vecka.
Detta måste påbörjas idag.

Jonas Rohlén
Chef Flygbefälsskolan, FBS

Officiell blogg

Chefer i flygvapnet kommenterar och lyfter frågor och idéer för diskussion. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

2 kommentarer

  • Stefan Ungerth 25 februari 2018 14:42

    Kloka ord av C FBS! Denna aktivitet linsom många andra måste ”börja idag” och ett första steg är att tänka tanken och förmedla den till andra vilket Jonas Rohlén har gjort på ett föredömligt sätt!

  • Håkan Silverup (fd B Larsson) 23 februari 2018 00:34

    En profession måste säkerställa tid och metoder för utveckling, reflektion och överspridning av sin egen expertiskunskap. Det handlar om en överlevnad i dubbel bemärkelse för Försvarsmakten och individen. Det ena är att kunskapen sakta men säkert dör ut och i slutändan är den irrelevant i den militära striden, om det inte finns en idé på hur kunskap ska hanteras i organisationen. Professionell färdighet hos utövaren kommer genom teoretisk skolning och lång tid för praktisk tillämning där utövarens kunskap och färdigheter är personlig och unik. En profession kräver en sammanhållen strategi för sin egna expertiskunskap. I denna strategi måste frågorna vara besvarade hur Försvarsmakten skapar, sprider och förädlar militär kunskap då det äger sitt egna expertisområde. Det är ingen annan än Försvarsmakten själv som kan utföra detta. Tyvärr blir den specifika militära kunskapen underordnat en komplex organisering. Försvarsmakten måste stärka sin professionella kunskapskärna och överordna den genom åtgärder för en militär praktik genom vetenskaplig grund och bepröva erfarenhet.

    Major Håkan Silverup (fd B Larsson)
    Doktorand i militär profession

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *