Efter många diskussioner, främst bland dåtidens politiker, men självfallet också bland militären, beslutade riksdagen den 26 maj 1925 att en själständig, under Kungl. Maj:t lydande försvarsgren – Flygvapnet – skulle organiseras och starta sin verksamhet den 1 juli 1926. En mycket aktiv person som starkt verkade för tillblivelsen av ett flygvapen var kaptenen och flygaren Carl Florman. För att förebereda det nya flygvapnet tillsattes en flygvapenchef och en stabchef till denne från och med den 1 juli 1925.
Som chef för det nya flygvapnet tillsattes översten Karl Albert Byron Amundson, kallad KABA som befordrades till generalmajor i flygvapnet. KABA kom från armén och var en känd ballongfarare men kunnig även i flygfrågor. Utnämningen sågs som naturlig. Till stabschef utsågs kommendörkaptenen Thor Lübeck, chef för Marinens flygväsende. Han blev nu kommendör.
För att spara pengar följde inte riksdagen propositionen utan strök flygstaben och inrättade i stället en Flygstyrelse. Man gav inte heller flygvapenchefen fria händer vad gäller flygplansanskaffning, utan det skulle ske efter arméns och marinens behov och önskemål, vilka sällan eller aldrig sammanföll. Flygvapenchefens ställning var mer att likna vid en truppslagsinspektörs. Det kan också noteras att Flygvapenchefen inte hade några jämlikar i armén eller marinen eftersom det inte fanns någon Arméchef eller Marinchef. De kom först efter 1936 års försvarsvarsbeslut och trädde i tjänst 1937. Inte heller fanns det någon överbefälhavare då.
Att ge uppgifter men inte tilldela tillräckliga och verkningsfulla resurser är förödande för verksamheten. Det var KABA:s situation. 1931 års flygkommission fann bristerna, men såg inte orsakerna och kom då inte heller med några ändringsförslag. Däremot avskedades flygvapenchefen och hans stabschef på grund av bristande ledarförmåga. Stabschefen dessutom för att ”ha tagit lån hos vissa leverantörer” (mutor). KABA pensionerades. Lübeck återtransporterades till marinen, vilket innebar en degradering och först därefter pensionerades han.
Det blev en andra flygkommission 1933 och den reder till del ut problemen som rättas till i 1936 års försvarsbeslut.
Foto: FM Anders Lundin
På 90-årsdagen av tillsättandet av flygvapenchef & stabschef skakar dagens motsvarigheter generalmajor Micael Bydén och överste Marcus Björkgren hand som ett symboliskt tecken på gott samarbete i, för och med flygvapnet.
Redan nu är planeringen igång för att på olika sätt under 2016, när flygvapnet fyller 90 år, uppmärksamma och högtidlighålla en ung och pigg 90-årig försvarsgren.
HKV Flygvapenavdelning
Underlag till denna artikel har välvilligt ställts till förfogande av Svensk Flyghistorisk Förening.
