En ”liten tur” till Nicosia visade sig innehålla rätt många överraskningar! Fredagens planering för delar av FC01 var ett besök till Nicosia för att hämta FN-legitimation och bilar före lunch och urlastning av flygplanet på eftermiddagen. Oj vad fel vi hade....
Chauffören skulle hämta vid hotellet klockan 8 för att köra oss till UNFICYP. Nåväl, strax före kl 9 kom vår chaufför och vi påbörjar de fem milen upp till den legendariska campen vid Nicosias övergivna flygplats. Det är med en känsla av stolthet och ödmjukhet som vi åker in på Blue Beret Camp mitt i den 18 mil långa demilitariserade zonen. På den här platsen har FN soldater från hela världen försökt att bidra till fred och stabilitet under nästan 50 år. Sverige bidrog under åren 1964-1993 med förband, stabsmedlemmar och poliser (ca 28000) på olika platser och efter ett uppehåll på nästan exakt 20 år så är nu åter ett svenskt FN förband på plats igen, det känns stort faktiskt.
Tillbaka till fredagens händelser, ursäkta att jag svävade ut lite men känslan är stark.
Philip och Håkan i full koncentration
Väl inne på vårt OPCW-UN kontor fick vi hjälp av personalen att kopiera upp passen och fylla i alla blanketter innan vi kunde gå vidare till nästa kontor för själva fotograferingen. Skönt...nu är det nästan klart, klockan är ju bara halv tolv och vi skall ju bara hämta bilarna också. Då hinner vi nog med urlastningen efter lunch.
Nähä, se det gick inte.... Vid motorförrådet fick vi klart för oss att vi var tvungna att skriva ett körkortsprov och visa att vi kan hantera en bil innan vi kan få ut några bilar. Nu började vi förstå att planeringen efter lunch inte riktigt skulle hålla....
Martin funderar på körkortsfrågorna
5 godkända körkortsprov senare blev vi tilldelade 3 körlärare med varsin bil. Jag och Håkan hälsade på Paul (en mycket trevlig britt som jobbat här i 8 år) och satte oss tillrätta i bilen. Nu började det kännas som 1989 (min uppkörning) på riktigt. Första momenten var grundläggande hantering av bilen och genomfördes på Nicosias gamla flygfält. Bromsprov, start i backe, parkering framåt och bakåt, tre punkts vändning och backa genom en slalombana....Puh! så långt allt väl....”Well Peter, Let’s go down town”. Han skojar tänkte jag och började så smått köra efter hans instruktioner. 45 minuter, och ett antal rondeller, höger, vänster, knixigheter och hundratals tips om var man skall äta och dricka på ön, senare så sa äntligen Paul ”Ok Peter, park over here”. Jaha, nu är det väl slut hinner jag tänka innan Paul tar fram ett protokoll och börjar utvärdera alla momenten i körningen. Congratulations Peter, you passed!
Lättad sätter jag mig i baksätet medan Håkan tar över för sin runda. Nu först börjar jag reflektera över att allt detta faktiskt är väldigt klokt och inte bara slöseri med tid. Här kommer vi, ett gäng FN soldater, som kört på höger sida (the wrong side, not right side enligt Paul) i tusentals mil och sätter oss i bilar med ratten på ”fel” sida, växlar med vänstern och lämnar företräde för bilar som kommer från höger i rondellerna. För att inte tala om alla Cyprioter som också är ute och cyklar...förlåt, kör på vänster sida. Det är klart att vi skall ha utbildning, det är ju en förmån!
Logistiken leds på distans
Tre FN bilar och fem körkort senare kommer vi tillbaka till Larnaca kl fem för att äta lunch. Som tur är så har de andra redan påbörjat urlastningen så kvällen blir inte riktigt så sen som vi befarat. Nästa gäng till Nicosia åker på måndag.....nu avsätter vi hela dagen för deras hämtning av legitimation och körkort. Vi andra fortsätter med uppbyggnaden av vår camp på Larnacas flygplats. Får se vad vi kan komma på för namn på campen som knyter an till den långa svenska FN-traditionen här på Cypern. Ni som läser detta och har tjänstgjort på Cypern får jättegärna komma med tips om hur era camper fick sina namn så kanske vi kan fortsätta den traditionen.
Peter Mignander
Tjf C SWECON JM OPCW-UN
Alla bilder är tagna av Anna Norén, Försvarsmakten Combat Camera
UNFICYP=United Nations Forces In Cyprus
