212:e stridsflygdivisionen deltar just nu med full kraft i övning ACE från Bodö.
Målbilden är att divisionen skall flyga med sex Jas 39 Gripen under varje pass med rätt utrustning anpassad för den typ av uppdrag som skall utföras. För detta ändamål behövs ett väl fungerande flygunderhåll.
Att delta med flygplan i en övning av ACE storlek i ett annat land kräver goda förberedelser, vilka flygunderhållsmässigt påbörjades redan tidigt under våren.
Här måste hänsyn tas till både verksamhet som skall bedrivas innan övningen samt direkt efter övningen. Vidare måste resurserna över skrov, utbytesenheter samt reservdelar noga planeras och beställas utifrån de uttagna flygplanens driftläge.
Det är en hel del parametrar som måste beräknas av vår servicechef tillsammans med Materielsystemkontoret (MSK) och Flygsystemgruppen på flottiljen.
Det behov som vi beställer måste synkroniseras med det totala behovet av Jas-flottan med hänsyn till beredskap och insats. Denna process var klar i början av augusti varvid de flygplanindivider som skall medfölja till övningen bestämts.
Nu påbörjas den så kallade prepareringsfasen av flygplanindivider där vi flyger vissa flygplan mer än andra för att erhålla rätt tider i deras ”slitkurvor”, så att rätt underhåll kan utföras inför övningen. Varje flygplan följer sin individuella ”slitkurva” som talar om för oss som arbetar med underhållet vad som behöver göras och när det skall utföras. Det går att likna detta med de intervaller som en vanlig personbil behöver när det ska lämnas in på service. Bilarnas slitkurvor brukar beräknas i miltal. Vid ett visst miltal ska du till exempel byta kamrem eller vatten pump. Men ett flygplans ”slitkurva” är betydligt mer komplicerad där stort sett alla flygplanets ingående delar har egna tider, de så kallade ”underhållstiderna”. Det innebär att vi planerar för att byta enheter på flygplanet innan vi åker till övningen för att enheterna ska ha tillräcklig drifttid under den perioden. Detta kallas för att ”bygga in tid” i flygplanet.
När vi byggt in tiderna i skroven så påbörjas den sista fasen inför övningen, vilken brukar pågå sista veckan innan övningen, serviceveckan. Här ”dressar” vi flygplanen rätt med hänsyn till beställd verksamhet samt att vi byter enheter med rätt tid inför övningen.
Utöver att delta i övningen skall vi som arbetar med flygunderhåll se till att vår beredskap inom Sverige kan upprätthållas samt att insatskraven på systemet är möjligt att uppnå – den så kallade materielberedskapen för Jas 39 Gripen. Därför måste vi hjälpas åt inom hela flygvapnet inför större övningar och skicka skrov mellan varandra.
När 22:a Flygunderhållskompaniet deltog i övningen Frisian Flag tidigare i våras erhöll vi ett flygplan från F 7 som vi tog hand om. All denna resursbalansering sker via MSK i samarbete med flygvapnets underhållsfunktion. Under denna övning så har F 21 dock klarat av att hålla med sina egna flygplan utan att frångå vår dagliga beredskap.
När flygplanen är klara för övningen återstår en hel del arbete för oss. Framför allt måste vi nu beräkna de förmodade fel utfallen utifrån den typ av profil som flygplanen är planerade att flyga inom övningen. Genom att erfarenhetsmässigt beräkna och förutse eventuella fel så beställer vi reservdelar och utbytesenheter som tas med av kompaniet till verksamhetsstället, under denna övning Bodö. Det åligger vår materielpluton på kompaniet att verktyg, reservdelar, ammunition samt utbytesenheter i rätt mängd medtas. Detta kräver i sin tur en målmedveten hantering av containers, lastbilar och utrustning inför övningen. Utrustningen måste vara på plats någon dag innan flygplanen anländer. Detta för att packas upp och förberedas inför mottagandet av flygplanen. Under denna övning åkte materielplutonen med en förtrupp till Bodö två dagar innan flygplanen med resten av den tekniska personalen anlände.
När väl flygplanen är på plats inleds övningsfasen. För flygunderhållet innebär det att anpassa sitt arbetssätt gentemot värdnationens regler och verksamhet, vilka skiljer sig åt mellan alla de ingående nationerna. Ett stort regelverk måste skrivas och anpassas så att vi upprätthåller verksamhetssäkerheten på vårt flygunderhåll samt högsta flygsäkerhet för alla ingående nationerna. Inom flygunderhållet finns i grunden ett Technical Arrangement (TA) som behandlar den gemensamma tekniska tjänsten på basen som alla nationer skall följa. Denna TA ingår i den stora Joint Implementation Arrangement, som styr allt från sjukvård till lokalanvändning på basen. Inom själva flygunderhållet på våra svenska gripenplan arbetar vi enligt det svenska regelverket FuHm, Flygunderhålls manual. Det innebär att vi inte förändrar arbetet på flygplanen oavsett om vi är hemma på F 21 eller som nu i Bodö. Däremot måste vi förändra det yttre arbetet innefattande bl.a. tankning via Natos egna bilar, ramprutiner, bogsering och uppställning av flygplan samt andra rutiner vid avlämning av flygplanet med hänsyn till speciella regler som måste genomföras inom Nato (End Of Runway, EOR).
EOR innebär att Nato-flygplan stannar vid en bestämd punkt på taxivägen och de sista kontrollerna innan flygning utförs samt säkringar på hängd last avlägsnas. Men då vårt system inte behöver dessa extra kontroller och rutiner blir det oftast en tumme upp från våra piloter när de passerar. Dock måste vi följa rutinerna och piloterna måste passera EOR Check Point innan de kan fortsätta ut på huvudbanan för start.
När väl övningen påbörjats inriktas flygunderhållet på att åtgärda eventuella fel som uppstår, service och underhåll av flygplanen efter tidsuttaget och deras individuella tidskurvor. Vidare monterar vi den extra utrustning som behövs för nästa flygning. Det innebär både laddning och plundring av olika vapen- och kapselalternativ, allt beroende på flygplanets nästa planerade uppdrag.
Vi har med oss en del reservdelar och utbytesenheter som vi måste använda för fel som uppstår på flygplanen. Men allteftersom övningen fortskrider så åligger det materielplutonen att hela tiden se till att reservdelar och enheter kan tas till och från Sverige vid behov. Här finns stora regelverk angående transport av militär utrustning till andra nationer att ta hänsyn till. Att bedriva underhållet i ett annat land kräver snabba beslut i logistikkedjan då olika länder har olika regelverk. Vidare gäller skyddet mot vår egen utrustning så att hemliga utbytesdelar inte oavsiktligt röjs. Här krävs ett nära samarbete med ISP, inspektionen för strategiska produkter. En resurskrävande verksamhet inom flygunderhållet men ytterst viktig för hela verksamhetens resultat.
På flygunderhållskompaniet arbetar flera olika kategorier av tekniker. Vi har officerare i teknisk tjänst vilka inriktas mot plutonledning samt kompaniledning. OF kategorierna är begränsade i antal och erhåller en allmän teknisk utbildning inom Jas-systemet till flygtekniker KAT A. Vidare har kompaniet ett stort antal specialistofficerare som utbildas till B1, B2 och vissa beroende på arbetsuppgifter och ansvar även till C behörighet på sitt tekniska certifikat. Vi har ett flertal GSS/K som utbildas till tekniker Kat A inom flygunderhållstjänsten. Förutom det grundläggande certifikatet finns flera olika specialistutbildningar inom Jas-systemet där teknisk personal erhåller spetskompetens inom systemet.
Att arbeta inom flygunderhållet är tekniskt krävande, stimulerande, omväxlande och medger en hel del resande inom Sverige och utomlands. Du arbetar i ett team av specialister där arbetsgruppen är viktigare än jaget vilket ger ett speciellt kamratskap inom kåren som är unik. Detta då man aldrig kan räkna sig som fullärd inom den tekniska kåren utan måste vara ödmjuk inför sin egen kunskap och erfarenhet.
Att dela med sig av sina kunskaper och hjälpa andra är en av flygteknikerkårens viktigaste egenskap, något som är ett måste för flygsäkerheten inom Försvarsmakten. Det är en sak att bedriva teknisk tjänst på cementerade plattor under soliga förhållanden med hangaren inom räckvidd för trasiga flygplan. Men vårt jobb är att klara av teknisk tjänst i terräng på krigsbas på trånga sneda plattor utan väderskydd i minusgrader och snö. Då krävs en ödmjukhet till sin egen kompetens, ett VI-skap istället för ett JAG-skap.
Arbetsdagarna är skiftande och man arbetar inte alltid enbart med flygplan. Som en del av Basbataljonen får man även utföra andra uppgifter inom Försvarsmakten som exempelvis instruktörer till den grundläggande militära utbildningen, GMU, beträda rollen som Insatschef för flottiljen, stötta FMTS som lärare inom Jas-systemet m m.
Är du intresserad att veta mer om Flygteknikeryrket inom Försvarsmakten, kontakta vår rekryteringskoordinator Sofia Kempe på F 21 så guidar hon er rätt.
Örjan Lindström
C 22.FuKompaniet F 21 Kallax/Luleå
