Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Till Dig som förlorat en anhörig vid ett flyghaveri inom Försvaret

FVC

Informationen i följande inlägg är ett initiativ av tre personer som förlorat en anhörig i ett haveri med Försvarsmaktens flygplan eller helikopter. Begreppet att ”det var bättre förr” stämmer mycket dåligt då det handlar om omhändertagande av de som drabbats. Vi har dock tagit många och viktiga steg framåt. Det gäller såväl inom ramen för kristhantering som för den veteranverksamhet som utvecklats i FM de senare åren. Detta initiativ kompletterar denna utveckling och Flygvapnet kommer att ge det stöd som är möjligt för att anhörigforumet skall få avsedd effekt.

Micael Bydén/FVI

Minneshall

Vi som ligger bakom detta upprop är Marianne Reuterdahl Hernblad, Catharina Theisen samt Linda Wahlund. Vi är alla tre anhöriga. Som stöd har vi Alf Ingesson Thor, flygvapenpilot och psykolog samt Göran Jacobsson, båda författare till flera initierade böcker om Flygvapnet. Deras kunskaper och kontaktnät är ovärderliga för det projekt som ligger framför oss.

Efter Expressens artikel tidigare i år beträffande ”Pilotdöden” med namn på alla omkomna i fredstid, har forskaren Mikael Nilsson vid Stockholms Universitet, Alf Ingesson Thor och Göran Jacobsson fått ta emot många samtal från anhöriga som hade många frågor runt just sin anhöriges haveri. Frågor som förblivit obesvarade under många år och som orsakat oförlöst sorg och plåga för hela familjer. I en del av dessa familjer är det efter flera decennier tabu att ens ta upp ämnet. Detta har i många fall vållat problem för de som var barn vid tillfället men som nu är vuxna och på så sätt ”ärvt” sorgen, vilket lagt sordin på deras liv.

Mikael Nilsson skriver att ”Det är uppenbart av de samtal som jag haft med efterlevande att det som hänt för så länge sedan fortfarande är ytterst plågsamt att minnas och tala om. Ingen har heller fått någon hjälp att bearbeta förlusten och sorgen, vilket inte gör saken bättre.”

Alla som arbetar med människor vet att det är viktigt att få tala om vad som hände den gången, då mörkret trängde sig in i hemmet som en objuden gäst. Att kunna få en förklaring som man kan leva vidare med, ställa frågor som kan besvaras av kunnig personal och kanske få hjälp att bryta svåra tankemönster.  Att få möjlighet att ha kontakt med andra som befinner sig i samma situation, om man vill och kan.

När Du och Din familj för många år sedan drabbades, fanns i egentlig mening ingen krishantering motsvarande den vi omfamnas av idag. Nu är det annorlunda och anhöriga får erbjudande om kontakter och uppföljning för att orka se livet i gryende dagsljus igen. Nils Ferlin skrev ”… det är svårt att ge tillbaks kulor till gossar som stelnat till män…” Ja, men man kan alltid försöka, det är aldrig för sent att ta chansen att må bättre, få ökad förståelse och i någon mening bli försonad utan att för den delen glömma.

Just nu planeras för ett ”Flygvapnets Anhörigforum”, en sluten kontaktsida som man kommer att kunna nå via internet. Där kan anhöriga ta kontakt med andra och få information, och möjlighet att dryfta både smått och stort. Den som kan och orkar svarar. Det finns inget som glider utanför gruppen, utan den ska vara sluten just för att vi ska kunna öppna upp för det som är så svårt att tala om.  På forumet gäller inte anonymitet, då det inte går att hindra obehöriga att ta sig in. Rätt identitet och uppgift om var vi kan nå er är förstås viktigt. Som anhörig räknas maka, partner, barn, föräldrar och syskon.

Det finns också något annat som är bra med att så många som möjligt ansluter sig till forumet, och det är att det går att få kontakt med er längre fram. Vi kommer då att informera bland annat om den anhörigträff som ligger på skissbordet.  Avsikten från ”Flygvapnets Anhörigforum” sida är att ordna en anhörigträff. Var och när den planeras att genomföras kommer vi att återkomma med. Där kommer att finnas möjlighet för Dig och Din familj att få tala om just er anhöriges haveri.

Där kan vi få den initierade information, som inte kom oss till del i den turbulenta tid som följde på ett sådant. Träffa andra anhöriga, kanske gamla vänner som vi en gång bodde tillsammans med på någon flottilj i landet och har tappat kontakten med genom åren. Mer information om detta kommer senare.

Du som inte har tillgång till dator kan få regelbunden skriftlig information översänd.

Om Du är intresserad av att delta i detta är Du välkommen att ta kontakt med någon av oss.

Med vänlig hälsning

Marianne Reuterdahl Hernblad          Catharina Theisen           Linda Wahlund

hernblad@tyfonmail.se                        catharina.theisen@telia.com          linda@wahlund.net

Officiell blogg
Försvarsmaktens heraldiska vapen. Illustration.

Chefer i flygvapnet kommenterar och lyfter frågor och idéer för diskussion. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

3 kommentarer

  • Sture Friedner 23 september 2013 18:53

    Hej!
    Jag som läser det här tog under några år hand om nospartiet till Dana Viking, den MD80 som störtade i Gottröra 1991. De som var med vid olyckan hade inte tillgång till sina medresenärers namn och adress utan levde i 18 år "ensamma" med sitt trauma. Så startade en av dem en - sluten - Facebook-grupp där bara de som hade anknytning till olyckan får vara med - jag kom med p g a flygplansnosen. I min hangar på Skå Edeby ordnade vi 2012 en återträff för denna grupp, en träff som var väldigt känslosam men också betydde ett stort steg på vägen mot att kunna gå vidare för många som var med.
    Jag uppskattar ert initiativ och, med mina erfarenheter från ovanstående, är jag övertygad om att en träff kan vara till stor hjälp för väldigt många.
    Lycka till!

    • marianne reuterdahl hernblad Sture Friedner 27 september 2013 16:20

      Tack Sture för att Du delar med Dig! Vem minns inte den händelsen som hade änglavakt på många sätt. Duktiga modiga människor som gjorde sitt yttersta för andra. Det finns ett stort sorgligt trauma med många familjer involverade och ensam är man inte stark. Decennier av oförmåga att gå vidare. Kanske kan vi hjälpa till att i någon mån ge nya verktyg eller hjälp till självhjälp genom ett kontaktnät där alla delar samma upplevelse. Det finns en styrka i det. Vi hoppas på det i alla fall.

  • marianne reuterdahl hernblad 3 oktober 2013 14:59

    Vi börjar få namn på en hel del anhöriga. Personligt brev har gått till deras hemadresser. Vårt Forum på Facebook är igång. Vi har fått starka auktoriteter från bland annat Flygvapnet som stöder oss i dom delar där vi står oss slätt. MEN vi behöver kontakt med fler anhöriga, Tyvärr är det många därute som inte vi får kontakt med av olika orsaker. Ni som läser FV-Bloggen och har namn på anhöriga kontakta oss gärna. En av våra stora kvällstidningar gör en uppföljning av förra reportaget "Pilotdöden", nu med fokus på anhöriga och vårt engagemang. Vi hoppas mycket på det!

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *