I första delen av yrkesutveckling och befordran i armén beskrev jag vilka områden som utvecklats i den nya arméinstruktionen. Rekommenderar att man läser igenom del 1 och del 2 för ökad förståelse innan man ger sig i kast med denna. / Arméförvaltare Kenneth Felldén
Yrkesutveckling med befordran
Som jag beskrev i det första inlägget är ett av de fyra områden där det skett förändringar kategorin ”Yrkesutveckling med befordran”. I denna tredje del del tänkte jag därför beskriva tidslinjalerna för befordran och vilka kriterier armén utgår från.
Bild: Översikt karriärer i Armén. Bilden är översiktlig, förenklad och visar kortast möjliga tid mellan skolor eller befordran. Kompetensdjup utvecklas oberoende av nivå.
Bakgrund
Grundutbildningen med värnplikt är starten på den militära karriären, den kan ske i tre olika kategorier, meniga, gruppbefäl och plutonbefäl. Anställning som militär sker sedan i en av tre personalgrupper, Gruppbefäl soldat och sjöman (GSS), yrkesofficer eller reservofficer. Personalgrupperna yrkesofficer och reservofficer delas in i kategorierna officer respektive specialistofficer. Armén benämner dem som officer och officer i reserven respektive specialistofficer och specialistofficer i reserven. Personalgruppen GSS delas i armén in i gruppbefäl respektive meniga och kan vara kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande.
GSS anställs som menig 1, om kriterierna för befordran är uppfyllda kan anställningen ske som korpral. En tjänstegrad från en annan personalgrupp än GSS kan inte tillgodoräknas, dvs vpl tjänstegrader gäller inte vid anställning som GSS. Tjänstgöringstiderna i respektive grad för gruppbefäl och soldater som är tidvis tjänstgörande (GSS/T) är baserade på samma antal år som det krävs för kontinuerligt tjänstgörande (GSS/K) kompletterat med krav på tjänstgöring i snitt om femton dagar per år de angivna åren.
Specialistofficerarna
Huvuddelen av specialistofficerarna beräknas nå tjänstegraden fanjunkare, därefter minskar antalet individer som fortsätter mot respektive högre nivåer. Fördjupning inom fack och funktionsområde (kompetendjup A-D) är viktigare än befordran till högre nivå för specialistofficerare. Tjänstgöringstiderna i respektive grad för specialistofficer i reserven är baserade på samma antal år som yrkesofficer kompletterat med en tjänstgöring i snitt om femton dagar per år.
Officerarna
Huvuddelen av officerarna beräknas nå tjänstegraden major, därefter nedgår antalet individer som når respektive högre nivåer. Officerens minsta tid mellan nivåer medger normalt inte möjlighet att uppnå befäst förmåga i befattning, därför bör officerare i armén tjänstgöra längre tid på respektive nivå.Tjänstgöringstiderna i respektive grad för officer i reserven är baserade på samma antal år som yrkesofficer kompletterat med en tjänstgöring i snitt om femton dagar per år.
| Grad/utb |
FM kriterier |
Armékriterier |
| Furir |
Ska ha minst ett års tjänstgöring som korpral. |
Bör som lägst möta förvändningar på prestation och beteende.
Bör ha lägst befäst förmåga i innehavd befattning.
Genomgången godkänd F GBU.
GSS/T bör ha tjänstgöring i befattning som korpral under minst 15 dagar. |
| Översergeant |
Ska ha minst fyra års tjänstgöring som sergeant. |
Bör som lägst möta förvändningar på prestation och beteende.
Bör ha lägst befäst förmåga i innehavd befattning. |
| Översergeant i reserven |
Ska ha varit utnämnd sergeant i minst fyra år |
Bör ha tjänstgöring i befattning som sergeant under minst 60 dagar.
Bör som lägst möta förvändningar på prestation och beteende.
Bör ha lägst befäst förmåga i innehavd befattning. |
| Löjtnant |
Ska ha minst två års tjänstgöring som fänrik.
Ska inneha en akademisk examen på grundnivå. |
Bör som lägst möta förvändningar på prestation och beteende.
Bör ha lägst befäst förmåga i innehavd befattning. |
| Löjtnant i reserven |
Ska ha varit utnämnd fänrik i minst två år. Ska inneha en akademisk examen på grundnivå, eller minst 180 högskolepoäng om programmet omfattar fler högskolepoäng än 180. |
Bör ha tjänstgöring i befattning som fänrik under minst 30 dagar.
Bör som lägst möta förvändningar på prestation och beteende.
Bör ha lägst befäst förmåga i innehavd befattning. |
Armén har skärpt (eller lagt till) befordringskriterier utöver de som anges i FFS, de rör främst att en viss förmåga bör vara uppnådd i nuvarande befattning, inför vissa befordringar bör tjänst vid stab eller skola vara genomförd. Befordran för specialistofficer i reserven bör inte ske från fanjunkare till överfanjunkare och förvaltare samt av förvaltare till regementsförvaltare och inte heller för menig till vicekorpral för GSS/T.
Befordringskriterierna för armén anges med att definiera, vilken minsta förmåga i befattning, lägsta nivå på lämplighet och vilken prognos mot nästa nivå som bör innehas. Nivå på förmåga i befattning, anges som grundlagd–, befäst– eller full förmåga. Nuvarande rutin och dokumentation av prognos och potential som görs vid personalförsörjningsnämnder i anslutning till ansökningar mot befordringsutbildning eller befordran är tillräcklig dokumentation av prognos. Alla befordringskriterier som armén anger skrivs som bör och inte ska (med undantag för TakA) i syfte att respektive förbandschef ska kunna göra prioriteringar och avvägningar i andan av uppdragstaktisk ledning.
Försvarsmakten anger centrala befordringskriterier i FFS 2019:7 Befordran och konstituering, med uppdatering i FFS 2023:12. De förändringar som påverkar befordran är främst att graden överfanjunkare har inarbetats och att tid innan befordran för specialistofficerare justeras. Tid mellan sergeant och översergeant ökas från minst 2 till 4 år, fanjunkare till förvaltare ökas från minst 4 till 8 år och tid mellan fanjunkare och överfanjunkare införs som minst 12 år.
Det tidigare tidskravet på 2 år som sergeant skrevs utifrån att individen varit anställd som GSS/K och på så sätt tillgodogjort sig tjänst inom fack och funktionsområdet innan SOU. De som gick SOU direkt från GU ansågs behöva mer tid, detta angavs endast i en förklaring till föreskriften och har inte blivit allmänt spritt.
Undantag
Föreskriften om befordran och konstituering innehåller paragrafen ”om det finns särskilda skäl får den som är befordrande chef besluta om undantag från tidskraven”. Armén föreslår i AYB att förbandscheferna generellt sett bör göra detta i två fall.
I Armén kan befordrande chef tolka tid i tjänst som GSS/K inom samma fack och funktionsområde som ett särskilt skäl till att befordra specialistofficer från sergeant till översergeant. Befordran kan ske tidigast efter två år.
I Armén bör befordrande chef inkludera tid i tjänst som kapten vid antagning till HSOU eller vid befordran till överfanjunkare, som ett särskilt skäl till undantag på kravet, minst 8 respektive 12 år som fanjunkare.
Befordrande chefers ansvarar alltid för att värdering av förmåga och lämplighet ligger till grund för att veta om någon är befordringsbar. Det är viktigt att denna värdering kommuniceras i samband med medarbetarsamtal, då det ger varje individ möjlighet att påverka sin fortsatta yrkesutveckling.
I den tredje delen kommer en redovisning kring yrkesutveckling utan befordran, vad som ingår i begreppet och hur vi ser på kompetensdjup.
Arméns nya instruktion för yrkesutveckling och befordran (FM2022-23220:32)tydliggör att det är förmågor som bör vara styrande för befordran. I arméinstruktionen beskrivs samtliga militära personalgrupper och civil personal.
Hantering av erfarenheter och förbättringsförslag inneburit att instruktionen kunnat utvecklas och förtydligas inom främst fyra områden:
1. Fack och funktion
2. Yrkesutveckling med befordran
3. Yrkesutveckling utan befordran
4. Värdering av kunskaper, färdighet och lämplighet.
Ett grundläggande förhållningssätt är att armén alltid i sin roll som arbetsgivare måste säkerställa att den som ges en uppgift efter befordran också har kompetensmässiga förutsättningar att lösa denna.
Yrkesutveckling
Yrkesutveckling sker på två sätt, fördjupning av kompetens och stigande i befattningsnivå där de olika befälskategorierna skiljer sig principiellt.
➢ Officer utvecklas i huvudsak genom stigande i befattningsnivå.
➢ Anställda soldater, gruppbefäl, specialistofficerare och civila utvecklas i huvudsak genom fördjupning i kompetens.
